Lambergsfruas  blogg

Alla inlägg under januari 2011

Av Lambergsfrua - 10 januari 2011 16:54

Nyårsafton


Wien bjöd till en början på kölddimma och -6, senare lättade det, solen kämpade sig fram och temperaturen steg till -2.


Här var svenska Andrea guide. Hon kom till Wien som au pair för 25 år sen, blev förälskad och stannade. Tog sen med kärleken till Sverige - där han blev förälskad och stannade, medan hon återvände till Wien och på den vägen är det. 


Vi började resan med en runda längs Inre Ringen, som sedan stängdes av kl 10 för Sylvesterloppet - lopp för entusiaster som roar sig  sig med att springa snabbt och bränna kalorier inför kvällens fester;)


 

Det här kallar jag judekorationer!


Skyddsgaller för fönstren - det kallas Schwedengardinen av wienarna.


   

Första stoppet blev vid Hundertwasserhusen. Hundertwasser var en konstnär och arkiteket med mycket originella idéer. Bland annat avskydde han raka linjer och älskade klara färger och mycket grönska.


På utsidan kan man se precis hur stora lägenheterna är, eftersom varje lägenhet har fått sin egen färg på ytterväggen.


Kiosken framför huset hade en nästan grotesk reklamskylt på talket. Den var i alla fall svår att missa och det är väl reklamens huvudsyfte - att få fram ett budskap klart och tydligt;)


Man får inte komma in i huset eller på innergården för att titta. Däremot finns en lite galleria med butiker och café. där allt är designat av Hundertwasser.


Jag vet inte om det syns så bra på bilden, men varje trappsteg var ojämnt och i olika höjd. Tyr att det fanns räcke att hålla sig - fast det var inte heller rakt utan vågigt.


 

På väg mot slottet Belvedere, som var den spansk/habsburgska Prins Eugens "sommarstuga" ;) Som ni ser har M sin rollator, som hon hanterade med bravur. Men kolla träden! Så vackra.


De vackra grindarna, som förr stängde allmänheten ute från ägorna.



Det här är Övre slottet, som prinsen använde för representaion och fester. På baksidan finns en stor park och längst ner i den finns Nedre Slottet, som var prinsens privata bostad.



På balkongen här framträdde representanter för de fyra allierade 1955 och visade upp dokumentet för folket på att Österrike var fritt.


 

Ett exempel på de vackra hus som finns i Wiens centrum.


Vi gjorde en liten tur ut till den nyare delen av Wien med sina höga hus i glas, stål och betong. Isen var så pass tjock, att den höll för skridskoåkning - fast vi tyckte nog att såg lite vanskligt ut.


När vi kom tillbaka till fartyget var de allmänna utrymmena festligt dekorerade inför nyårsfirandet. Efter lunch hade vi ett par timmar utan program. Utmärkt för att samla krafter och fräscha till sig inför kvällen.


Här har MiML klätt om sig till middag. Han är mannen som vägrar kavaj, men slipsen åker på vid speciella tillfällen - och det här var absolut  ett sånt ;)


Något värt att vänta på.


Ja, inte syns det så särkilt bra, men man kan nog ändå ana, att det inte var vanlig husmanskost som serverades denna kväll.


 



Entrérätten


Det var levande musik till maten. MiML och jag med en av bordsgrannarna satt nästan i knät på spelemännen.


Vår servitör - synnerligen effektiv med ett leende på läpparna.


Huvudrätten


Dryck ingick i middagen - inga restriktioner. Mer än det egna förnuftet och magen/huvudet.


Det var nog ganska otacksamt att underhålla oss med sång och musik. I en grupp på ca 70 personer finns det alltid någon som pratar - och det ska ju egentligen vara bakgrundsmusik...


Så dämpades ljuset och in kom kocken med en vagn, där desserten lystes upp av sprakande bloss. Festligt!


Glass och olika lager annat godis.


Sen blev det dans runt borden! Fler och fler anslöt och till slut var det bara de med onda knän och/eller höfter som satt kvar.


Vid det här laget hade vår sångerska prytt sig med glitter i håret, som tärnorna på Lucia.


Den här måltiden drog ut på tiden och de allra flesta av oss skulle med bussen in till Rådhuset för att fira tolvslaget. Vi skulle ju hinna byta om till varma kläder.


Det upplysta Rådhuset.


När vi åkte iväg sa vår reseledare Tage, att chauffören skulle parkera så nära Rådhustorget som bara möjligt, med andra ord "på en P-plats som inte finns". Men jodå, det fanns en plats för vår buss precis på sidan av Rådhuset.


Enligt uppgift fanns det ca 600.000 besökare i Wien just över nyår och det kändes, som om flertalet av dem sökt sig in till centrum.


 

Det var populärt att pryda sig med kaninöron som hade blinkande belysning. På en stor scen spelade en rockgrupp, så många ungdomar hade sökt sig just dit. Men vi såg inte en enda, som var full eller bar sig illa åt.


Vi var tillsagda att komma tillbaks till bussen tio minuter i tolv. Några från besättningen skulle då fylla våra champagneglas med bubbel. Jag lovar att varenda en var på plats i god tid.


Två av fartygets gästansvariga korkade upp flaskorna.


M satt på första parkett - det finns många fördelar med en rollator.


Hela tiden brakade och sprakade det av fyrverkerier, som kulminerade vid tolvslaget. "HAPPY NEW YEAR! hördes överallt.

Den enda som inte deltog i skålande var vår busschaufför - men vi önskade honom självklart ett gott nytt år.



På vägen tillbaks till faryget var det ganska mycket trafik. Vi passerade wienarnas nöjesfält Pratern med sitt upplysta pariserhjul - ni minns väl "Tredje mannen"?.


Sen fortsatte festen och firandet med dans ombord i salongen/baren till fram på småtimmarna för dem som orkade - och det var fantastiskt vad silvergrå pantrar orkade. Flera var uppe och svängde sina lurviga till halv fyra på morgonen - men nej, det gjorde inte vi. Någon självbevarelsedrift har man fått under årens lopp ;)


Önskar er alla en skön kväll!

Varma kramar,

Lambergsfrua



Av Lambergsfrua - 9 januari 2011 17:33

Mot Bratislava


Vi seglade hela natten och förmiddagen.

Utsikt från frukostbordet.


Minst sagt frostnupet - men vackert. Vid 11-tiden närmade vi oss den gigantiska slussen vid Gabcikovo.


Vi var uppe på soldäck för att få bra utsikt. Bygget var från början ett samarbete mellan Ungern och Slovakien. Ungern drog sig sedan ur, men Slovakien trodde på idén och genomförde bygget, som blev klart 1992.


Vi sökte skydd för de råkalla vindarna bakom solskyddet *fniss*


Dags för besättningsmännen att hasta fram för att vara redo med tamparna vid slussningen.

Redan från start var bygget kontroversiellt och är väl delvis så fortfarande. Förespråkarna ville först och främst förhindra de årliga stora översvämningarna nedströms och samtidigt kunna utvinna ren el. Bådadera har man lyckats med. Motståndarna hävdade att översvämningarna gynnade fågellivet och gav gödning åt jordarna och att bygget var ett för stort ingrepp i naturen.


På väg in i den enorma slusskammaren.

I slussen lyftes vi 19 meter upp till den 38 kilometer långa kanalen. Kilometer alltså, inte 3,8 km!


Slussportarna med sin is ser ut som Kung Bores skägg.


MiML är mäkta imponerad av slussens storlek.


Vi var inte ensamma i slussen. En holländsk fraktbåt gjorde oss sällskap - och det fanns gott om plats för fler, om det hade behövts.


Redo för kanalen. Den löper i ett gigantiskt betongrör ovanför marken och kallas Donaus Autostrada. Lustig känsla att segla fram ovanför byarnas hus- och kyrktak.


Medan vi seglade vidare var det snart dags för lunch.


Vad gäller fågellivet kan vi intyga att det är rikt  i den stora uppdämda sjön, som har skapats. Marken nedströms verkar få tillräckligt med vatten ändå. Vi fick uppfattningen att folk här var nöjda med arrangemanget trots allt – och inte så lite stolta över att ha kunnat genomföra projektet utan Ungerns hjälp.


Lunchen bestod av en "salmon trout", något som vi uppfattade som laxöring. Jag visar bilden för jag tycker, att det var så fiffgt att servera den goda såsen i ett rödlöksskal.


Bratislava


Hamnbyggnaden var en modern skapelse.


"Och hon har blommor i sitt hår..." I parken utanför stod denna ljuva varelse.


Stadsrundtur med buss med engelskspråkiga guiden Katarina, vår reseledare Tage översatte för alla kunde nite engelska så bra.



Vi tog oss nästan direkt upp till slottet på sin höjd.


  Slottet var under en genomgripande renovering, så vi kunde inte gå in där.


Men utsikten därifrån kunde vi beundra.


Vi ville hålla fast solen så länge som möjligt ;)


På väg in genom den gamla stadsmuren till Gamla Stan


Stans äldsta apotek


 

Inne vid torget i Gamla Stan


 

S:t Martinskyrkan i kvällsbelysning.


 

Det smalaste huset i Slovakien, och troligen i hela Europa.

Det byggdes någon gång under slutet av 1700-talet och är

endast 130 cm brett.


   

Spännande små gränder, som ledde in på bakgårdar - eller ännu en gränd.


Vacker reklamskylt - men jag vet inte för vad ;)



Julbelysning på de större gatorna.


Hm? Vad menas med detta?



Jo det är varning för en mycket speciell och rolig staty, som föreställer en man som tar sig ur en gatubrunn. Troligen är statyn den enda av sitt slag i världen. Tyvärr har ”Rubberneck” förlorat sitt huvud två gånger p.g.a oaktsamma bilförare. Skylten har satts upp för att skydda den mot liknande missöden i framtiden.


 

Belysningen i den här granen var så häftig! Vissa lampor var som avlånga rör och de tändes med ojämna mellanrum, som stjärnfall.

Här kan vi tala om glitter och glamour;)


Medan vi åt middag i godan ro, la fartyget ut och stävade mot Wien.


På kvällen var det underhållning med spanskt/mexikanskt tema.

Vår sångerska hade dressat om och svängde med kjolen som en eldig (nåja) spanjorska.


Intressant huvudbonad.


Som avslutningsnummer sjöng hon duett tillsammans med vår duktige reseledare Tage, som spexade till det hela lite grann  - och han kunde verkligen sjunga!


Önskar er alla en fin avslutning på helgen.

Varma kramar!

Lambergsfrua


PS Nästa avsnitt blir från Wien på nyårsafton. DS













Av Lambergsfrua - 9 januari 2011 11:54

Budapest


Fartyget la till mitt i hjärtat av "Donaus drottning" Budapest i tidiga morgontimmen. Från hytten hade vi utsikt över floden och Gellertberget med Frihetssatyn på toppen. En staty som symboliserar godhetens seger över det onda. En kvinna står på toppen av en hög pelare och håller en palmkvist i sin hand - populärt kallad Fru Palmkvist bland svenskspråkiga;)


Med sina två kontrastrika stadsdelar på var sida om floden. anses den av många vara en av Europas vackaste städer. Buda är den bergiga stadsdelen, medan Pest är den platta.


Det var -6 och disigt. Direkt efter frukost var det dags för en busstur med svensktalande ungerska guiden Linda, som var helt suverän – hon talade perfekt svenska med till och med "rätt" intonering. Kallade oss ”kära vänner”. Det lät - rart;)


En liten miss var bussfönstrens kraftiga frostbeläggning - på utsidan.

"Titta till höger!", frostrosor, "titta till vänster!" -  frostrosor. Efter ca en halvtimme blev det bättre.


 

Förvånansvärt mycket snö.


Byggandet av Frihetstorget påbörjades redan 1896  för att fira 1000-årsminnet av magyarernas invasion av Ungern. Blev klart först 1929 och kallades då Hjältarnas Torg. Där finns också Den Okände Soldatens Grav f.d Hjältarnas Grav - men det finns ingen begravd där. På den 36 meter höga pelaren står Ärkeängeln Gabriel och spanar ut över staden


Vid vårt förra besök  här var graven avspärrad och två soldater travade taktfast fram och tillbaka vid den. Numera är staketet borta och så även soldaterna.


I Budapest finns över 100 varma källor, som bland annat utnyttjas i Badhus. Det mest kända är Gellertbadet.


Men Stadsparksbadet är väl så bra och populärare bland den egna befolkningen. DEssutom är det Europas största badanläggning. Här ser man hur det ryker ur marken vid en varm källa där.


Stans äldsta delar liggeruppe på berget runt Fiskarbastionen på Budasidan. När tyskarna övergav Budadelen den 13 februari 1945 bombade de allt. Inte ett enda hus kvar, men allt har återuppbyggts i den ursprungliga stilen från 1700-talet - här en lite mindre gata med inte fullt så eleganta hus.


Skönhet uppåt väggarna;)


Här uppe ligger också den otroligt vackra Mattiaskyrkan, som började byggas på 1200-talet, men sen har byggts till och ändrats flera gånger.


Kyrkan är Ungerns största helgedom och har varit kröningskyrka ett flertal gånger.

Just nu restaureras den invändigt.


Kyrkklockorna har varit på renovering och väntar nu på att lyftas på plats i tornet, när det inre arbetet är klart - det blir nog ett tufft jobb, för de är ju inte precis fjäderlätta...


Jag trodde först, att det var en levande fågel, som hittat en suverän utsiktplats däruppe på tornspiran, men fågeln var förvånansvär lugn ochg stilla - det är en staty!


Fiskarbastionen med fantastisk utsikt över floden och Pestsidan. Namnet kommer enligt traditionen av, att varje skrå i stan hade sin del av borgen att försvara och just den här delen var fiskarnas ansvar - men bastionen ligger också rakt ovanför den forna fiskmarknaden.


Parlamentet med imponerande mått syns i diset på Pestsidan. Det är hela 296 meter långt och 96 meter högt! När det byggdes på 1880-talet var det Europas största parlamentsbyggnad med Europas svagaste parlament.

  Snötäckta tak och Kedjebron långt därborta. Den drygt 300 meter långa vägbanan hänger i gigantiska kedjor, som hålls uppe av två torn. Den ansågs vara ett mästerverk, när den byggdes på 1840-talet. Bron förstördes helt under kriget, men har byggts upp igen.


Ingen tvekan om vad som säljs i den här butiken!


Och där ligger Lilla Prinsen (tvåa från vänster) och väntar på oss med lunch.


Vi tog sen en promenad på Gågatan med sina mängder av affärer och caféer.


Ett effektivt sätt att dra uppmärksamheten till sin affär:)


Solen kämpade tappert för att skina genom molnen, men lyckades inte helt.


Målet var förstås den stora Saluhallen.


Hit går budapestborna själva för att handla allt mellan himmel och jord.


Alla sorters färdiglagad mat till exempel.


Mängder av olika korvar - en del från charkföretag med för oss lustiga namn;)  


Mängder av fräsch färsk frukt.


Lika fräscht färskt kött - men den där skyltningen känns inte helt OK för oss. Nasse klar för nyårsfirande, eller?


Ingen tycktes reagera, men man kan ju bli vegetarian för mindre.


Bättre då att dra sig upp till övervåningen med ett helt annat utbud.


Fantastiska broderier


Ingenstans var försäljarna påflugna utan avvaktadde tills man hade en fråga om deras varor. Sånt gillar vi!


På flera ställen såldes skönt bemålade ägg - man får ju anta, att konstnären hade blåst ut innehållet först...


 

Naturligtvis kunde man köpa torkad paprika i parti och minut.


Här köpte vi en extra stark paprikaröra till kära Barnbarnet.


Jag gillar namnet sütemény för godsakerna - sötmeny är väl ett passande namn, fast jag vet ju inte, om det betyder det;)


Vi kom tillbaka till fartyget i lagom tid för afternoon tea;)


Dags för middag ett par timmar senare och MiML serverar vinet till en av våra bordsgrannar - som inte känner sig bekväm med att servera själv.


Efter middagen var det som vanligt musik i salongen/baren.


En stor del av gruppen åkte iväg på en folkloreshow, men vi avstod eftersom vi såg en likanden föreställning vid vårt förra besök i stan - fantastiskt bra, men vi ville inte betala 500 kr/person för eb återupprepning. Snåla? Va?? Vi?? Nää, bara ekonomiska :)



Men vad är nu detta, undrar ni förstås. Det är stjärnbestödd spårvägn, som susar fram längs floden. Fotot är dåligt, men jag gillar glitter och glamour, allra helst på en spårvagn - så jag visar det ändå.


Kvällsvy från hytten.


"Fru Palmkvist" på Gellerthöjden.


Fortsättning följer - förstås. Nästa gång om Bratislava   


Varma kramar!   
















Av Lambergsfrua - 8 januari 2011 12:58

Kalocha

Efter nattsegling kom vi på morgonen fram till den ungerska gränsen vid Mohacs.


  När vi väl lagt till kom en tulltjänsteman trippande ut ur huset och ner till landgången med en stor portfölj under armen. Alla våra pass fanns redan i receptionen, så tullformaliteterna gick smidigt. Vi behövde inte ens visa upp oss utan kunde lugnt forsätta äta vår frukost.


Vi seglade förbi små byar och städer


Man ser här att Donau ofta svämmar över. Just nu var det ingen brist på vatten i floden och stranden liknar mest en mangroveskog.


Snön slapp vi inte undan;)


Dukat för lunch.


  Risken att gå ner i vikt var obefintlig.


Desserten serverades alltid vid bordet. Menyn knöt an till det land, vi för tillfället begfann oss i - här ett knäckigt "Budapestäpple". Intressant fakta: Budapestrulle eller -tårta finns inte i Budapest eller i Ungern över huvud taget!


  
På eftermiddagen la vi till i staden Kalocha (eller Kalocza). Tyvärr hittar jag ingen information på svenska på nätet.


I

Vi besökte stans katedral Stefanskyrkan, med bland annat en stor julkrubba


En ljus och vacker interiör, som vi kunde studera närmare under den minikonsert, som Leanifalusi Vilmos spelades för oss. Han ska vara en av Ungerns bästa organister. Och spela, det kunde han!


Orgeln hade mängder av pipor och herr Vilmos visste att utnyttja varenda en av dem.  Till bristingagränsen. Han pressade på bastonerna i vissa partier, så luften vibrerade. Man såg hur många började pilla med sina hörapparater för att dämpa ljudflödet och flera valde att hålla för öronen, när herr Vilmos gav järnet. Under de mer dämpade partierna var musiken njutbar.


En medresenär med bakgrund som sångpedagog på Operahögskolan var helt entusiastisk över hur underbar konserten var - men jag måste nog erkänna, att jag inte riktigt delade hennes åsikt. Tekniskt sett ja, men ljudmässigt NEJ.

Det är inte alltid bäst, det som låter mest.


Sen blev det ett snabbt besök i Skattkammaren för att beundra Kung Stefan I:s dyrbara guldkrona prydd med pärlor, diamanter och ädla stenar (en kopia alltså). Kronan var en gåva från dåvarande påven i Rom. Här fanns också ärkebiskoparnas albor, kräklor och ringar och andra historiska föremål med kyrklig anknytning.


Ungern är centrum för paprikaodling och -export och nu talar vi om den långsmala kryddstarka paprikan, som vi väl kallar chilipeppar.


Just området runt Kalocza är storproducent och här finns också världens enda paprikamuseum! Här visas paprikans betydelse för landets ekonomi.


Vintertid hänger det inte så mycket paprika på tork vid husen. 



På kartan här kan man se paprikans vägar ut ur Ungern.


 

Mycket intressant och informativt - men i alla fall många av oss damer fascinerades kanske mer av de konstrikt broderade gardinerna, som hängde vid fönstren.


För att inte tala om den dekorativa bården som målats runt hela rummet.


När vi sedan avnjöt vår middag ombord, seglade fartyget vidare mot Budapest och nya äventyr.


Ha det gott alla vänner!

Varma kramar,

Lambergsfrua




Av Lambergsfrua - 7 januari 2011 17:35

Belgrad - buss till Novi Sad


Enligt programmet skulle vi ha utforskat Belgrads centrum på egen hand under förmiddagen, men den programpunkten ändrades snabbt.


Det hade fallit ca 15 cm blötsnö under natten...


Den här damen verkar ha tagit på sig allt hon har av varma kläder.


Trafiken i centrum var inte att leka med. Det här är någon slags rondell - rörigt till tusen. Att ta sig fram här med oskadd bil eller buss kräver både tuffhet och goda nerver.


 

Vi fick egen tid i ett nybyggt shoppingcenter i den nyare delen av Belgrad. Här fanns ett enormt varutbud och alla tänkbara märken. Vi undersökte alla tre våningarna och slog oss sen ner på ett par stolar och kollade på fol - "people watching" kan vara riktigt underhållande :)


Sen gav vi oss ut på landsbygden. Målet var den lilla byn Jarak, där vi skulle få avnjuta en hemlagad buffélunch på en bondgård.

Bonden bor numera i huset till höger. Vi bjöds in i huset rakt fram, som var en kombination av sommarhus och lada. Vi undrade lite över de där höbalarna - trodde att de kanske var någon slags vinterförvaring.


Men nej, nej! Det var vinterisolering av den tunna brädväggen. Utan den hade vi förmodligen frusit fast på våra bänkar där innanför.


Bonden och hans familj tog emot och välkomnade oss med varmt hembryggt plommonbrännvin - slivivitz.


 

Ett litet musikkapell underhöll med både traditionell och populär jugoslavisk musik - fast vi kunde förstås inte höra skillnaden.



Sen bjöds vi att ta för oss av alla läckerheter på buffébordet.

Jag vet inte vad alla rätter heter, men allt jag prövade smakade mycket gott.


Till maten fick vi mera slivivitz eller hembryggt vin av valfri färg.

Bonden själv gick runt borden och pratade lite med sina gäster (vi var 29 svenskar och 42 danskar!), fast varken han eller vi förstod ett ord - men vänliga leenden och glada ögon klarade av den saken också.


I taket hängde korvar - salami kanske. MiML frös för det var rejält kallt därinne - och koftan låg kvar i bussen... Det var som att sitta utomhus, men med tak över huvudet.


Till all lycka kom gårdens katt spatserande rakt fram till MiML.


Jag vet inte vem som blev mest nöjd, MiML eller katten.


Inte kan det väl ha berott på att MiML var onödigt generös med att ge djuret av desserten?


Det här är en smart bonde. Familjens sommar-TV-rum har han en liten affär, där man kan köpa husets sliwovitsch, lite annat smått och gott och underbara broderier.


  Vad är det som är så smart med det, undrar ni förstås. Jo, han accepterar Euro, som han vet att turister alltid har med sig vid resor i Europa. Den här bonden och hans familj har alltså hittat sin nisch och utvecklat den med vinst, medan landet för övrigt har haft det tufft ekonomiskt. Det kallar jag att vara smart, att anpassa sig till situationen men ändå hitta nya vägar till försörjning.


Sen gick färden upp i bergen till det muromgärdade klostret Krusedol med anor från 1100-talet. Nyrenoverad port.


Vårt mål var att besöka den otroligt rikt smyckade klosterkyrkan.


 

På väggen innanför den inre muren hängde den här lådan md en vinflaska. Tydligen tillverkar munkarna sitt eget vin, men jag kom osökt att tänka på sådana där brandskåp, som man ska krossa glaset på - vid behov.


Här var det bara så underbart vackert med klara färger och mycket bladguld.


Fanstastiska takmålningar.

 

Det kändes som att varenda millimetar här inne var bemålad eller dekorerad.


     

Prästen var ingen muntergök precis. Han var nog enbart där för att vakta skatterna, så att inte vi hedningar norpade med oss något. Jag förökte le lite uppmuntrande mot honom, när jag jag tog fram kameran, men han visade inte med en min, att han sett mig. Jag var luft för honom ungefär som hela vår grupp.


På snömoddiga vägar slingrade vi oss ner till Novi Sad - Serbiens näst störtsa stad. Jag skäms att erkänna det, men jag hade aldrig hört talas om den förr. Vi gjorde en liten rundtur, men tyvärr hade det redan börjat skymma.


Novi Sad inklusive ett antal olika bosättningar bombades av NATO med bland annat bombkapslar under kriget i Kosovo 1999. Alla tre broarna förstördes, och staden blev utan kommunikationer, vatten och elektricitet. Dessutom bombarderades stadens oljeraffinaderi, vilket orsakat stora miljöproblem.


Slottet i Novo Sad ligger stragesiskt på en klippa vid Donau. Här väntade vårt fartyg på oss - fast det är ett annat fartyg på bilden, som jag lånat från nätet.


Ombord väntade Afternoon tea i salongen/baren.


Lite urplockat på fatet - våra danska vänner var oftast steget före, när det serverades något ät- eller drickbart ;) 


Omklädd till middag.


Vid vårt bord i matsalen var MiML enda mannen med fyra damer - många av damerna på resan var änkor, som reste med en väninnna.


Man beställde en flaska vin, där första glaset serverades av servitrisen. Sen skrevs hyttnumret på flaskan och man fick servera sig själv allt efter behov. Flaskan sparades till nästa måltid, så länge det fanns något kvar i den.


"Våra" damer kände sig obekväma med att servera vinet själva. Den detaljen hade alltid deras män skött om och bad nu MiML om hjälp - och det gjorde han så gärna.


Så här snyggt kan man garnera maten med ett lätt strimlat purjolöksblad och en knubbig körsbärstomat "hoptråcklade" med en tandpetare. Det måste jag testa någon gång, när vi ska ha gäster.


Sen var det musik i salongen/baren och för den som orkade fanns det snacks kl.23 - och så var det varje kväll. Nej, det orkade vi inte - men det gjorde de flesta av våra danska vänner   


Önskar er alla en trevlig kväll oavsett vad ni tänker roa er med. Här blir det På spåret och så spelar vi in Let's dance för att se senare. Sen har vi garanterat fyrkantiga ögon.


Varma kramar!

Lambergsfrua










Av Lambergsfrua - 6 januari 2011 17:03

JULAFTON


Efter att ha firat jul lite i förväg med klappar och rotmosmiddag med Dottern och hennes familj på vår bröllopsdag den 23 december tog vi tåget till Stockholm/Arlanda på julaftonen.


Tåget var bara 40 minuter försenat från Karldstad station efter att ha väntat in ett anslutande tåg från Göteborg. MiML ser betänksam  ut inför den snöiga naturen, som svischar förbi utanför tågfönstret.


Solen orkade inte vara uppe alltför länge.

Att resa genom Sverige under Kalle Anka-timmen är en bisarr upplevelse - nästan som i en science fiction-film. Gator och torg är öde, inte en bil, inte människa eller rastad hund syntes till.


Lika öde var det på vissa delar av Arlanda, eftersom allt inrikesflyg och många andra flyg var inställda på grund av helgen.


Vi bodde på SAS Radisson i Sky City och där var restaurang Fisk öppen. Förvånansvärt många gäster på hotellet och lika förvånansvärt många skaldjursbuffén för 525 kronor/person.


Vi hade med oss lite eget gott att äta och mysade till det med värmeljus och röda tabletter och servetter.


JULDAGEN


Eftersom vårt plan inte gick förrän på kvällen, hade vi gott om tid för frukost i lugn och ro med tidningsläsning och allmän uppfräschning. Sen tog vi en rejäl promanad inomhus, först så långt man kan komma i terminal 5 och sen tillbaka och längst bort till terminal 2. Det tog nästan en timme!


I incheckningskön träffade vi flera trevliga personer, som visade sig tillhöra vår kryssningsgrupp, bland annat en härlig dam (vi kan kalla henne M), som numera tog sig fram här i livet med hjälp av en rollator. Hon hade med sig sin lika härliga väninna (som vi kallar B), som dock tog sig fram för egen maskin. Damerna var 90 repsektive 87!


Innanför säkerhetskontrollen mötte vår eminente reseledare Tage Birkelund upp för att hjälpa oss tillrätta. Han fanns sen med under hela resan som en fantastisk resurs.


TILL BELGRAD


Vi landade på Belgrads flygplats något försenade och blev ytterligare försenade, då M:s rollator inte fanns med på planet. Det gick inte att missta sig på denna resvana dams ohöljda irritation. Med stöd av käpp  och vänliga medpassagerare (jodå, MiML var där också), anlände vi till fartyget Det kleine Prinz vid midnatt.


"Prinsen" är ca 90 meter lång och drygt 11 meter bred med plats för 90 passagerare och en 25 mans (och kvinns) besättning. De tog hand om vårt bagage redan vid bussen och bar det till hyttdörren. Vi behövde bara förflytta oss själva ombord.


Rymliga hytter på hela 16 kvadratmeter - och snofsigt hoprullade handdukar. Det behövdes en bad- och en vanlig handduk för att forma en elegant svan.


För dem som så önskade fanns små smakliga pizzabitar i baren/sällskapsrummet - inte helt fel. Sen sov vi ovaggade.


ANNANDAGEN

Rundtur i Belgrad


Karta över Donaus nedre del, där vi kryssade från Belgrad via Novi Sad, Mohacs, Kolocza och Budapest till Wien.


Efter frukostbuffén väntade buss för sightseeing i stan med svensktalande guiden Elena. Hon var helt strålande duktig, enda lilla språkliga missen var, att hon sa "från små ben" när hon menade "från barnsben" - men det lät ju bara gulligt.


 

I Belgrad finns en salig blandning av vackra renoverade hus...


 

gråa, slitna hus, som ingen haft råd att rusta upp...



hus som bombades av NATO 1999 och som är för kostsamt att riva...

Och nybyggen med massor av glas och betong. De bombade husen tillhörde försvarsmakten och var rejält byggda...


Visste du att:

* Belgrad är den av alla världens huvudstäder som upplevt flest krig, hela 115 olika internationella konflikter.

* Belgrad har jämnats med marken hela 44 gånger och blivit uppbyggt gång efter gång...
* Under Jugoslaviens tid var den huvudstad i fem olika stater, även detta rekord.


Vår Frälsares kyrka var sagolikt vacker men jag lyckade inte ta något foto genom bussfönstret.


Luftkonditioneringsaggregat behövs säkert då temperaturen sommartid ofta håller sig runt +40 - pust!


Ett besök på fortet Kalmegdan är ett måste. Här står MiML vid den gamla vallgraven, som nu är ett slags utomhusmuseum för stridsvapen.



Det var snö i luften men i den här vackra gamla kärran blommade bellis (tror jag att det är)


Från höjden där fortet ligger, ser man ut över floden Sava som här rinner ihop med Donau.


Är det sånt här som kallas streetsmart mode? I vilket fall som helst är det vädersmart.


Området kring fortet är en stor friluftspark med möjligheter till olika aktiviteter, till exempel friluftsliv, ett tivoli och en djurpark. Här syns delar av muren till djurparken.


Delar av centrum var avstängda för det årliga "Tomteloppet". Här ser vi ett gäng glada tomtar på väg till start.


Sen var det dags för ett cafébesök. MiML ville gärna gå in i värmen på Majestic.


Mysig inredning. Ett glas av valfri dryck ingick i besöket - och för många ett behövligt toabesök - *fniss*


  .

Vadå te, kaffe eller vin när man kan prova ett äkta serbiskt öl! För MiML fanns det ingen tvekan.


Nähä,ännu hade ingen rollator landat - men MiML var gentleman och hjälpte M ut till bussen.


Matsalen stod dukad för lunch. Vi måste gå igenom matsalen för att komma till vår hytt.


Eftersom det snöade, var en av besättningen ute med kvast och sopade rent på kajen vid fartyget, så ingen gäst skulle halka omkull.


Varje dag var det trerätters lunch och fyrarätters middag... Dagens huvudrätt här visar jag mest för jag gillar den läckra dekorationen med en tunn rödbetsskiva snurrad till en liten tratt hopfäst med en tandpetare där två oliver är instuckna. Så enkelt - så läckert!


Men det är klart att ni måste få beundra svandesserten också! Jag kom inte på idén, att fotografera menyerna förrän de sista dagarna. Fattar inte vad jag tänkte på, för kameran var förstås med hela tiden.


Efter middagen var det show med traditionella danser och modevisning av de vackra stickade plagg, som området är berömt för.


Två killar och två tjejer svischade mjuk och smidigt runt på det minimala dansgolvet i baren/sällskapsrummet.


Koftan är ju bara så vacker - men det var mannekängens klackar som fascinerade mest...


 

Danserna var både graciösa och kraftfulla - och fyllda med humor.


 

Det här är en favoritbild! Inte för koftan utan för den blick, som damen i publiken ger mannekängens höga klackar. Och nej, det är inte en

liten rund UFO-hatt hon har på huvudet - det är taklampan;)


 

Och med dessa svepande kjolar avslutades showen.


Hoppas ni inte har tröttas av alla dessa bilder utan orkar komma tillbaka, när jag har mer att visa.


Varma kramar till er alla!   

Lambergsfrua









Av Lambergsfrua - 6 januari 2011 11:53

God trettondag på er alla vänner och tillfälliga besökare!


Först vill jag tacka Ruth som så generöst låter oss låna från hennes bildbibliotek. Den vintriga bakgrundsbilden kommer härifrån.


Nu har det snöat mer eller mindre i snart två dygn och det finns ju roligare saker här i världen än att skotta fram bilen, som mest liknar en iglo, där den står.


Jag håller mig sysselsatt inomhus med att rensa bland alla de foton, som jag har tagit under vår resa för att sedan kunna visa ett urval här.


Önskar er alla en mysig dag!

Varma kramar   

Lambergsfrua

Av Lambergsfrua - 5 januari 2011 23:07

Hej alla kära go'a bloggvänner!

Som ni kanske förstår har jag varit bortrest över helgerna, men nu återvänt till hemmets lugna vrå.


Jag vill tacka för glädjande och värmande kommentarer från Suss, Trollmamma Lowa, Wiper, Ingrid, Liz på Irland, Cina, Lena, Anita, irja, Herr NIlssons Fru och Agneta. Någon bloggvandring har jag inte hunnit med äönnu, jag är fullt upptagen med att fixa till foton för att kunna presentera på bloggen   


Vi flög ner till Belgrad på juldagen för en veckolång kryssning på Donau via Novi Sad, Kolocha, Budapest och Bratislava till Wien. Där firade vi nyårsafton med fyrverkeri och champagne på den fullsmockade Rådhusplatsen och avslutade resan med nyårskonsert i Hofburg Festsaal på nyårsdagen.


Flera konserter spelas där under nyårshelgen, den första redan på nyårsafton. Sedan den som sänds i TV på nyårsdagen vid middagstd och dessutom två till samma eftermiddag/kväll. Vi var på 16-föreställningen. En helt enastående upplevelse både för ögat och örat.


Jag återkommer med reseberättelse och bilder lite senare.

Önskar er alla en fortsatt trevlig trettonhelg och en god natts sömn i sköna klifria loppelådan   


Varma kramar   

Lambergsfrua

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

GÄSTBOK

______________________

Klockan är:

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12
13
14 15
16
17
18
19 20 21 22 23
24 25 26 27
28
29
30
31
<<< Januari 2011 >>>

Väder

Väder Karlstad

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Länkar

Senaste besökare

RSS


Skapa flashcards