Ja, så var det måndag igen och vi har jobbat. Trots mulet väder och blåst gick det trögt att få tag i folk, när vi ringde. Riktigt trögt faktiskt. Jag bara hoppas att tjejerna, som kommer in efter oss, hade bättre flyt - annars sitter de väl kvar på kontoret än...

Önskar er alla en god natts sömn i sköna loppelådan.

Varma kramar,

Lambergsfrua   

I natt har det varit någon eller några minusgrader beroende på hur högt eller lågt man mäter. Häruppe hos oss var det bara -1.

Halv åtta i morse färgades hela världen av morgonrodnaden.

Det var frost på bilarna, så nu äör det dags att plocka fram sladden och koppla motorvärmaren.

Det låg allt lite frost på gräset också. Utsikten från vårt sovrumsfönster - jag gillar den stora hängbjörken uppe vid rutschkanan.

Höstgranna björkar och aspar i spegelbild. Inte en endaste liten vindkåre krusade vattenytan då på morgonen. Nu blåser det från syd.

Senare i eftermiddag kommer kära Dottern med familj hit för att mumsa i sig räkor - räkfrossa kan man kanske säga. 

Önskar er alla en fin söndag - med eller utan räkor!

Varma kramar,

Lambergsfrua     

Jaha, vad har jag gjort idag då? Inget upphetsande alls egentligen. Bara tagit det lugnt eftersom inflammationen  i min hälsena inte är bra ännu. Där är det bara vila och värme som hjälper - och ett och annat vänligt ord förstås. Jodå jag kletar på Votaren salva också. Cortisonspruta ges inte till äldre, som tydligen har svagare senor...Suck.

Jag har jobbat en hel del med datorn. Jag håller på att rensa i mina HSB-mappar. Där har jag samlat i princip allt som rör föreningen under sex år, så ni fattar ju hur mycket onödigt, som finns där.

Mina nya terminalglasögonen fungerar fint, men de progressiva klämmer lite bakom vänstra örat. Det får jag se till att fixa i veckan.

Önskar er en fortsatt skön kväll!

Varma kramar,

Lambergsfrua  

Idag hissar jag flaggan och säger Grattis till alla Birgittor!

Som jag berättade på Dagmar-dagen har jag begåvats med tre namn och sist i raden kommer Birgitta. Tänk vad jag önskade, att jag fått det som tilltalsnamn i stället för mitt fornisländska namn. Som barn var jag inte alls road av att heta något så annorlunda och ovanligt. Idag har jag inga problem med det - tror jag  

Nya glasögonen fick jag hämta idag. Vanliga progressiva förstås men framför allt mina terminalglasögon, så jag kan sitta vid datorn utan problem. Jag testar dem redan nu, men de får sitt elddop på jobbet på måndag. Det ska bli spännande.

Gamla glasögon lämnade vi hos optikern, där Lions samlar in för att sen slipa om och skicka till behövande i andra länder. Fem par blev det, men ett par ville jag bara inte skiljas från. Fråga mig inte varför, för jag har inget bra svar - nostalgi kanske.

Någon gång på 1980-talet hade jag glasögon med utbytbara överdelar - och som jag älskade dem!  Idag kan jag ju tycka att själva bågen ser ganska rund och tråkig ut, men det var ju överdelarna som gjorde den stora skillnaden. Fyra olika överdelar ingick i köpet, men sedan köpte jag flera och hade till slut tolv att välja mellan - allt efter dagens klädval och humör  

Favoriterna var fyran till vänster och den cerisa högst upp till höger, men de andra användes också flitigt. Tänk om det hade funnits den här möjligheten idag. Då hade jag stått först i kön - men det finns inte för då hade väl optikerna inte fått sälja så många nya bågar...

Tre hundar besökte idag Lambergskiosken med sina unga mattar. Mattarna handlade och slog sig ner vid borden för att avnjuta en sen lunch. Ena matten band sina två hundar noggrant vid staketet, den andra matten lät sin vovve sitta bakom matte och sniffa i sig de aromatiska dofterna...

Längre nosar på hundar får man leta efter men de var mycket väluppfostrade och gav inte ifrån sig minsta ljud. Det hade ju varit intressant att låta människor och djur byta plats här - undrar om töserna hade varit lika tystlåtna...

Önskar er alla en fin fredagskväll med eller utan fotboll.

Varma kramar,

Lambergsfrua   

Vår fina lekplats används en hel del både av de barn som bor i området och barn från närliggande förskolor. Förskolebarnen ser ut som små guppande bollar, där de studsar omkring i sina gula reflexvästar. Livsglädje!    

Häromdagen kom en liten grupp förskolebarn med sina två lärare och roade sig kungligt. Ja, inte lärarna förstås. De hade väl en mer övervakande funktion.

Morgonens himmel över Herrhagen var olycksbådande mörk. Dt var troligen nattens och den tidiga morgonens regnmoln.

Men solen bröt sedan igenom och förstärkte de lysande höstfärgerna på andra sidan Lambergstjärnen. Men nu har den gått i moln igen...

Vi två i solen utanför huset, där vi bor. Skjortan är en present från kära Dottern med familj inköpt i USA. Den har blivit MiML:s absoluta favorit och finns därför med på väldigt många foton...

Det här fotot tog Annci Falk av oss i samband med en intervju för tidningen Hemma i HSB om föreningens årliga glöggträff vid grillplatsen. Det ska bli roligt att se det färdiga resultatet.

Önskar er alla en riktigt fin dag - med eller utan sol.

Varma kramar,

Lambergsfrua   

Idag bjuder jag på lite blandad kompott.

Sonen känns viktigast, så jag börjar med honom. I maj 2009 halkade han på en omkullblåst s.k "trottoarpratare". Ambulans till sjukhuset för röntgen och gipsning.

Så här såg det ut då.

Senare visade det sig, att skadan var mycket värre än befarat och skulle kräva en operation. Sen dess har han bollats mellan olika läkare och olika sjukhus, utan att något egentligen har hänt, eftersom operationen skulle bli komplicerad.

Varje gång har han kommit i kontakt med läkare inom tre månader så vårdgarantin har uppfyllts - men utan att något skett. För att göra en lång historia kort, utfördes igår en drygt tre timmar lång operation på Sahgrenska i Göteborg. I går kväll ringde han mycket nöjd och glad, men fortfarande lite groggy efter sövningen. Vi är så glada för hans skull - och nu återstår "bara" rehabiliteringen...

Smaka på Värmland var ett evenemang som gick av stapeln i helgen i Mariebergsskogen här i Karlstad. Ca 10 000 besökare vandrade runt, provsmakade och handlade. Kära Dottern och käre Svärsonen var där och  de presentade oss med ekologiskt tillverkade Värmländska isterband.

Både MiML och jag är väldigt förtjusta i isterband och vi brukar köpa "Lammhults magra". De här var så smakrika och med stor procent kött. Inte en massa flott som kröp ut i stekpannan. Tusen tack för den presenten!   

Rovdjursfrukt

Vi gillar frukt av alla de slag och äter gärna melon. I veckans reklamblad fick vi se något konstigt. Vi trodde först att det var någon slags pumpa för Halloween, men så fel vi hade.

Frukten heter Tigermelon och självklart måste vi testa, vad det var. Det blev dagens lunch och smakade riktig bra. Så bra att vi utan vidare skulle kunna köpa fler spräckelmeloner för 8 kr/kg. 

Nu önskar jag er alla en god natts sömn och hoppas på återseende i morgon - eller annan dag...

Varma kramar,

Lambergsfrua   

Efter tisdagens lilla utflykt i höstfärger och SMHI:s spådom om flera dagars fint väder ryckte det allt i restarmen igen.

Problemet var bara, att vi dels hade ett HSB-möte inbokat på onsdag eftermiddag och dels lovat att följa käre Barnbarnet till Sjukhuset på torsdagen för ännu en omgång "antiallergisprutor".

Utan att vi själva förde saken på tal undrade Käre Svärsonen, om vi inte skulle åka norrut i höst. Han skulle ordna så att han själv kunde följa med till sjukhuset. Ett erbjudande vi inte kunde motstå!

Karlstad - Malung - Idre Fjäll

Vi gav oss iväg norrut i strålande sol.

I Malung gjorde vi ett kort stopp för inköp av ett batteri till MiML:s klocka, som hade behagat stanna. Butiken med det egendomliga namnet Dalaridå var otroligt välsorterad inom bland annat leksaker och presentartiklar - och visst bytte de klockbatterier. Med vänlighet och ett leende dessutom!

Solen förstärkte de gyllene färgerna.

Vi tog en sväng upp på Sälenfjället, men där fanns det inte ett löv kvar på träden.

Bättre tur hade vi, så snart vi lämnat höjderna där. I de här trakterna är det ingen trafikrusning direkt.

Vi hade bokat lägenhet i ett av "gökurshusen" på Idre Fjälls sluttning.

Vi åt lunch där i solen - +25 grader i skuggan! Helt otroligt för att vara däruppe de sista dagarna i september. Förra året hade vi (som jag tidigare berättat om) säsongens första snö och betydligt svalare på balkongen.

Mannen i Mitt Liv blev till och med så varm när han löste korsord, att skjortan åkte av.

Mmmm - vackert! Dalabjörk i höstskrud.

Rodnande mjölkört - för det är det väl?

Ett glas vin på balkongen - tur att den inte var inglasad som hemma. Och jag behöll absolut tröjan på.   

MiML njuter. 

Och solen gå ner bakom de norska fjällen.

Inte katten kan man gå in för att se på TV, när himlen är ett enda stort skådespel.

Nipfjället - Högvålen

En vistelse i Idre Fjäll innebär alltid ett besök på Nipfjället.

Det är en del av Städjan - Nipfjällets naturreservat.
Reservatet består av topparna Molnet (1191 m ö h), Städjan (1131 m ö h) och Fjätervålen (1002 m ö h).

Sommartid kan man åka högt upp på fjället.

Trollvägen är en liten vägsträcka mellan Vinterparkeringen och Sommarparkeringen. På ett avsnitt syns klart och tydligt att vägen lutar nerför. Vid frikoppling (skylt finns uppsatt på "rätt" ställe) börjar bilen långsamt rulla - uppför?!? Ett av naturens under? Nej inte riktigt, men nog så förbluffande.

Städjan i motljus liknar nästan en kuliss - men är garanterat äkta vara. 

MiML vid Nipfjällets sommarparkering. Härifrån går flera leder både upp på fjället och i omgivningarna.

Kanske inte det ultimata tillfäller för en icke-jägare att ge sig ut i terrängen... Dessutom har jag drabbats av en envis inflammation i ett senfäste i hälen- Suck.

Även fast alla träd och buskar är avlövade är naturen färgrik.

Vände norrut och där lyste riset rött i solskenet. Jag vet inte vad det är för sorts ris, men det är varken lingon eller blåbär.

Det här är betesland för Idre Samebys renar.  Idre Sameby är Sveriges sydligaste sameby. Inga löv kvar...

Jodå, vi såg en renhjord långt inne bland de avlövade fjällbjörkarna. I första ögonblicket uppfattade jag dem som fjällkor, för de var så ljusa - men det finns ju inga kor där... MiML skrattade gott åt mitt zoologisla misstag.

Högvålen ligger på vägen mot Tännäs och är Sveriges högst belägna by.  Här fanns det i alla fall lite löv kvar på träden.

  Ett gulnat lärkträd. Hade haft funderingar på att köra ända fram till Tännäs, men avstod - dålig väg och bristen på höstfärger avgjorde saken.

Ett blänkande öga i skogen.

Nyfikna på det nya liftbygget på Idre Fjälls östra sida svängde vi in vid Ostbacken. Roligt namn - ostbacken. Får mig att tänka på snedhyvlad ost...  

Här har man plöjt ner 80 miljoner för att skapa bland annat en ny sexstolslift. Dalstationen syns på avstånd. Det finns inga riktiga körvägar klara ännu...

Stolpar och kablar är på plats. Här ligger de sprillans nya stolarna inplastade i väntan på uppmontering. Vad jag förstår, ska allt vara klart till säsongsstarten .

Vi gjorde sen en liten tur upp i den övre bostadsdelen på Idre Fjäll, där det ena huset är flottare än det andra. Utsikten härifrån är helt underbar, tycker vi - men känner att hyring är bättre än köping...

Idre Fjäll - Höljes - Karlstad

Morgondimma över dalen.

På väg söderut från Idre 

Norr om Sälen svängde vi över Österdalälven mot Rörbäcksnäs.

Blandskog är vackert alla årstider - men kanske mest på hösten.

Längs Höljesdammen kändes det som att köra genom en sagoskog. Ny vägbeläggning kanske bidrog till detta, för här var det som att köra på en tvättbräda förut.

Två hästar! Va? Ska de upp på vägen??? Sen såg jag ju, att det var två älgar. En ko och en tjur. MiMl nosade in bilen på en grusväg bredvid landsvägen.

Jag hann aldrig räkna taggarna, men en ståtlig tjur var han. När vi började rulla så sakteliga, klev älgkon helt oberört över vägen med tre långa kliv (smal väg med andra ord). Tjuren hade vett nog att stanna till en stund, men så fort vi hade glidit förbi, var han uppe på vägen också. Inte undra på att det händer så många älgolyckor!

MiML hade väldigt roligt åt att jag först misstagit renarna för kor och sen älgarna för hästar. "Typiskt storstadstjej!" frustade han. Ja, ja, det kan jag väl bjuda på - kanske...

Måste få med ännu ett sprakande lövverk, innan vi avslutar vår resa hem till Karlstad. När vi kom till Hagfors rullade dimbanklen in över oss - och den var sen kvar hela kvällen. 

Vi återvände med minnet av ännu ett underbart besök i Idre fjäll - och vi kommer tillbaka!

Som grädde på moset fick vi besök av Dottern och Svärsonen på kvällen. De hade med sig isterband inköpta på Mariebergsskogens matmarknad "Smaka på Värmland" och ett vinrött underlakan till vår breda dubbelsäng. Något jag pratat om att köpa, men inte "kommit till skott" med. Båda presenterna gladde och värmde!

Nu har käre Barnbarnet varit här och installerat en ny datorskärm åt mig. Och sen satt vi på balkongen och pratade om ditt och datt, medan han knaprade på Digestive med "mjukost med fyra peppar" och CocaCola. CocaCola för oss? Näe, det blev två glas vitt för oss...

Önskar er alla en skön avslutning på denna söndag.

Varma kramar,

Lambergsfrua