Först vill jag bara tacka alla er go'a bloggarvänner, ingen nämnd och ingen glömd, för era kommentarer till min frånvaro. Jag hade för avsikt att tacka er var och en personligen, men var alldeles för snabb att ta bort inlägget - och då försvann ju också kommentarerna. Suck.   

Memmingen, någon?

"Vi ska åka till Memmingen" sa Svärsonen för en kort tid sen. "Ska ni hänga med?"

Memmingen??? Det hade vi aldrig hört talas om. Nu är det ju så att Ryanair skapar egna kartor. Vill man till München, kommer man till Mûnchen West, vilket alltså är Memmingen - ca 8 mil därifrån. Men vad gör väl det, när man ändå inte vill till den storstan.

Svärsonen hade surfat runt lite och hittat biljetter för 100 norska kronor tur och retur från Rygge - som faktiskt ligger närmare  oss än Skavsta.

Och så blev det!

Memmingen är en fin gammal stad med mängder av flera hundra år skönt bemålade byggnader omgiven av en delvis raserad stadsmur med pampiga torn och portar. Bilder kommer med tiden   

Våren har naturligtvis kommit längre än hos oss. Jag skulle tippa 2-3 veckor.

Välkomnande arrangemang vid hotellentrén.

Visst gör det ont när knoppar brista - syrener på gång att slå ut.

Reklam utanför en restaurang - visst ser det inbjudande ut!

Snart dags för vecknas jobb. Jag återkommer med flera bilder, när jag fått lite ordning på dem.

Önskar er alla en strålande fin dag!

  Lämplig skylt även om det bara gäller en restuarang

Mina soligaste kramar till er alla som tittar in.   

Som jag skrev i gårdagens inlägg var Elvis en stor favorit. Det var något som MiML:s mor (jo, han kallade henne mor) hade mycket svårt att förstå tills hon en dag lyssnade till hans tolkning av Silent Night. Då förstod hon.   

Till saken hör ju att Elvis själv var djupt troende och tycktes lägga in hela sin själ i sina gospels. Amazing Grace till exempel.

Klicka på någon av länkarna, ta några minuter och lyssna - och njut!   

En av mina absoluta favoriter är den kanske mindre kända Blue Eyes crying in the rain, som lär vara den sista sång Elvis sjöng på ett framträdande innan han dog. Både melodin och texten går rakt in i hjärtat på mig.

In the twilight glow I see her
Blue eyes crying in the rain
When we kissed goodbye and parted
I knew we'd never meet again

Love is like a dying ember
Only memories remain

Through the ages I remember
Blue eyes crying in the rain

Someday when we meet up yonder
We'll stroll hand in hand again
In a land that knows no parting
Blue eyes crying in the rain

Blue eyes crying in the rain
Blue eyes crying in the rain
Blue eyes crying in the rain

Text och musik: Fred Rose. Inspelad i februari 1976

Önskar er alla en fin avslutning på påskhelgen.

Mina varmaste och soligaste kramar!   

Vad är nu detta, undrar ni säkert och med all rätt.  Det jag nu ska berätta utspelade sig just en påskdag nån gång i slutet av 50-talet och jag hoppas innerligt att ingen tar illa upp – men detta är dagens sanning.

Jag har vuxit upp i ett hem där religion inte direkt var prio ett.  Mamma sjöng visserligen ibland  ”frälsissånger”, med stor inlevelse och otroligt falskt. Dem hade hon lärt sig i ungdomen, när hon och min moster kunde slinka in på någon av Frälsningsarméns lokaler i Stockholm för att värma sig och uppleva en stunds gemenskap.

  
Jag är visserligen både döpt och konfirmerad, men söndagsskolan deltog jag i högst sporadiskt. Men skammens rodnad på kinderna  måste jag erkänna, att det skedde  företrädesvis i okober - november för att få möjlighet att vara med om den populära julgransplundringen i januari - med åtföljande gottepåsar...

Längre än så och till skolans berättelser om Gud och hans snälle, snälle son Jesus sträckte sig inte mitt religiösa engagemang.

I MiML:s hem rådde den totala motsatsen. Han är uppvuxen med Bibel, Tidegärd, Psalmbok och Psaltare - och självklart högmässa varje söndag följt av söndagsskola. Jag tyckte väldigt mycket om min blivande svärmor och vi kom mycket bra överens utan att för den skull bli bibeltrogen som hon.  Och MiML ansåg sig vara livstids vaccinerad.

  Min svärmor

Eftersom MiML bodde i föräldrahemmet, kom jag rakt in i denna miljö som förälskad tonåring. Jag var alltid välkommen där, men först efter några år råkade det bli så, att jag var ditbjuden en påskdag.  Entrén och kapprum var på bottenvåningen, där jag hängde av mig kappan. Min blivande svärmor kom ner för trappan, sträckte leende fram handen och sa ”Krist är uppstånden!”

Jag greppade handen, neg artigt och utbrast: ”Tack det samma!”

Va? Vad sa hon? Sa hon inte Glad Påsk? Det sa vi alltid hemma hos mig. Snälla, hjälp! Blivande svärmor fortsatte att le och visade inte med en min, vad hon tyckte. Och jag låtsades som om ingenting hade hänt, fast jag kände en sån oerhörd förvåning. Men om det funnits ett hål där i trappan, hade jag tacksamt sjunkit rakt ner genom det till källarvåningen och gärna fortsatt vidare genom jorden till Kina eller var man skulle hamna.

Vad MiML sa minns varken han eller jag

Så här såg vi ut när det begav sig - gissa om vi gillade Elvis!

Önskar er alla en riktigt GLAD PÅSKDAG!

Varma och soliga kramar,    

Hej kära vänner!

Strålande sol skiner på onda och goda idag och vi ha varit ute och stavat i dryga timmen. Naturligtvis måste vi provsitta en av de fina bänkarna vi fått runt Tjärnen.

MiML vilar skånkarna och tittar ut över den istäckta delen av Tjärnen 

Och idag har vi fått besök av ett tredje par svanar - knölsvanar nu precis som det första paret.

Det var härute som det andra paret tryckte ner sig i en ynka liten vak för några dagar sen - de hade lite för bråttom att komma på besök. Nu är förutsättningarna klart bättre.

Dags för en lite påskmåltid med bland annat lax.

God fortsättning på en skön påskhelg önskar jag er alla som tittar in.

Soliga kramar!   

Ja, go'a vänner, jag vet att det är långfredag och att man då ska ta det lugnt och och tänka på Jesu lidande på Korset, men av olika anledningar har vi fått svänga om lite i vårt påskfirande - så idag har vi haft sen lunch och äggletning med dotter och svärson. Barnbarnet var strängt upptaget med LAN-party för sju av sina kompisar. Självklart kan inte  påskäggsletning mäta sig mot detta   

Det är en tradition vi tagit med oss från en påsk, som vi och barnen firade hos goda vänner i North Carolina 1970. Under natten till påskdagen hade påskharen varit inne i huset och lämnat ägg till alla. Trädgården var inget alternativ på grund av den rikliga förekomsten av giftiga ormar   

Direkt på morgonen före frukost fick barnen leta och hittade så småningom två stora korgar smockfulla med godis. De tittade storögt och tog sen varsin godisbit. Dotter Maria minns att hon valde en jättesöt kaninpojke av choklad.

Ingen av barnen fattade, att allt i korgen var deras! Varsin stor korg fylld med godis! Det kändes som en saga för dem, men sen den påsken fyller vi påskägg med godis till var och en i familjen och gömmer nånstans inomhus. Inte för att vi har störande ormar i trädgården, men vädret brukar inte vara särsskilt samarbetsvilligt   

Önskar er alla en fortsatt skön långfredagskväll!

Mina allra soligaste kramar till er alla som tittar in.   

PS Nya presnetationsbilden är tagen av Dottern, som tycker jag ser alldeles för prydlig ut på den vanliga bilden    DS

Skärtorsdag

I Norge och Danmark är Skärtorsdagen helgdag, men inte här. Synd!

I stället stressar folk omkring i affärerna för att hinna köpa allt, som ska dukas upp på påskbordet och fyllas i påskäggen de närmaste dagarna. Matkedjorna övertrumfar varandra i äggstra-erbjudande både på mat, godis och dryck. Ja det gäller inte Systembolaget förstås, men där har ju varorna strykande åtgång ändå   

Nytt svanbesök

I går kom ett nytt svanpar på besök och de hade det bättre förberett vad gäller mat. Isen luckras upp allt mer och flera vakar av varierande storlek har bildats. Där samsas de med änder, vigg, skrak och andra sjöfåglar.

I morse hade svanarna klämt sig ner i en av de mindre vakarna och var ivrigt sysselsatta med att äta. Det såg bara för roligt ut.

Man ser knappast vaken för fågelkropparna täcker upp hålet. Om man inte visste bättre, skulle man lätt kunna tro, att svanarna frusit fast i isen med huvudena nerstuckna - men så var det inte alls. De åt och åt och åt och lyfte bara huvudena för korta stunder.

Gullefjun av Borghild Arnér

Jag vet inte om ni känner till visan om Gullefjun, den lilla äventyrslystna kycklingen, som rymde från hönsgården. På 60-talet sjöng jag den för och med barnen och det var en storfavorit. Jag får väl tillstå, att jag också gillade och fortfarande gillar den lilla kavata kycklingen.

Det var en kyckling som hette Gullefjun,

han skulle ge sig ut på promenad.
Och solen lyste och gräset lockade

och hela världen var så hjärtans glad.
Det fanns ett hål uti hönsgårns nät,

där genom trippade med lätta fjät,
den lilla Gullefjun, med mjuka silkesdun

och alla hönsen sa: Ka-ka, ka-ka!

Sen mötte han en katt, som trodde sig få en smaskig påskmåltid. Katten kom dock snabbt på andra tankar, när en stor hund dök upp på arenan. Katten blev minst sagt skraj och försvann som en oljad blixt. Gullefjun tackade hunden, som räddat hans liv och trippade snabbt hem igen till lugnet och tryggheten i hönsgården. Där blev han varmt välkomnad av hönsen med ka-ka-ka-ka   

Nya gardiner på inglasade balkongen

På våra balkonger finns ett litet förråd, där man kan ställa lite småprylar. Jag har blomkrukor, lite jord, vackra stenar och snäckor i ett skåp - och våra myggfönster står där också i väntan på sommartider.   

Det som stör mig är att dörren till förrådet är ful och tar bort rumskänslan. Därför har jag några olika gardiner, som jag hänger upp framför dörren, lite årstidsbundet. Röda vintertid, gröna rankor sommartid osv   

För ett tag sen visade Love sina nya köksgardiner och jag drabbades av ha-begär. Jag frågade Love var hon köpt den, men den butiken har vi inte i Karlstad.  Hon erbjöd sig genast att köpa ett par och skicka till mig - men MiML var tveksam och ville allt gärna se dem i verkligheten först. Lättare sagt än gjort.   

Men skam den som ger sig. jag chansade på en butik som heter Tygfabriken och minsann! Där fanns Gardinerna!Och MiML tyckte de var fina, när han fick se dem   

Tycke och smak ska man inte diskutera, men jag blir bara sååå glad, när jag tittar på de här sommarblomstren. Så tack för inspirationen Love!

Önskar er alla en riktigt trevlig påskhelg och skickar mina allra varmaste och soligaste påskkramar