Oxford och Blenheim Palace

  
I Oxford träffade vi vår svensk-engelska guide Ingrid vid Martyr's memorial och fick sen drygt två timmars rundvandring i universitetsområdet.


Oxford University fanns redan 1096 och anses vara det äldsta universitetet i den engelsktalande världen. Universitetet i består av 38 colleges med egen struktur och egna aktiviteter.

Rivaler sen gammalt är Cambridge, ett universitet som här i Oxford inte nämns vid namn utan helt enkelt kallas "the other place".

Suckarnas bro. Här går studenterna till sina olika tentor.

Man söker ihte till Oxford University. Man söker ett visst program vid något college.

Varje student får en egen handledare, som de har täta kontakter med. Vid varje träff presenteras och diskuteras en uppsats som studenten haft i uppgift att skriva.


Två Fellows hastar iväg till något viktigt möte. Inte mer bråttom hade de ändå, än att de stannade upp för ett fotografi - med ett vänligt leende dessutom. I Oxford är Fellows  medlemmar av styrelsen och leder universitetet tillsammans med högsta chefen the Chansellor. En del av dem undervisar också.


Just när vi var där firades "Alice i Underlandets Dag" med diverse jippon på olika platser i stan. 

Oxford är de många tinnarnas stad.

 

Vi gick genom en fin liten park, som stängdes med grindar på kvällen. Vd grindarna fanns ett anslag med telefonnummer man kunde ringa, om man skulle råka bli kvarglömd och inlåst.

I ena änden av parken var man tvungen att ta sig ut genom någon slags sluss, som sinkade vår vandring en hel del. Var och en av gruppens 39 personer skulle ta sig igenom - en och en. Kön på andra sidan växte...

Christ Church är Oxfords största college och viktigaste anglikanska kyrkan. Det grundades 1525 och var insirationskällan till Lewis Carrolls böcker om Alice i Underlandet.

Men varför så lååånga köer dit, undrade vi - mest ungdomar faktiskt.  Jo, därinne spelades delar av Harry Potter-filmerna in. "The Great Hall" var modell för Hogwarts.

På en Oxfordgata mötte vi den här välklädde gentlemannen - men vad han skulle föreställa och varför, vet vi inte.



Jag måste poängtera att vi hade soliga och mycket varma dagar - så fruktansvärt oengelskt. Det var skugga i möjligaste mån, som gällde. Här har vi kommit till Blenheim Palace och slottsparken med konstgjord sjö och pampig bro

 
Slottet uppfördes på 1700-talet och är Storbritanniens största och mest kända slott.  Sir Winston Churchill föddes där.

Nuvarande hertigen av Marlborough bor med sin familj i en del av slottet, medan resten är öppet för allmänheten. Helt enkelt ett sätt att kunna bo kvar och ändå kunna bekosta det dyrbara underhållet av kulturskatten.

Vi fick en guidad visning, men hörde inte ett skvatt vad guiden sa, så vi gick lite för oss själva och läste på informationsskyltarna i stället.


Sängen där Winston Churchill föddes. Personligen har jag lite svårt för att förstå vitsen med att visa sånt, liksom "på den här stolen satt kungen" eller "det här är Frödings skrivbord". Eller nåja, de är kanske lite mer intressant än sängen...

 
I bankettsalen var det dukat till stor fest.

Ett sånt här bibliotek skulle jag gärna ha här hemma. Får väl slå ut lite väggar både åt sidorna och uppåt först ... 


Sen var det absolut läge för något svalkande och det fick bli Blenheim Palace eget öl i   slottets servering.

Fortsättning följer

 

Sonen

24 juli 2013 11:26

Oxforduniversitetet är verkligen fantasieggande med sin historia och sin arkitektur. Otroligt häftigt helt enkelt. Vad gäller den där mannen på en av Oxfords gator kanske han är en "town's crier", du vet en sådan där utropare som gick omkring på stadens gator och ropade ut nyheter eller sådant som: "Klockan är elva och allt är väl!" Jag tycker vi bestämmer det i alla fall ;)

Lambergsfrua

24 juli 2013 12:05

Ja, Oxford fascinerar med sina vackra gamla byggnader och sin speciella kultur. OK, vi bestämmer att det är en town's crier - det skulle absolut inte förvåna mig om man har kvar den seden, eller återupptagit den igen.
Stor kram,
Ma

 

Ingrid

24 juli 2013 14:36

Jag förstår att det måste ha varit en fin upplevelse att få vistas i den där miljön så full av historia och kultur. Många tinnar och torn tycks stan verkligen vara full av.

Tack för fina bilder!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Lambergsfrua

24 juli 2013 18:53

Ja, det är en mycket speciell plats - även om jag antagligen inte skulle trivas med den studieformen. Fast det hade jag inte behövt fundera på - det kostar en skön slant att studera där ;)
Varm kram,
Lambergsfrua

 

Loka

29 juli 2013 06:39

Mycket fina bilder och jag har nyss läst om Christ Church, det ligger väldigt spännande och intressant bakom den byggnaden.
Jag säger nog som sonen, det ser ut att vara en som håller ordning på saker och ting och då ligger town´s crier nära till hands =)

Ha en bra dag min vän
Kram

Lambergsfrua

29 juli 2013 11:21

Tack snälla!
Ja, det är nog en town's crier, även om jag först trodde att han var en vandrande reklampelare för något evenemang - men han hade inga reklamblad att dela ut.
Ha det gott du och pojkarna :)
Varm kram,
Lambergsfrua

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...