Tänk att vi redan har kommit förbi mitten av mars! Om bara några dagar är det vårdagjämning - ett ord som klingar som ljuv musik io mina öron. Och nästa helg kan vi ställa fram klockorna till sommartid. Ännu ett ord som låter härligt positivt - och löftesrikt.

Sol och +6 här idag. Efter att ha rantat trappa upp och trappa ner i "våra" hus med informationsblad om den kommande sortering av komposterbara och brännbara hushållssopor tog vi en promenad med stavarna. 

Vi tog oss en närmare titt på timmerlänsen som nu kommit upp på land efter sina oönskade kryssningsturer på Tjärn och Kanal. Här ser man verkligen hur höga slybuskarna är. Mannen i Mitt Liv är 1,93 m...

Två anddrakar höll sig i närheten av den strandsatta timmerlänsen. Jag tror faktiskt att de saknar sin lilla ö.

De vackra svanarna är fortfarande kvar och betar sig mätta.

I eftermiddags kom två töser på ca 10 år ner till stranden - för att mata dem, trodde jag. Döm om min förvåning, när de började kasta sten mot fåglarna! De trodde nog att ingen såg dem, men jag satt på balkongen och läste och hade bra koll.

Det är sällan jag blir riktigt arg, men nu rann sinnet på. Jag rev upp balkongfönstret och ropade åt dem att LÄGGA AV! Jag tror inte de såg var jag stod, för de såg sig lite förvirrat omkring och kilade sen snabbt iväg därifrån.

Svanarna simmade majestätiskt vidare och står nu och sover på den lilla is som finns kvar inne i Tjärnen.

Önskar er alla en god natts sömn!

Varma kramar,

Lambergsfrua