Jag får väl försöka slutföra reseberättelsen om vår Skottlandsresa. Allt efter Glasgow har försvunnit och jag har inte fått något svar från supporten. Hade ju hoppats att de skulle kunna trolla med knäna, så bilderna kom tillbaks, men...

Glenlivet - Edinburgh

Vi besökte Glenfiddich whiskeydestilleri på dagens första guidade tur. I området finns hela sju whiskeydestillerier!

Som alla destillerier ligger den vid vatten, som är nödvändigt för framställningen.

Det var irändska munkar som lärde sig konsten att göra whisky  av araberna. Den stora skillnade var dock att araberna gjorde parfym och inte drickbar sprit - vilket munkarna alltså kom på. 

Rabatterna runt byggnaderna var en fröjd för ögat!

Vi var många som gjorde tappra förök att föreviga allt det vackra. 

  Droppar från morgonens regn hängde kvar på krassen.

Turen började med en filmvisning, där vi fick följa arbetet med whiskeyframställningen.   

  MiML vid massor av whiskey - eller i alla vad som ska bli whiskey. Se så ömt han håller i jättekärlet  

Turen avslutades med provsmamkning ledd av vår kiltklädde guide - som talade någon slags svenskdanska.

Synnerligen pedagogisk presentation av de tre sorterna - glasen stod på cirklarna med förklarande text. Jag tyckte den som var 15 år smakade bäst, men jag är å andra sidan ingen whiskeyälskare.

Böljande landskap.

Cairngorms Nationalpark är Storbritanniens största vildmarksområde och täcker en yta på nära 4000 km2. Här finns även ett stort skidområde, något ingen av oss hade en aning om.

Ljungen blommade för fullt.

Vi stannade för att titta på den här stenen. Det visade sig, att vi faktiskt skulle titta igenom den för att fokusera på Corgarff Castle långt därnere i dalen.

Inte blev det någon bra bild genom hålet, men lite roligt var det allt.

Varning för bro?!?

Ja, det finns nog fog för den varningen, för här gäller det att ta det lugnt - 1700-talsbron är brant!

Vi promnenerade över bron och stod sen redo med kamerorna mwedan bussen långsamt, mycket långsamt gled upp på krönet - och framvagnen svävade i tomma luften, innan den tippade ner på vägbanan igen. Häftigt!

Skotsk fjäril botaniserar bland tistlarna. vid bron.

Vi körde förbi Drottning Elisabeths favoritslott Balmoral till den lilla staden Braemar för lunch. Här går Highland Games av stapeln varje år med tävlingar i  stockstötning och andra kampsporter med gamla anor.

Vi valde att inte gå in resturangen. I byns lilla affär köpte vi fruktsallad på färsk frukt och sandwiches, som vi åt vid en önskebrunn ovanför floden. Mysigt i solen.

MiML träffade en hund och måste förstås växla några ord med den.

Den lät sin villigt klias under hakan, men begrep nog inte svenska.

  Vi närmar oss Edinburgh - här syns den kända Firthbron.

Edinburghs stadsbild domineras av slottet högt uppe på sin klippa. De uppbyggda läktarna för tattott ser imponerande ut, där de tycks hänger ut över klippan...

  Vi skulle ha bott på ett annat hotell, men blev omplacerade till staden absolut bästa hotell Hilton Caledonian - här till höger på bilden. Naturligvis hade vi stora förväntningar på allt därinne.

I lobbyn var det elegant så det förslog - och en gäst i full kiltmundering. Till och med kniven i strumpskaftet finns där. 

Nä men?? Vad är nu detta??? Kallar man det här rum??  Ett hotell som Hilton ska inte ha rum som mer liknar en cell. MiML är 1,93 lång och han såg inte ut genom rutan. Utanför syntes inte ens himlen - det var en husvägg.

Direkt ner till receptionen för att få byta till något mer acceptabelt. Och jodå, det löste sig. Det enda som fanns var ett rökrum högre upp i hotellet, men vi tog det ändå - och det luktade inget alls. Och där kunde vi i alla fall nå upp  för att öppna fönstret   

Hotellets gemensamma utrymmen är mycket vackra: Den här trappan känns slottslik.

Sobert och väldigt stort.

  I sån här miljö känner man sig liten - det är annat än trean på Lamberget det! 

Vi tog en liten promenad i stan. Ganska hektiskt på den stora affärsgatan Prince Street en fredag vid 17-tiden. Lugnare och mycket mysigare på parallellgatan Rose Street, som dessutom är gågata. Mosaiken i gatan visar att vi är helt rätt.

Här ligger pubar och caféerna tätt. Lustigt nog är skottarna oerhört förtjusta i Kopparbergs cider - skylten talar sitt tydliga språk.

Utanför Dirty Dick's stod en vacker gosse, som glatt hejade och hälsade oss välkomna in. "Ni´behöver inte köpa något, men titta i alla fall in", sa han. Vi gjorde det och lokalen var helt stolligt roligt inredd. Kitchigt skulle man kanske kunna såga. Tyvärr blev foto inte alls bra, så det lägger jag inte in.

Nu mina vänner är det bara Tattoot kavr att visa och berätta om - men det får bli i morgon. Eller annan dag.

Önskar er en skön kvall!
Soliga kramar,
  Lambergsfrua