Som jag tidigare berättat har vi haft besök några dagar av vännen Lena från Stockholm. Härifrån skulle hon sedan vidare till Göteborg för att hälsa på barn och barnbarn.
Hon visade oss, vad hon skulle ge sitt barnbarn - en i mina ögon riktigt klenod. 
Boken gavs en gång till Lenas mamma och moster av deras mamma. Boken är en riktig pärla tryckt 1916 avsedd att användas i flickorna lekstuga.
Där ges goda råd till de små husmödrarna om vikten av renlighet, vacker dukning och fin uppläggning - och naturligtvis en hel del recept på mat, kakor och till och med tårtor.
Det är en rejält utrustad lekstuga som de små flickorna förväntas ha tillgång till. Förutom järnspisen och diverse annat krävdes 3 spilkummar, 2 msk av britanniametall, en smakkopp och - en konserveringsapparat! 
Jag har googlat på Britanniametall och det är en legeringen som består av 93% tenn, 5% antimon och 2% koppar.
Recepten känns lite ovana för oss, en del är ganska avancerade, men jag fastnade mest för det här:
Här är det viktigt att plocka sparvarna noga - annars får man ludd i munnen 
Och så gillar jag förslaget, att man ska kolla med en vispkvist, om fåglarna är färdiga 
Nu är det snart dags att titta på Dobidoo. Ska bli intressant att se Pernilla Wiberg och Stefan Holm i musiksammanhang.
Önskar er alla en trevlig kväll!
Varmaste kramar! 
Ruth
22 oktober 2010 19:46
Vilken klenod denna bok är. Tittade på priserna helt otroligt, men en rejäl slant var det även på den tiden, det var nog inte många föräldrar som hade råd att utrusta lekstugan på detta set. Synd om dom små sparvarna som var maträttens huvudingrediens, inte mycket kött och mat där inte. Roligt att få se denna boken.
Ha en fin fredagskväll och helg / kramen.
http://bernamis.bloggplatsen.se
Lambergsfrua
22 oktober 2010 23:18
Ja du Ruth, jag fastnade också för priserna. En järnspis för 15 kronor var nog ganska dyrt år 1916 och jag har svårt att tro, att småflickor i allmänhet hade så fina och välutrustade lekstugor. Jag menar den kunde ju bara användas sommartid, för det fanns väl ingen annan uppvärmning där än spisen.
Intressant läsning i alla fall.
Dags för Loppelådan!
Sov gott!
Varmaste kramar!
yvonne
22 oktober 2010 19:52
Hahahahaha! Jag provade att säga vispkvist, men det var inte lätt!! :P Men jag sticker faktiskt gärna i potatisen med en sådan!! Har en liten sticka kvar efter mamma...Stekta sparvar!! Jösses.. Jag har en kokbok från -48 och där är ett recept på helstekt spädgris. "Borsta tänderna noga", hahaha. (men var det meningen att småflickorna skulle tillreda sparvarna? Skulle de skjuta dom själva också? ;):P)
http://yvonneeblogg.blogspot.com
Lambergsfrua
22 oktober 2010 23:15
Ja du, det blir lite som sex laxar i en laxask det där. Jodå, jag har också en sticka för att kolla om potatisen är klar, men det är ingen vispkvist ;)
Stekta sparvar låter som ett skämt för mig. Kan inte vara mycket att äta på en sån ynklig liten kropp. Påminner nog om en abborre - benigt :D
Jag ahr en kokbok från 50-talet, där man går lika grundligt tillväga, som med din spädgris. Borsta tänderna - he he he. Fast det börjar oftast med att man ska slakta grisen, eller plocka och ta ur hönan (kycklingar åts väl knappas då). Jaghar tillbringat ett härligt år på Lanthushållsskola och det värsta momentet där var nog just att ta ur den nyslaktade och plockade hönan. Blä!
Nähä, jag tror inte att småflickorna skulle skjuta sparvarna. En skjuten sparv blir nog bara fjädrar och ett par ben. Jag tor att småpojkarna fick fånga dem i nät :)
Nu ska jag snart krypa ner i Loppelådan.
Sov gott!
Varma kramar!
Agneta
22 oktober 2010 20:00
Hej!
Så bra att du fått ordning o reda på din blogg igen :-) När något strular så blir man ju helt knasig, av någonanledning ;-) Skönt att det ordnade sig så snabbt.
Gamla kokböcker är kul, har min salig mors kvar.
Sparvar låte inte så aptitligt så det stör...usch!
Det där med ören börjar bli ett minne blott. Nu var det 50-öringarna som försvann. Inte klokt egentligen vilka priser vi har numer. Men allt är ju relativt.
Oj då, nu är det ju dags för Dobidoo...gillar jag. musik o sång blir man glad av och dagens gäster verkar spnnanden och annorlunda.
i morgon börjar en ny variant på "Stjärnonra på slottet" i TV4 med sång o musik. Ska bli kul att se vad dom har att erbjuda.
Nu är det dags för TV!
Ha det gott!
Kramen, Agneta
http://www.agnetas.name
Lambergsfrua
22 oktober 2010 23:10
Ja du Agneta, datorstrul kan göre en helnipprig :(
Jag fick upp en gul bakgrund till bloggplatsen och det gick inte att logga in sen. Ingen knapp var "tryckbar" Samtidigt såg jag ju att andra bloggare var inne och skrev. Otroligt frustrerande.
I morse, när jag testade var allt som vanligt. Grön bakgrund och inge som helst problem. Knepigt.
Dobodoo var ju toppen idag - vilka gäster, som verkligen bjussade på sig själva. Personligen är jag mycket svag för Pernilla Wiberg. Vilken kvinna! Snygg, smart, otrolig sportkvinna, positiv med en fantastisk utstrålning.
Självklart ska vi också titta på det nya programmet i morgon. Det verkar lättsamt och trevligt.
Önskar dig en god natts sömn!
Varmaste kramar!
Ingrid
23 oktober 2010 08:06
Nu ligger sparvarna risigt till!
Vilken fantastisk bok och vilken lekstuga små flickor antogs ha. Vi hade en lekstuga på gården när jag var barn, men där saknades både järnspis och konserveringsapparat.
Ha en fin helg!
Kram Ingrid
http://stenstugu.com/wp
Lambergsfrua
23 oktober 2010 17:54
Ja, jag tycker allt lite synd om sparvarna - inte mycket kött på dem ;) Jag är inte helt säker på att min vän lenas mamma och hennes syster hade en sådan där välutrustad lekstuga heller - jag tycker utrustningen mer påminner om till ett vanligt hem i början av 1900-talet.
Ha det gott!
Varmate kramar!
Lambergsfrua
23 oktober 2010 17:51
Åh, tack snälla, go' a Lars för berömmet - uppskattat ska du veta:) Jo, vi känner också med sparvarna. Små krakar, det kan inte vara värt så mycket besvär för det lilla som finns att äta på dem.
Usch! Men boken var en upplevelse att bläddra i och läsa delar av.
Tänker på dig!
Kram från oss båda två!
kristinakicki@yahoo.se
24 oktober 2010 20:50
vilken underbar gammal bok. Jag tycker det är så roligt att titta i gamla kokböcker, som husmoderns köksalmenacka.
Vilken utrustning i lekstugan det hade jag aldrig trott att det var sådan ordnig.
jättekul
Tack för att du delar med dig av detta
http://kristinakicki.bloggplatsen.se/kristi
Lambergsfrua
24 oktober 2010 21:10
Hej KristinaKicki!
Och välkommen till min blogg! Ku.att du lämnade en kommentar också :) Försökte kolla din blogg, men sidan finns inte. Få se om jag kan klura ut vad som är fel i adressen, för jag vill ju gärnba se vad du skriver ;)
Jag har också några ex av Husmoderns köksalmanacka plus Hemmets Kokbok från mitten av 50-talet. Där ska man börja med att slakta grisen, innan det kan bli tal om någon matlagning.
Det skulle ju vara intressant att veta, hur många sådana välutrustade lekstugor som verkligen fanns. Jag torr inte att de var så många.
Önskar dig en fortsatt trevlig söndagskväll!
Soliga hälsningar!
Inger Maryissa
24 oktober 2010 22:11
Men vad mysigt med den gamla kokboken.
det måste vara så roligt att ha den kvar.
Tänk vad små flickor fick lära sig tidigt...att bli små husmödrar :-)
men säkert de små flickorna tyckte det var kul att ha en lekstuga utrustad med allt för köket.
Kommer ihåg när jag gick i lekskolan och där fanns ett kök som var anpassat för oss barn / små flickor.
Och oj...stekta sparvar....där måste det nog vara mycket ben som måste pillas bort.
Lite knepigare än med kyckling :-)
Jätte-kul att få se denna kokbok och vilke priser det var då !
Kram
http://ingermaryissa1.blogg.se
Lambergsfrua
24 oktober 2010 23:10
Hej Inger Maryissa!
Ja, tänk vad de små töserna skolades in till husmödrar tidigt. Jag minns också hur roligt det var med spis och kökssaker modell mindre. Vi barn bjöd gärna in de vuxna på kaffekalas, fast det var ju saft vi bjöd på och bullar som man delade i mindre bitar. Fast inte bakade vi själva där i lekstugan inte.
Stekt sparv låter faktiskt inte särskilt lockande - benigt som en abborre ;)
Soliga kramar!
Det är en rejält utrustad lekstuga som de små flickorna förväntas ha tillgång till. Förutom järnspisen och diverse annat krävdes 3 spilkummar, 2 msk av britanniametall, en smakkopp och - en konserveringsapparat! 
Här är det viktigt att plocka sparvarna noga - annars får man ludd i munnen 
Januari brukar kallas årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...
Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...
Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt?? Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...
Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...
Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt, innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...
Stockholm Time