Ända sen jag började blogga har jag följt Ingrid på Gotlands blogg, "Livet efter 70", som hon döpte om den till efter sin födelsedag. Hon skriver alltid så trevligt om sitt liv på Gotland tillsammans med mannen Åke på den stora gården Stenstugu. Där var Åke född och uppvuxen, dit flyttade Ingrid som ung bondhustru.

När arbetet med gården blev lite för mycket dem, flyttade de i höstas till en lägenhet i Klintehamn, där de trivdes gott och såg fram mot flera år tillsammans i lugn och ro.

För en tid sedan fick Åke en stroke och sedan dess har familjen pendlat mellan hopp och förtvivlan - en känslornas berg- och dalbana. I går somnade Åke in lugnt och stilla.

Jag känner inte Ingrid och jag kände inte hennes Åke i verkliga livet, bara genom bloggen. Ändå blir jag berörd. Berörd av hennes sätt att beskriva de här dagarna. Berörd av den sorg som har drabbat henne.

Berörd av att livet är så förgängligt.

"Fånga dagen" är ett slitet uttryck, men det innehåller så mycket sanning. Så fånga dagen mina vänner och var rädda om er själva och varandra!

Varmaste kramar!

Lambergsfrua   

Ja, nästan i alla fall. MiML har varit hos tandläkaren i dag och blivit tillsnyggad i munnen, men 1650 krornor fattigare. Det hör ju inte till vanligheterna förstås.

Veckohandling och koll på Wermlandsdata, hur arbetet fortskrider med att eventuellt kunna rädda innehållet i MiML:s pajade USB-minne. Inget positivt ännu. Vi får avvakta tills i morgon. Sen får vi nog räkna med att lägga tid på att återställa allt som försvunnit. Inga fritidsproblem de närmaset veckorna med andra ord...

Dottern och Svärsonen har varit här. Vi värmde upp balkongen och satt där med vin och grekiska ostknyten. Alltid lika trevligt när de kommer.

Nu väntar Loppelådan.

Önskar er alla en god natts sömn!

Varma kramar,

Lambergsfrua    

Nä, nu skojar jag allt!   

Saken är den att Barnbarnet tillsammans med tre klasskamrater nu håller på att sammanställa materialet  från sin Tjernobylresa i november.  På Footprints of disaster kan du läsa om den och se foton.

MIML var anlitad som uppläsare av introduktionstexten och det visade sig inte vara det lättaste. Han fick manuskriptet i handen och första gången läste han för fort. Omtagning. Andra gången stakade han sig på ett ord. Omtagning. Och så vidare. Tills slut "satt den" och killarna var nöjda. Nu förstår jag hur otroligt mycket arbete det ligger bakom bara en kort sekvens på film.

Slutresultatet av deras arbete kommer att presenteras den 26 april på 26-årsdagen efter Tjernobylkatastrofen. Det ser vi verkligen fram mot.

Önskar er en fortsatt bra dag!

Varma kramar,

Lambergsfrua   

I morse när vi vaknade var det -18 utanför fönstret. Bilarna var så frostiga att de mest liknade igloos.

Solens värmande stråla har fått temepraturen att krypa upp till "bara" - 13. Det biter bra i kinderna kan jag säga.

Runt middagstid var det flera som tog sig ut på Tjärnens blanka is både med och utan skridskor.

De här två töserna gjorde ett par turer runt hela Tjärnen.

Sedan kan det vara skönt att vila fötterna på bryggan en stund.

Vinter råder utanför fönstren, men inomhus är vårenredan på gång. Vem blir inte glad av knoppiga blå pärlhyacinter?!

I kväll blir det nog att vi bänkar oss framför TV:n och ser första deltävlingen i Melodifestivalen.

Önskar er alla en bra fortsättning på den här lördagen.

Varma kramar,

Lambergsfrua      

Mannen i Mitt Liv fått fossingarna ompysslade "på salong" idag. Det låter lite som Vilda Västern men är ett garanterat lugnt och städat ställe.

När han släpptes ut därifrån, passade vi på att dela ut föreningens informationsblad, som jag skrev klart i helgen. Trappor ger bra motion...

I kväll ska vi gå över till Dottern och Svärsonen - ja till Barnbarnet också förstås. Vi sla få hjälp med  att sy ett par sömmar på hennes symaskin. När min gamla symaskin vid flera tillfällen och trots servcie fungerade som en vedaffär i högsommaren, skrotade jag den.

Någon ny har jag inte skaffat. Onödigt tyckte Dottern eftersom hon har en som är alldeles utmärkt. Dessutom erbjuder hon sig oftast att göra jobbet åt mig också och det är jag mycket tacksam för.

Flera gånger om dagen och varje eftermiddag runt kl.16 kommer ett godståg, som ska till eller från hamnen. Järnvägsspåret korsar Hammaröleden och just det där fyratåget kan ställa till det.

Oftast är godstågen riktigt långa och då blir det stopp och långa köer i trafiken på Hammaröleden.

Just nu ser det ganska lerigt ut i Tjärnen, där man har grävt. Vi hoppas ju förstås att det ska försvinna, när grävarbetena är klara och isen har gått upp. Annars blir jag inte glad...

Önskar er alla en fin fortsättning på dagen!

Varma kramar,

Lambergsfrua