Lördagen bjöd på sol och flera plusgrader, men riktig snålblåst - fast rena västanfläktar i jämförelse med vad som drabbade landets nordligare delar.

 
Framåt kvällningen såg isen rätt rutten ut och kioskens parkeringsplats hade förvandlats till en pool av ansenlig storlek.
 

Vi var bjudna till vännen Rune på middag och redan i hallen var en välkomnande lykta tänd. Själv såg han ut, som om han hade gått på en riktig propp - sår ovanför ögat och en rejäl blåtira. Han hade halkat på parkeringen bakom sin bil och slagit i dragkroken. Tur i oturen ändå att inte själva ögat blev skadat.

 
Rune har utvecklats till en skicklig mästerkock och vi fick avnjuta en riktig festmåltid. Först serverades en skaldjursentré bestående av kräftsvansar, räkor och musslor toppad med en dressing av creme fraiche och mosad avocado. Svartpeppar och lime gav sting och läcker syra.

Huvudrätten bestod av möraste fläskfilé i en smakrik sås med champinjoner och bacon. Därtill baconlindad sparris och en sallad med bland annat gurka, paprika, rödlök och fetaost. Jag får säga som proffsen - smakerna gifte sig i munnen.    

Sedan samlades vi vid - nä inte TV:n - framför datorn. Rune ville ha stöttning, när han betalade resan till Azorerna, som vi ska göra tillsammans längre fram i vår. Rent praktiskt var det ingen nyhet för Rune. Sånt klarar han alldeles utmärkt själv. Däremot var det mer en känslomässig stöttning. Han gillar nämligen inte att flyga, men har efter långa diskussioner med sig själv har han beslutat, att nu ska han iväg upp i luften. MiML läste bara OCR-nummret. Och jag? Ja jag satt bara bredvid och var allmänt dekorativ.

Visst såg vi Mellon också och ojade oss och stånkade förstås. Det hör liksom till. Lite roligt var det ändå, för vi visste ju att Dottern och Svärsonen satt nånstans där i publiken - fast vi såg dem aldrig.

Ännu en solig dag med plusgrader. Hurra!

Önskar er en skön söndag.

Varm kram,

Lambergsfrua   

Mars månad har börjat som februari slutade - med sol, plusgrader och dagsmeja. Mars är vårmånaden, som Linné kallade såningsmånaden. Än kan man inte så på friland i våra trakter, men inomhus går det säkert bra i väntan på vårens intåg.

Mars är en händelserik månad och bjuder på både Barnbarnets födelsedag, Vårfrudag, vårdagjämning och ändring till sommartid! Dessutom kommer påsken redan mars i år.

"Mars med sitt långa skägg, lockar barnen utom vägg", rimmade man förr och med skägg menade man då istappar.

Så här såg det ut på vår balkong för nästan på dagen 7 år sedan - den 5 mars.

 
Många personer har genat över Tjärnens is i vinter och glada hundar har skuttat omkring där. Kanske också en och annan hare, för såna finns här på Lamberget, liksom räv. I går eftermiddag, när vi satt på

balkongen, glänste solen i spåren ute på isen - och jag tyckte att några av spåren bildade ett hjärta. Visserligen fattades det några spår uppe till höger, men jag är inte så petig.

"Ja ja, med väldigt god vilja livlig fantasi kanske", sa Mannen i Mitt Liv.

OK, då har jag väl begåvats med både ock. Bara för att visa, har jag fyllt i spåren med gult här - och visst är det ett hjärta.    

Där utanför balkongfönstret kom plötsligt en vinterslö fluga surrande, troligen på sin premiärtur. Jag tänkte förstås fotografera den, men hann inte. Mannen i Mitt Liv är milt sagt minimalt förtjust i flugor. Snabb som en kobra  fick han upp fönstret, fram med flugsmällan och smackade till premiärflugan - och där låg den stackarn med vingarna fladdrande i blåsten. Så jag fick nöja mig med en bild av en tillplattad premiärfluga.

Jag önskar er alla en bra fortsättning på den här lördagen.

Varm kram,

Lambergsfrua