Lambergsfruas  blogg

Direktlänk till inlägg 22 maj 2013

Vår resa till Azorerna del 1 - Ponta Delgada och "smaka på Azorerna"

Av Lambergsfrua - 22 maj 2013 14:45

"Azorerna? Var ligger de?" är en vanlig fråga, när man nämner namnet på ögruppen långt därute i Atlanten.


 

Det är alltså nio vulkanöar, som ligger 150 mil ut från Europas västkust och 390 mil från Nordamerika. Ögruppen tillhör Portugal och därmed även EU, men har självstyre och egen regering i huvudstaden Ponta Delgada på den största ön Sao Miguel.



Här syns ögruppens strategiska läge ännu bättre. 



På den egna flaggan symboliseras havet av den blå färgen och vågskummet av den vita. Fågeln föreställer en duvhök, som portugisen Diogo Silves och hans män såg i mängder över öarna. när de landsteg på Santa Maria och Sao Mihuel. Därför kallade man öarna för Azores (duvhök på portugisiska). Nio stjärnor, en för varje ö.


Lite snopet blev det förstås, när man upptäckte, att fåglarna inte alls var duvhökar utan ormvråkar. Duvhökar har aldrig funnits därute - men man bryddes sig aldrig om att ändra namnet på ögruppen.


 

Redan i ankomsthallen på flygplatsen i Ponta Delgada möttes vi av denna hyllning till Santo Christo. Det är Azorernas största religiösa festival och äger rum 5:e söndagen efter påsk, men festligheterna pågår från torsdag innan till torsdagen efter med marknad med litet tivoli, gatustånd, mat, sång och dans. Mattan framför figuren är tillverkad av blomblad och cypresskvistar.



Festivalen till ära pryds många balkonger med konstrika blomsterarrangemang.



Inte en konstgjord eller importerad blomma någonstans.



Santo Cristokyrkan dekoreras till festivalen med ett traditionellt mönster av röda och gröna lampor. Tänk allt arbete med att sätta upp dem - och sedan plockas allt bort igen på torsdagen efter festivalsöndagen.


 
Kyrkan var överdådigt dekorerad med färska blommor.


 
Och därinne satt Santo Christo bland blommor och blader.
Under den här festivalveckan vallfärdar många azorierna från hela världen till den här platsen. På öarna bor ca 245.00 personer - men utomlands finns ca 1 miljon azorier och ättlingar! Främst är de bosatta i USA, Brasilien och Canada.



Vårt hotell låg centralt den 1,5 km långa breda Avenidan vid hamnen för fritidsbåtar och med fin utsikt bort mot Eldsjöberget. 




Vi hade också fin utsikt mot den fem år gamla piren där kryssningsfarygen la till - och vilka kryssningsfartyg! Gigantiska! Här syns två av dem. Två bogserare mötte fartygen utanför hamnen och drog in den baklänges till kaj. Vilket skådespel! I den delen av piren, som vetter in mot land, ligger restauranger och barer vägg i vägg med varandra.







När de första upptäckarna från Portugal kom till Azorerna, steg de i land rustade till tänderna med vapen, redo att slå ihjäl eventuella invånare. Till sin förvåning upptäckte de, att öarna var obebodda och kunde därmed lugnt "plantera" den portugisiska flaggan där.


Med tiden blev Azorerna en knutpunkt i Atlanten för sjöfart och handel.


 
Självklart måste man försvara sitt nya territorium mot eventuella inkräktare och därför byggde man  fortet Sao Braz på 1550-talet - i stjärnform. På så sätt kunde alla vinklar och vrår försvaras med korseld från pilar, spjut och lansar.



Vid ingången fanns en vaktkur och vi var övertygade om att det var en docka, som stod därinne. Helt orörlig och med huvudet nästan dolt under den lilla baldakinen. Döm om vår förvåning, när vi fick se dockan röra på sig! Där stod alltså en person och vaktade 1500talsfortet - mot vadå?


Intressant är att borgen byggdes med tunna murar för på 1400-talet var vapnen inte så kraftiga, men senare tiders vapen kan den inte stå emot.



 
På Sao Miguel bor ca 140.000 människor och på de ofta branta sluttningarna betar ca 45.000 kor! De producerar kött och utmärkta mejeriprodukter, något man med rätta är stolt över. Utanför vårt närmaste snabbköp stod den här kossan  och visade att affären var öppen. Vid stängningsdags rullades hon in i butiken igen.



Ponta Delgadas sightseeingbussar följde ko-temat - tydligen sponsrade av Mac Donalds...



Hästdroskorna erbjöd en klart elegantare sightseeingtur i stan. Vackra hästar och en kusk finare klädd än en lord i engelska underhuset slår utan tvekan en ko-buss. 


En eftermiddag träffades gruppen på resturang 100 Espinhas ute på piren för kryssningsfartygen  för att "smaka på Azorerna", det vill säga prova typiskt azoriska smårätter.



På bordet stod stark korv, torskbullar och blodkorv.  Torskbullarna var mycket godare, än vad namnet antyder


 
Här bjöds vi på ost från ön Sao Jorge, sött bröd och marmelad.


 
Färskost med stark sås. Såsen var god.


 
I den vänstra skålen ligger något som kallas "lupin-frön" utan att ha något med lupiner att göra. De är mycket populära och äts ungefär som vi äter jordnötter. Man tar av skalet och tuggar i sig fröet. Smak och konsist påminner lite om kokta vita bönor, tyckte jag.


I den högra skålen finns stuvning på favvabönor.



När sista fatet kom fram, såg Mannen i Mitt Liv så här skeptisk ut. 



Det var taggmakrill med två olika såser. En intressant upplevelse om än inte helt i vår smak.


Till detta serverades vin från ön Pico, lokalt vin, läsk av passionsfrukt och lokalt öl. Måltiden avrundades med några olika fruktlikörer.



När det största kryssningsfartyget
lämnade hamnen eskorterades det av en bogserbåt, som saluterade med kraftig vattenkanon. Det kändes festligt!

 

DETTA FÅR AVSLUTA FÖRSTA DELEN AV VÅR RESA TILL AZORIERNA - FORTSÄTTNING I DEL 2.


Varm kram,

Lambergsfrua   


  


  








 
ANNONS
 
Ingen bild

Anita

22 maj 2013 15:27

Oj, va spännande. Först alla blomsterarrangemang ... Dekorationerna på balkongräckena !!! - Kanske något att ta efter hemma?? Så tjusigt !!! Beunddransvärt. Och blomdofterna då?? Var de mäktiga eller??
Tjusiga kryssningsfartyg. Men så all mat ... Var det sån mat så hade det blivit en bantarperiod för mig.
Jaa du Lambergsfrua - så imponerad av ditt berättande och dina bilder. Tack för att du delar med dig och jag blir så glad ... Till sist får jag väl lov att säga "Tack för maten" också - och det med ett brett leende.
Stor kram till dig min vän !!!

Lambergsfrua

22 maj 2013 18:57

Visst är det vackra blomsterarrangemang! Jag blev helt lyrisk, när jag traskade omkring där på gatorna. Faktiskt doftade de inte särskilt mycket.

Här hemma får vi nog nöja oss med våra blomlådor. Vi har ju inte riktigt den typen av stadiga blommor hos oss - inte som växer vilt i alla fall.

Kryssningsfartygen var så enormt stora och på kvällen var de festligt upplysta.

"Smaka på Azorerna" var mer intressant än god, om jag ska vara ärlig. Vi åt ju på hotellet flera kvällar och där serverades mat av helt annan kaliber. Inte en taggmakrill, så långt ögat nådde ;)

Roligt att du gillade det du såg och läste! Tack för de uppskattande orden.

Varma kramen!
Lambergsfrua

 
Erik

Erik

22 maj 2013 16:07

Later som en riktig haftig resa du har du med!

Jag gillar verkligen kyrkdekorationerna - kanske skulle vara nat att infora har hemma i Sverige? Forutsatt att blommorna inte fryser ihjal, saklart. Men en kobuss borde vi ta hit tycker jag. Varfor inte, liksom.

Ser fram emot nasta del!
Kram fran Malaysia-barnbarnet

http://ohrnresor.blogspot.com

Lambergsfrua

22 maj 2013 19:13

Ja, det har du rätt i. Sådana där pampiga blomsterdekorationer skulle antagligen frysa ihjäl ganska snabbt i vårt klimat - men visst vore det fint.
Kobussen såg roligt ut - kanske vi skulle satsa på en varg- eller älgbuss här ;)

Stor kram till Malaysia-barnbarnet!

 
Ingen bild

Sonen

22 maj 2013 17:24

Jag hade aldrig hört talas om favabönor men förstår efter att ha studerat på nätet att det handlar om bondbönor - en böna som vid för stora mängder orsakar en enzymbrist, vilken får de röda blodkropparna att brista = inte bra. Denna enzymbrist kallas följdriktigt "favism." De där taggmakrillarna är säkert nyttigare, även om jag sympatiserar med faderns skepsism ;)

Alla blommor och blader runt Santo Christo tolkar jag som att vikingarna var de första som landsteg på öarna och att azoriernas firande är en rest av Frejakulten. Att inga vikingar mötte de första portugiserna vid de sistnämndas landstigning ser jag som ett bevis för att de första skandinaviska bosättarna dukade under efter att ha ätit för mycket favabönor.

Vad gäller vakten i den lilla kuren är de inte till för att vakta något, de står där så att man ska kunna rusa fram till dem, dansa en jigg och vifta med händerna framför ansiktet på dem samtidigt som man ropar "Luften är fri! Luften är fri!" De kan inte göra något åt saken och det är naturligtvis jätteroligt för varje rättänkande turist :)

Bortsett från ovanstående nonsens tycker jag det ser jättefint ut och jag gillar dina historiska fakta. Ser fram emot del två ;)

Kramis!

Lambergsfrua

22 maj 2013 19:48

VI hade inte heller hört talas om dessa bönor. Men jag lovar, risken att äta så många att det blir farligt, är minimalt liten;)

Teorin om Frejakult känns liiite konstruerad - men ganska kul ändå :) Jag kan liksom se vikingarna klämma i sig mängder av favvabönor, men förskräckande resultat ;)

Vakten där i kuren var inte alls så stel, som vi trodde. En turist gick fram till honom (antagligen för att se om det var en docka) och han var tydligen bara glad för avbrottet och pratade mer än gärna - trots att turisten inte dansade någon häftig "luftdans" he he.

Tack för berömmet och del två är under konstruktion.

Stora kramen,
Ma

 
Yvonne

Yvonne

22 maj 2013 17:36

Å, så kul att få veta lite om dessa öar! Jag visste faktiskt var de låg (ungefär..) men inte så mycket mer. Maten verkar dock inte vara i min smak...kanske jag vågat smaka på torskbullarna! Men det fanns väl annan mat förstår jag. Nu ser jag fram emot resten av de 700 fotona ;) Kram!!

http://www.yvonneeblogg.blogspot.com

Lambergsfrua

22 maj 2013 20:03

Då visste du mer än många andra, som jag har talat med - men jag hade nog inte trott något annat;)

Den där maten var väl ungefär som när vi bjuder utländska turister på surströmming, blodpudding, pitepalt eller gravad lax - vilket utlänningar uppfattar som rå fisk. Å andra sidan trycker de med förtjusning i sig japansk sushi...

Torskbullarna var faktiskt riktigt goda och ost, bröd och marmelad också. Starka korven smakade bra.

Ha ha ha! Nä du, några 700 bilder blir det inte, men det kommer allt en drös till;)

Varm kram,
Lambergsfrua

 
Ingrid

Ingrid

22 maj 2013 21:58

Så mycket trevlig information du lämnar här i det första inlägget från er resa. Så bra ni bodde, vårt hotell låg längre upp i stan, men vi promenerade ner till hamnen.
Det där med alla kor tyckte vi var väldigt intressant att titta på. Såna mängder det var överallt!
Det ska bli spännande att följa er resa!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Lambergsfrua

22 maj 2013 22:57

Vid vårt första besök bodde vi också uppe i stan - på hotel Canadiano. Vi promenerade på de smala, nästan obefintliga trottoarerna ner till hamnen, som då inte alls såg ut som nu.

Fiskehamnen är nästan sig lik, men för övrigt har det byggts ut och moderniserats enormt därnere. Jag kommer att visa bilder av det senare.

Visst är det imponerande med alla dess kor överallt på landsbygden.
Jag ska ta mig samman och få till ännu ett inlägg innan helgen.

Varm kram,
Lambergsfrua

 
Ingen bild

Pelle

23 maj 2013 10:53

Kanonbilder. Och jag som gillar plockmat (för det mesta i alla fall) tycker det ser gott ut. Även firrarna. Fast de är säkert rätt beniga. Hade ingen aning att det bodde så många som 245 000 personer på öarna. Där ser man. Ska bli kul att se mer från den här utkastade ögruppen.

Lambergsfrua

23 maj 2013 16:56

Tackar! Jag bugar och bockar förstås ;)Den där plockmaten var nog mer rolig än god. Alltid kul att testa nya rätter och smaker. Utan de böjelserna hade jag väl antagligen aldrig vågat mig på varken friterad alligatorsvans eller ugnsstekt skallerorm :)) Firrarna var inte så dumma, men de var regelrätta nålbrev. Jag tycker dessutom det är imponerande, att det finns så många som 45.000 kossor bara på ön Sao Miguel.
Vi hörs!
Varm kram,
(Be)svär-Ma

 
Ingen bild

maria

23 maj 2013 11:50

Om de bytt namn så hade ni varit på Urubuerna istället:)
Kul att läsa och härliga bilder. Gissar att vi kommer att få se fler när vi träffas nästa gång - och ni har inte sett våra bilder fr Sardinien :)

Lambergsfrua

23 maj 2013 16:59

Jag vet och det hade i och för sig varit ganska roligt. Det låter nästan som något Pippi Långstrump skulle kunna ha besökt nere i Söderhavet ;)
Kul att du gillar vad du sett och läst hittills, men det är ju skillnad att se alla bilderna i TV-format.
Vi får ordna en bildvisarkväll (eftermiddag)för era Sardinienbilder och våra bilder frän Azorerna - sen har vi alla fyrkantiga ögon :)
Varma kramen,
Ma

 
Ailas

Ailas

23 maj 2013 12:16

Hej! Det var ett tag sedan jag tittade in här, men desto trevligare att göra det idag! Azorerna har länge funnits i mina tankar på tänkbara resmål, men ännu har jag inte kommit dit. Nu inspirerar du mig på nytt. Tack så jättemycket för information och för de vackra bilderna!

Kram

http://ailasblogg.blogspot.se

Lambergsfrua

23 maj 2013 17:05

Hej Ailas!
Och välkommen till mig igen! Vad roligt att du blir lite mer inspirerad till en resa till Azorerna. Det är verkligen både vackert och intressant där. Vi hade bokat en rundresa på flera öar, men den blev inställd på grund av för få anmälda.

Sao Miguel är den största ön och det räcker mer än väl att begränsa sig till bara den.
Vi var där 1986 redan, då turismen låg i sin linda. Naturen var lika vackert nu som då - och infrastrukturen är klart förbättrad.

Hoppas du blir ännu mer inspirerad av fortsättningen, då jag visar fler naturbilder.

varm kram,
Lambergsfrua

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Lambergsfrua - Lördag 17 nov 13:15

OKTOBERHela månaden gick på sparlåga medan Käre Mannen i Mitt Liv och fajtades med bältrosen i ansiktet - ingen trevlig eller vacker "blomma" precis. Han slapp i alla fall den värsta så kallade "helvetessmärtan" men tröttheten var massiv och än har h...

Av Lambergsfrua - Fredag 19 okt 18:15

SeptemberFörsta höstmånaden bjöd på sommarkänsla.Vi åkte med en bussresa till Savalen i Norge och fick några härliga dagar i underbar fjällnatur.   Från vår balkong hade vi strålande utsikt över den ganska stora sjön Savalen.Vädret var lite växlande,...

Av Lambergsfrua - Söndag 2 sept 16:30

  Sommarmånaderna rann iväg med blixtens hastighet - men blixtar och dunder och framför allt regn har varit en bristvara. Varmt och torrt praktiskt taget tre månader i sträck - med några få undantag, bland annat midsommarafton.JUNI   Då firade vi en...

Av Lambergsfrua - Onsdag 30 maj 13:30

Den efterlängtade våren kom till slut och innan vi hann sansa oss, hade den förbytts till sommar. Den där skomakaren som skulle ha semester mellan hägg och syren hade inte en chans till ledig tid i år.   Vi har firat ett par födelsedagar i familjen o...

Av Lambergsfrua - Söndag 25 mars 16:00

Mars månad går mot sitt slut, men innan dess ska vi fira påsk, som kommer tidigt i år. Några påskliljor i rabatterna har vi inte än för Fröken Vår är lite skrämd av Snöprinsen, som gör sina oväntade attacker då och då med kalla nätter. Vintergäck har...

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

GÄSTBOK

______________________

Klockan är:

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25 26
27
28
29
30 31
<<< Maj 2013 >>>

Väder

Väder Karlstad

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Länkar

Senaste besökare

Följ bloggen

Följ Lambergsfruas  blogg med Blogkeen
Följ Lambergsfruas  blogg med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se