Bilderna är klickbara för större format!

LITE AV VARJE

 
Varje söndag är det marknad vid Catalinaparken. Det hade regnat på natten, men var inte kallt. +20 på förmiddagen och sedan belv det varmare igen.

 
En vackert vit duva med fjäderklädda ben drog till sig uppmärksamhet. Kanske en förrymd brevduva?

 
En ovanligt vacker garagedörr såg vi på en tvärgata till Las Canteras.

 
I närheten träffade vi på en synnerligen vänlig hund. Han låg vid husses verkstad och blev överlycklig, när MiMl började prata med honom. Han pilade (nåja) genast in under hyllan och hämtade sitt tuggben för att visa MiML. Mm, att bli kliad på ryggen - det tycks både djur och mäniskor gilla.  

Har ni sett vilka stora jordgubbar! Det finns små butiker som säljer enbart frukt och bär - allt färskt och fräscht.

Inte långt från hamnen finns de här föredömligt uppmärkta cykelbanorna.

 
Där näset i stan är som smalast mellan Las Canteras och hamnen har man byggt en mycket spektakulär skyskrapa - Woermannhuset. Jag har gått bet på att få fram information om hur högt huset ärm men minst 60 meter är det i alla fall. Här kan du se en bättre bild på huset. De översta våningarna lutar utåt...

 
På Las Canteras finns det gott om bänkar både under tak och utan. På taken klänger sådana här pampiga blommor.

Varuhuset El Corte Ingles har ett enormt utbud av varor. Vi gick en runda på varje våning. De här färgerna gjorde mig glad.

 
Matavdelningen nere i källarplanet kändes nästan överväldigande. Hela den här disken är fylld med olika sorters yoghurt i olika förpackningar och av olika fabrikat. Vilket överflöd!

På fiskavdelningen låg bland annat de här sardinerna. De ser inte alls ut som våra sardiner i burk. 

 
Karnevalen 2013 pågår mellan den 1 och 17 februari. Tyvärr var vi inte kvar så länge och missade bland annat kröningen av karnevalens Drag Queen. Dressen i skyltfönstret bars av vinnaren 2012.

 
Jag avslutar med en buske av julstjärnor - som ju inte är någon speciell julblomma här.

Nu önskar jag er alla en riktigt bra dag!

Varm kram,

Lambergsfrua

Bilderna är klickbara för större format!

Las Palmas - varifrån kommer det namnet? Jo, när den spanske majoren Juan Rejón steg i land på platsen med sina trupper 1478, lät han bygga en försvarsmur av palmstammar - palmer heter las palmas på spanska. Och så fick staden sitt namn.

Varje kväll var det olika karnevalstävlingar i Catalinaparken och alla var gratis utom invigningen med valet av karnevalsdrottningen. Höjdpunkten och karnevalens avslutning är karnevalståget som slutar på Catalinastranden med "Sardinens begravning".

VAL AV KARNEVALENS SENIORDROTTNING
Det var en flärdfull tävling med mogna senoras uppklädda till tänderna. Kreationerna var så omfångsrika att de tävlande behövde ha assistans av två herrar för att kunna vända på catwalken.

Till dundrande musik och med yviga armrörelser skred de tävlande in med sina kreationer. Mycket spektakulärt.

Den här tävlande behövde ha assistans redan på väg ut på catwalken för att inte hamna bland publiken.
Det verkade tungt och svårt att dra ekipaget framåt på ett elegant sätt. 

Bilden är suddig, men den ger ändå en bra förstållning om hur fantasifulla kreationer som visades upp. 

Och så har hon fått hjälp att vända och är farligt nära att hamna hos juryn på första raden. Baksidan på ekipaget är nästan ännu mer dekorerad än framsidan. 

MURGAS
En annan kväll såg vi murgaskörer sjunga sina entoniga sånger. I texterna framförs kritik till den förda politiken och det har faktiskt hänt att murgassånger har påverkat befolkningen så pass, att politiker har fått avgå.

 
Olika körer framträdde med sina sånger och varje kör hade 30 minuter på sig för att imponera på juryn.

De trampade och stampade i takt med musiken - det blev ganska enformigt till slut, när man inte förstår ett ord vad som sägs/sjungs.

Den lilla orkestern bestod av tre karnevalsklädda trumslagare, som hanterade sin instrument med stor frenesi.

 
Roligast var kvinnan som teckenspråkstoklkade alla texterna. Hon hade ett fantastiskt kroppsspråk.
Nej vi stannade inte kvar till slutet av föreställningen...

FORTSÄTTNING FÖLJER!

Bilderna är klickbara för större format!

LAS CANTERAS forts.

Längst bort på strandens nordöstra del ligger små öppna fiskebåtar. Tyvärr är vattnen runt ön nästan helt utfiskade och ingen kan livnära sig på enbart fiske numera. Den här fiskaren klarar sig bra i alla fall.   

Men vad är nu detta? En lycklig hund har fått en ny lekkamrat - en kanske inte fullt så lycklig vädur. Positivt var ändå att båda två fick väldigt mycket motion.    

 
Vid den lilla enkla fiskrestaurangen Amigo Camilo serveras garanterat färsk fisk. Kanske ägaren/f.d. fiskaren Camilo rentav har leveransavtal med fiskarna utanför. Restaurangen är i princip bara ett skjul med korrugerat plåttak, men det gäller att komma före kl. 14. Senare kan det vara svårt att få bord.

 
De branta klipporna i den här delen av stan är inte särskilt badvänliga. Däremot uppskattas de av klippduvor, som håller till i håligheterna.
Skillnaden mellan ebb och flod är cirka 3 meter.

 
Exempel på riktigt dekorativ grafitti. Vi såg inte mycket klotter, men det finns säkert i andra områden än där vi rörde oss.

 
Hm - jaha. Hur tänkte de här, när de fick en snilleblixt och döpte sin restaurang till G-punkten?

CATALINAPARKEN

När vi var här i februari 1966 kunde vi läsa i svenska tidningar om den kraftiga snöstorm, som hade drabbat Sverige, medan vi njöt av sol och ljumma vindar. Samma kiosk finns kvar. Inte samma tidningar förstås, men både Aftonbladet och Expressen fanns att köpa. Dagsfärska!

 
Både i och runt parken finns många barer och serveringar.

 
I en del av parken samlas gubbs dagligen för att spela kort eller domino - eller bara titta på.

 
De här två gubbsen var djupt försjunkna i sitt schackspel. Överallt gubbs, gubbs, bara gubbs. Vi såg inte en enda kvinna...

 
I parken finns fem konstverk i mosaik. De fungerar även som sittplats för den som vill vila benen eller läsa en tidning. Varje mosaikverk symboliserar en världsdel och alla lädernas flaggor finns med. Europa har fått blå färg. Asien hade gul grundfärg, Amerika röd, Australiens minns jag inte, men Oceaniens var vit.

 
Afrika var svart - jag undrar om det hade varit möjligt här hemma i Sverige...

Parkens kaktusplantering var väl inte särskilt fager att skåda och gav genast Mannen i Mitt Liv vissa associationer...   

   
Då var det bättre att vila blicken på några vackra blommor i stället.

Både gula och röda hibiscus fanns i rabatterna.

 
En liten kavat krabat träffade vi på i parken. Han var iklädd värmande tröja stickad med restgarner och mycken kärlek.

 
Den här killen verkade inte riktigt nöjd med sin klädsel. Observera att det är guldglitter på det rutiga bältet.

 
Från parken är det bara ett stenkast över till hamnen. Hela området har sanerats och snyggats till sen vi var här senast.

 
Las Palmas är ett mycket populärt mål för kryssningsfartyg. Besöken generar stora pengar.

Det här stora seglet gjorde oss nyfikna. Det såg ut att vara uppspänt på ett stort stensatt torg, kanske som konstnärlig utsmyckning i hamnen tänkte vi.

 
Inte alls! En rulltrappa ledde ner till en underjordisk bussterminal - den ena av stans två. Alla bussarna stod under tak, medan seglet bildade tak för den öppna platsen i centrum. Så ljust och inbjudande!

 
På den mycket informativa skylten var det lätt att se var man kunde hitta "sin" buss.

KARNEVALEN
 

Las Palmas som karnevalstad har en lång historia bakom sig. Ända sedan 1800-talet har man haft karnevaler här och så även i år om än med reducerad budget p.g.a den ekonomiska situationen.
 

Karnevalen hålls mestadels i Catalinaparken, där man byggt upp scen, parkett och läktare.
Vi var inte på själva invigningen, som krävde biljetter, däremot följande dags Barnens karneval.

 
Iförda vackra kläder och plymer på huvudet framförde grupperna sina danser. Jag skulle gissa att de yngsta bara var 4-5 år och de äldsta kanske upp mot 16-17. Jag vet inte var den övre gränsen går föratt få delta som barn.

 
Den hör lilla damen på bänkraden framför oss tittade gärna på dansarna, men mest på sin mamma för att få lite mer godis.

HUNDARNAS KARNEVAL
Nästa kväll var det dags för stolta mattar och hussar att visa upp sina vovvar på catwalken - fast man borde kanske kalla det för dogwalken för det här speciella tillfället.

 
Fantasifull utstyrsel på både hund och matte.

Sådan husse, sådan hund. Den här rasen heter väl bull nånting och vad passar då bättre än att husse och hund klär sig som toreadorer!  

 
Man ska vara rädd om pandor, som ju är utrotningshotade. Både husse (matte?) och hund hade heltäckande pandakostymer på sig och det var i alla fall en av dem, som inte var särskilt förjust i sin utstyrsel - men lunkade på ganska snällt ändå.

Intresserade åskådare. Lilltösens hade en "lammjacka" med guligt lammhuvud på kapuschongen. Den åkte ner framför ögonen på henne ibland och då liknade hon verkligen ett litet lamm.

 
Cowgirl med cowboy. Han verkade gilla läget och poserade gärna för fotograferna.

 
"Vad har du nu hittat på matte? Hade det inte varit bättre att husse fått vara din kavaljer - fast han vägrar väl att gå på en dogwalk förstås..."

"Det här gillar jag! Ni får gärna fotografera mig - men vad jag har fått med mig i andra änden av kopplet, vill jag helst inte kännas vid"

Det var bara ett litet axplock av alla hundar som var med i tävlingen - för alla framträdanden är egentligen tävlingar. Vilket "ekipage" som juryn utsåg till vinnare, vet jag inte. Vi gick när juryn sammanträdde.

Ute i Catalinaparken träffade vi på den här förtjusande lilla getingen.

Jag hoppas ni inte har blivit uttröttade av att titta på alla bilder - för det kommer mera   

FORTSÄTTNING FÖLJER
 

Bilderna är klickabara till större format!

Vi har nyligen kommit hem efter en härlig vecka i sol och värme fjärran från snö och halka. Valet av resmål var inte helt självklart, eftersom vi har varit där flera gånger förut. När vi insåg att senaste besöket just i Las Palmas var 1970, kände vi att det nog kunde upplevas som ett nytt resmål för oss nu. Gran Canarias sydkust däremot besökte vi så sent som för ett par år sedan.

Första besöket var 1966, då vi flög med Spies och bodde i ett litet hotell vid stranden Las Canteras. Rum med havsutsikt och liten balkong. Vi hade betalt extra för badrum/toa och det var bra. Problement var bara det stora vattenbristen. Det fanns sällan något vatten till bad eller dusch! Idag har man inte riktigt de problemen. Vattenbehovet klaras av med stora avsaltningsanläggningar.

LAS PALMAS (länk till rese-Expressen med lite info)

 
Vi lämnade Karlstad International Airport (jodå, den heter så) en vintrig januarieftermiddag. På grund av kraftig motvind (fullsatt plan och mycket bagage?) fick vi mellandlanda i Faro på Portugals sydkust för tankning. Vi behövde aldrig lämna planet. Thomas Cook bjöd på skink- och ostsandwiches. Vi var i luften igen efter ca 35 minuter. Flygningen tar normalt knappa 6 timmar, den här gången lite längre.

Alla passagerare skulle till turistorterna på sydkusten - utom vi och ett annat par som skulle till Las Palmas och hotell Reina Isabel. Vi fick åka taxi och det kändes lite lyxigt.

 
Pampiga blomsteruppsättningar i hotellobbyn. Vi checkade in strax före 10 på kvällen.

 
Vi hann knappt innanför dörren till vårt rum, förrän det knackade på dörren. In stegade en artig servitör från restaurangen med en kall måltid åt oss! Vi hade ju missat kvällens middag!

Vi satt sen på balkongen och lät oss väl smaka av grillade kyckling, fräscha grönsaker och annat gott.

HOTELLET

Vi hade beställt rum med havsutsikt och det var jag glad för. Annars hade vi fått rum mot en gata.

Vi hade utsikt över en trädgård, palmer, strand och hav. Och strandvakten som satt på post mellan 11 - 17 varje dag. Ja, de var flera vakter som bytte av varandra.

Utanför stranden ligger ett rev, som effektivt stoppar Atlantens största vågor och ger en
säker badmiljö där innanför.

Matsalen var öppen för frukost ända till 10.30 Mycket sympatist att inte jaga upp gästerna i ottan. *fniss*. Vi åt frukost ute varje morgon.

 
Ovanligt snygg skylt för rökförbud.

 
Lobbyn var samtidigt sällskapsutrymme, där folk satt och läste eller tog en kopp kaffe. Ingenstans inomhus var det tillåtet att röka.

  Högst upp i hotellet på 8:e våningen låg den uppvärmda poolen med vidsträckt utsikt över bland annat strandpromenaden Las Canteras och den ca 4 km långa stranden.

Hotel Reina Isabel  sett från stranden.

Härnere på "område 8 ch 10" fanns gratis solstolar för hotellets gäster. 

 
Las Canteras lockar till promenader, både på stranden och på strandpromenden. Här otroligt rent och prydligt överallt - något man inte alltid kan säga om andra områden härnere.  
En cyklande polis (!) på Las Canteras i samspråk med en restauranggäst. Vilken avslappad och skön stil mot de överspända poliser vi såg här under Francotiden.

 
Tre gubbs satt på en bänk och spelade och sjöng traditionella visor. De verkade ha genuint trevligt tillsammans.

 
Mannen i Mitt Liv njöt av den fina sanden  och under fötterna - och vattnet var ca 22-23 grader.

     
Kristallklart vatten tycker jag är en utsliten klyscha, men här var det verkligen just - kristallklart.

 
Inte ett skräp eller fimp så långt ögat kunde se se här på stranden (eller strandepromenaden). En traktor krattade stranden tidigt varje morgon och dagtid såg vi personal, som gick med en räfsa och och sopskyffel för att samla upp eventuellt skräp som tillkommit.

 
Det finns många möjligheter längs Las Canteras att vila fötterna - något MiML uppskattade. Jodå, jag också.

 
Längs Las Canteras ligger mängder av mindre hotell, pensioner och bostadshus - och restauranger,barer och caféer med uteserveringar. Jag gillar den där väggmålningen.

 
MiML i väntan på ett glas rött.

FORTSÄTTNING FÖLJER!

Nu har vi kommit tillbaka från vår vistelse i Las Palmas på Gran Canaria. Sol och ljumma vindar gjorde gott för våra vinterfrusna kroppar och själar.

Nu ska jag bara rensa bland alla foton för att kunna visa ett urval här.

Önskar er alla en god natts sömn. Själva njuter vi av egen säng och egen kudde - mmmmm.

Varm kram,

Lambergsfrua