Nu har Mannen i Mitt Liv och jag haft ännu en teaterhelg. Igår åkte vi ner till Säffle för att se Säffleoperans uppsättning av musikalen Annie get your gun.

Eftersom vi inte ville sätta oss i bilen runt halv elva på kvällen och kära de sex milen hem till Karlstad, checkade vi in på Comfort Royal Hotel - vad som nu är så Royal med det    Det är i alla fall ett trevligt hotell i centrum, med nära till det mesta. Och mycket trevlig personal med stark servicekänsla *nej, jag har inte fått betalt för att skriva det*.

 
Entrén är väl inte mycket att skryta med, men väl inne möts man av synnerligen dekorativ väggkonst - relief kanske det kallas?

Från vårt fönster kunde vi se Byälvens strömmande vatten.

Eftersom det inte regnade, tog vi en promenad längs Byälven och runt i centrum. Byälven avvattnar Glafsfjoden, där Arvika ligger. Arvika har ett känsligt läge för översvämningar. Vattenståndet är nu mycket högt och i Byälven forsade vattnet med rasande fart ut i Vänern. Vi stod en bra stund på bron över älven och tittade - det är både fascinerande och skrämmande.

I vårt teaterpaket hade vi bokat en Räksmörgås Royal *se där kom Royal in*, som vi valde att äta före teaterbesöket. De flesta väntar till efter teatern, men det känns så sent för mat då, tycker vi.

Kvällstid serveras ät- och drickbart i den mysiga och ombonade baren.

Taklamporna i Tiffanystil ger behagligt ljus.

Här serveras 300 gram räkor på en tunn saftig skiva fullkornsbröd *syns lite i nedre högra hörnet* utan smör, lite majonnäs och ett helt ägg. Så ska en räkmacka se ut och smaka enligt min åsikt. Ingen tjock tekaka med smör och massor av kläggig majonnäs - räkorna är det viktiga och framhävs på så här sätt.   Tycker vi, alltså.

 
Teatern ligger på behagligt gångavstånd från hotellet - och så var det dags för dagens höjdpunkt! 

I år har Säffleoperan i görligaste mån satsat på de lokala förmågorna - och de är både många och duktiga. Dessutom debutanten 23-åriga Klara Nilsson och den äkta indianen Ken Roulette.

Ken tillhör Cree/Ojibwestammen och kom till Sverige och High Chaparall från Canada på 90-talet.

Han var en av dansarna bakom Roger Pontares  "När vindarna viskar mitt namn" i Melodifestivalen.

Föreställningen har gått för utsålda hus i höst och det var även utsålt igår, när vi var där. Det visar ju att det faktiskt går att göra strålande bra teater/musicals även utanför Stockholm/Göteborg/Malmö.
Och jag vågar lova, att vi kommer att få se och höra mer av skönsjungande energiknippet Klara Nilsson.

När vi traskade tillbaks till hotellet började det småregna och det fortsatte sen framåt natten. Vi gratulerade oss själva till att slippa sätta oss i bilen för hemfärd då.   

 
I morse visade sig faktiskt solen! Varje lite glimt uppskattas enormt   

På hemvägen fick vi se en flock svanar komma flygande över fälten vid Värmlandsbro. Jag hann få upp kameran, men bilden blev tyvärr otydlig. Jag var väl för upphetsad för att lyckas hålla kameran stadigt   

Solen fanns även här hemma, så vi kunde få en riktig skön och mild senhöstpromenad utan blåst.

Nu önskar jag er alla en riktigt trivsam lördagkväll.

Varm kram,

Lambergsfrua