Igår var det en solig och vacker dag - men ack, vad det blåste snält om öronen! Trots den kalla nordanvinten har jag bestämt att det är vår, eller i alla fall vårvinter. Därför har jag nu tvättat och hängt undan min tjocka jacka och ställt in vinterkängorna längst in i klädkammaren.   

På eftermiddagen fick vi välkommet besök av Dottern och Svärsonen - den senare avvek dock ganska snabbt, eftersom bastun väntade därhemma. Dottern och vi satt på balkongen och pratade om ditten och datten. Inglasad balkong är en välsignelse, som jag absolut inte vill vara utan!

Dottern gick hemåt igen vid solnedgången - magiskt vackert himlaspel.

De senaste dagarna har det bildats flera vakar och på vissa ställen har isen gått upp helt. Det här trodde vi var en vak tills vi fick se fotot - måsarna står faktiskt på vattentäckt is! Nu i eftermiddag är det i alla fall en vak...

På dagens "stavtrav" hade jag med mig Samsungen, som tar mycket bättre foton än Lill-kameran. Jag var ju bara tvungen att få ett riktigt foto av krokusen, som bara var två suddiga fläckar på förra fotot. MiML som är lång fick hålla i kameran, för den här trädgården omges av en vasstaggad häck, som jag inte riktigt når över. Och nu har det blivit fler än två blommor också.

På långt håll såg vi den här fint motivmålade husbilen. Det kändes rentav lite exotiskt här på Lamberget!

Här syns motivet bättre; delvis snötäckta fjäll, en brusande älv - och en törstig ren.

Vid gång- och cykelbron mellan Lamberget och Herrhagen är det öppet vatten och det lockar förstås änderna. Här putsar anddrakarna fjäderskruden, medan honan nog tycker att hon är fin som hon är.  

Sen måste jag bara få visa hur fina tulpanerna är, som jag fick av Svärsonen på Alla Hjärtans Dag. De har fått tillbringa nätterna på balkongen och stått i bara lite vatten. Nu efter nästan tretton dagar börjar det synas lite gult i bladkanterna. 

Nu önskar jag er alla en fin fortsättning på den här dagen och en avkopplande kväll!

Soliga kramar,

Lambergsfrua