...skulle jag vara ganska förmögen vid det här laget ;) Jag har råkat ut för en envis ögoninflammation med tårande ögon. Och kliande...

Började med att rådfråga på Apoteket, för det ska man ju göra. När varken anvisade droppar eller salva hjälpte, tog jag idag kontakt med min läkare, för en sån har vi Karlstadbor begåvats med. Det blev jourtid för koll. I förmiddags redan! Inte hos min läkare, men väl en annan på samma Vårdcentral. Det får man väl tycka var bra i alla fall.

Antibiotikadroppar skrevs ut, receptet mejlades ner till Apoteket, hämtades av mig på stört och några har redan placerats in i mina ögon. Och tänk! Det känns redan bättre! Varför väntade jag en hel vecka???

Kramar!

PS. Fast så vackra fransar som på bilden har jag INTE - mascaran ligger längst in i badrumsskåpet just nu... DS

Ingen har väl kunnat undgå att jag är fascinerad av solnedgångar. Jag har medvetet försökt begränsa mig här på bloggen, men jag har hur många som helst i en särskild solnedgångsmapp i datorn. Ibland vet jag inte, varför jag ens bryr mig om att föreviga dem med kameran. Det borde ju räcka med att bara titta och njuta - men se, det klarar jag inte riktigt :)

Så här såg det ut från vår balkong kvart över åtta i går kväll. Nu är det mulet, så i kväll lär det inte bli någon sådan skönhetsupplevelse. Om det inte klarnar upp precis i solnedgången förstås, vilket det ofta gör här.

Kramar till er alla!