Den snö som föll i helgen ligger kvar och visst är det ljust och fint och väldigt vackert på många håll - men halt. När vi var ute en liten sväng idag var det dubbar som gällde. Stavarna fick stanna hemma för vi hade lite att bära. Allt gick bra och vi kom helskinnade hem igen.    

Däremot gjorde en bekant till oss en praktfull vurpa i en backe idag och gled nerför sluttningen på rygg en bra sträcka.   Som tur var bröt han varken armar eller ben, men den pärm med viktiga papper, som han bar under armen, gjorde en vådlig luftfärd innan den damp i backen med en duns. Vår bekant lyckades plocka dock ihop både sig själv och alla papper utan större problem.  

För övrigt har jag ägnat åtskilligt med tid för att leta efter ett par sköna "gossesockor", som Dottern och Svärsonen köpte med sig hem till mig från deras sommarsemester i Florida. Det är inga vanliga sockor. De är och så sköna och specialpreparerade för att hålla tassarna behagligt varma och samtidgt mjuka. Jag har blivit lika beroenda av dem, som ett lite barn av sin snuttefilt.   

Jag brukar ta dem på mig, när jag kryper till kojs - för att ganska snart sparka av mig dem, då de blir för varma. Och nu var de plötsligt borta.

Jag letade metodiskt i lådor och skåp, i klädkammaren och på olika hyllor. Ingenstans fanns de. Naturligtvis kollade jag i sängen först av allt och under sängen, men där fanns de absolut inte. Mannen i Mitt Liv engagerade sig också i letandet och kollade alla de platser, som jag redan letat på - utan resultat.

Alldeles nyss fick  jag en snilleblixt.    Och visst låg de där mina sköna gossesockor - min snuttefilt! Djupt nedklämda mellan våra resårmadrasser. Hur de har hamnat där förstår jag inte riktigt - men det spelar mindre roll. Jag är bara så nöjd och glad att kunna trä dem på tassarna om en stund, då jag kryper till kojs för natten.

Önskar er alla en god natts sömn och en bra tisdag.

Varm kram,

Lambergsfrua    

Jo, men visst pulsade vi iväg till Dottern och Svärsonen medan snön yrde och inga gator eller vägar var plogade. Stavar och dubbar gjorde gången hyfsat säker men ack så jobbig. Man måste ju lyfta benen mer än vid vanlig promenad, så det kommer garanterat att kännas i lårmusklerna i morgon. Troligen väldigt nyttigt.   

Efter några timmars trevlig samvaro där pratet böljade mellan viktigheter och oviktigheter vände vi hemåt. Då hade det slutat snöa och killarna på LBC Frakt jobbade hårt med att ploga rent gatorna. Så mycket enklare vårt hemtraskande blev. Tack Dotter och Svärson och tack alla inblandade LBC-killar.

Varm kram,

Lambergsfrua    

Oavsett vad man har för förhållande till och åsikter om vintern, har den nu kommit med besked till våra trakter. Det började snöa tidigt i morse och har hållit på sedan dess, men det är bara -4. Mattar och hussar har klätt på sig rejält och pulsar fram i snön med sina hundar, som fått värmande täcken på ryggen. Kan nog vara skönt för dem - hundarna alltså.

Vi är välkomna till Dottern och Svärsonen i eftermiddag "om vi känner för en prommis", men det är osäkert med det här vädret. Vi vill nog helst att det har slutat snöa, innan vi ger oss ut - men vinterkängorna med rejäla dubbar står redo i hallen utifall att...

Önskar er alla en riktigt fin 2:a advent.

Varm kram,

Lambergsfrua   

RIGARESAN DEL 3

Vi tog en smörgås i serveringen "25h" som är öppen hela dygnet - som ju kan bli 25 timmar ibland med tanke på tidsskillnaden mellan länderna.

Härifrån kunde vi blicka ut över "Spritbutiken" på kajen, dit alla reseföretag tar sina resenärer för att köpa alkohol av olika slag till låga priser.


Vi satt kvar i "25h" för att njuta av solnedgången, som var lika vacker som hemma - eller nästan i alla fall.    

För 1 Lat (ca 13 skr) kunde man få följa med på en guidad visning av bryggan och det var både intressant och mycket imponerande. Glöm den gamle väderbitne kaptenen eller skepparen, som stod på bryggan och gav order till hela besättningen på däck och i maskinrummet.

Nu sköts allt med hjälp av datorer och joysticks. Det finns alltid minst två ansvariga personer framför datorerna, som övervakar allt - även när fartyget går på autopilot. Undrar om de sa det med tanke på blåsten vi skulle råka ut för på natten...


Ingen av oss tre kände för att äta julbord ännu en kväll, utan vi valde att gå till en av  restaurangerna och äta en riktigt god hamburgare. Allt var tillagat efter vår beställning och pompen var riktig - inget fusk.


Det var lite lätt gung när vi stävade ut ur floden Daugava till Rigabukten, men vi gick till nattklubben Starlight Palace för höra en julkonsert och se se engelska gruppen Jammy Shows.  Vännen R. och MiML ser ut att sitta bekvämt.


Trappan upp till Starlight Palace's andra våning är en läcker historia, som ändrar färg allt eftersom.  

Föreställningen "Walking in a winter wonderland" var lite elegantare än "Sweet Dreams" dagen innan.


Liksom kvällen innan bjöds vi på sång och dans av hög kvalité. Och nu fick vi dessutom frossa i fluffiga plymer och glittriga paljetter. Tänk så många fantastiskt skickliga artiser det finns, som aldrig når den stora berömmelsen.

Ingen av oss var sugen på att svänga våra lurviga, så när den bulgariska orkestern spelade upp vi drog oss tillbaka till hytterna.

Vid midnatt vaknade vi av sjögång. Vi hade lämnat Rigabukten bakom oss och kommit ut på öppna havet. Och det gungade. Och det krängde. Och det dunsade. Och det skakade. Och det gungade... Man slumrade till mellan dunsarna, men det blev dåligt med sömnen. Efter några timmar kändes det som att åka berg- och dalbana både på längden och tvären med krängningar dessemellan. Strålkastare spelade över det upprörda havet och vatten stänkte upp på vårt fönster - på däck 9 alltså.

RIGARESA DEL 4
Jag tror inte att discot var igång till kl.4 på morgonen. Resan blev lugnare, när vi kom in i svenska skärgården och då somnade vi gott, men många hade sovit dåligt och inte mått perfekt. Vi mötte vår chaufför på väg till frukostmatsalen och han var lite blek om nosen. Han hade gått upp på natten och klätt på sig utifall att... Jag var innerligt tacksam, att jag låg ner i sängen för då mådde jag bra. Tror inte jag hade fixat att stå upp däremot...

Vännen R. hade inga problem med sjögången. Både han och MiML är saltstänkta killar, som varit med om värre blåst till sjöss än 25 m/sek och 32 m/sek i byarna. Men visst ser han nöjd ut med att vara på landbacken igen.


På Gärdet motioneras både människor, hundar och hästar - som här av militärer från Svea Livgarde - eller är det kanske några andra militärer? Nej, nu har jag fått korrekt information från bloggvännewn Margareta Wårenius. Så här berättar hon:

"Det är "Den Beridna Högvakten" som är ute och motionera sina hästar. Den Beridna Högvakten är sponsrad ÄN SÅ LÄNGE av privata medlemmar. Varje häst är skänkt till högvakten. Varje häst, de är alltid vita, kommer från Tjeckien och rasen heter Kladruber. Vi är många som är tacksamma att högvakten fortfarande kan fortsätta , förgylla det svenska kungahuset och näringslivet. Margareta"

Tusen tack Megareta!   

 
Även denna gång fick vi en liten sightseeingtur genom Stockholm. Granen på Skeppsbron monterades upp och så skulle stjärnan och ljusen på plats - ett höjdarjobb.


Slussen håller på att byggas om och aktiviteten är stor - och framkomligheten i trafiken försvårad.


Katarinahissen informerade om +2 och sol - en temperatur som kom att stiga betydligt under dagen. 

Vacker solnedgång nånstans vid Kristinehamn.

Vi kom hem igen nöjda med vår resa, men kanske inte fullt så nöjda med vädret på resan. Natten hemma sov vi mycket gott i sängar, som stod helt stilla på golvet - och vi pratar reda om målet för nästa års julmarknadsresa.

Tack för att du har orkat följa med på den här resan.

Varm kram,

Lambergsfrua   

 

RIGARESAN DEL 1 och 2

Varje år i december försöker vi besöka nya platser med mysiga julmarknader. Det har blivit några under årens lopp. I år föll valet på lettiska världsarvstaden Riga.  

Vännen R. följde med på resan och som så ofta förr åkte vi från Karlstad med Gruppresor. De har fina, bekväma bussar med bra benutrymme (MiML är en riktig Daddy Longleg), kunniga reseledare och säkra chaufförer.


Vi åkte med M/S Tallink Romantica från Frihamnen i Stockholm. Det här fina fotot har jga lånat från Tallinks websida och jag tror, att de inte har något emot lite gratis reklam.

Vi gillade verkligen, att vi kunde gå ombord direkt när vi kom fram. Så smidigt! Inget köande i trängsel som när man åker med t.ex Vikingline.

 
Ett förbrylande foto vid första anblicken - men det är helt enkelt ett foto av trappan från ett däck upp till nästa. Speglar och belysning fördubblar och förstärker effekten.


Vi hade slagit på stort och bokat en lyxhytt på däck 9 längst fram alldels alldeles under kommandobryggan. Där väntade champagne och frukt. :)

Samtidigt som båten la ut satt vi i matsalen, där julbuffén var framdukad. Så mycket gott - men lustigt nog varken skinka, köttbullar eller prinskorv. Lettiskt julbord förstås och det smakade alldels utmärkt.


I nattklubben Starlight Palace informerade klubbvärden om Rigas sevärdheter och gav praktiska tips inför besöket där.


Nattklubbens tak gav nästan lite USA-vibbar - men den röda färgen saknades förstås.   


Sen blev det show! Men först måste rökmaskinen få jobba lite för att skapa magisk(?) julstämning. Den engelska gruppen Jammy Shows framförde "Sweet dreams" - härligt fartfyllt och glädjesprudlande.


Festliga kläder hade de också.


Sen var det dags för den bulgariska orkestern att bjuda upp till dans.

 
Vokalissans skodon gick inte av för hackor - här gällde för henne att att hålla balansen för att inte ramla ner... 


Det var lite tomt på dansgolvet i början, men den här lilla tösen var snabbt uppe med soin pappa. Hon snurrade förtjust runt, runt och pappan var följsam kavaljer. 

RIGARESAN DEL 2
Det är en timme tidsskillnad mellan Sverige och Lettland. Frukost kl. 8 lät helt OK, men det var ju faktiskt kl. 7 svensk tid. En söndagmorgon...


Passagerarna i lyxhytter och sviter äter sin frukost i en mindre matsal - och börjar måltiden med ett glas champagne   


Förutom allt som brukar finnas på en frukostbuffé kunda man här smörja kråset med t.ex mild löjrom och syndigt svart rysk kaviar. Det blev en lyxig grund för all som ingår i en stor engelsk frukost.


Riga ligger ca 15 km upp i floden Daugava och har varit en viktig handelsplats under århundranden. Staden grundades resdan 1201 av biskop Albert. Redan vikingarna besökte Riga på seglatser uppför floden. Landet har varit ockuperat av många olika länder under årens lopp bland annat av Sverige 1629 - 1709. Under en tid var Riga faktiskt Sveriges största stad! Riga

Lettland blev en självständig demokrati i augusti 1991 då det definitvt bröt sig ut ur det sönderfallande Sovjetunionen.


Riga tog emot oss med regn. Här bor ca 800.000 invånare och drygt hälften är ryskspråkiga medan resten talar lettiska. Det märks tydligt att Riga är en viktig hamn- och indiustristad. Men det är Gamla stan som lockar oss turister med sina kullerstensbelgda gator och gränder, vackra gamla hus och många parker i hela centala delen.  


Bussen tog oss på en liten rundtur i de centrala delarna och körde längs Elizabetes med sina vackra jugendhus.

  
 

När vi släpptes av bussen för fria strövtåg i Gamla stan drog vi iväg till närmaste julmarknad.

Vi hittade en servering under tak. En värmande Glühwin serverad med en kanelstång och citronskiva i höga glas med sugrör smakade förträffligt.


Regnet avtog men vinden friskade i. Vid det vackra gamla Stadshuset från 1334 fanns ännu en julmarknad.


Regnet och blåsten påverkade försäljningen rejält. Det var ganska glest med folk mellan stånden


Det här var ett framträdande som tilltalade barnen. Fantasifullt klädda flickor sjöng och smådansade och fick plötsligt sällskap av en ren. Ja, inte en riktig förstås utan en person utklädd till ren. Rudolf himself kanske.       


Husen runt Stadshustorget var fint juldekorerade medan de flesta besökarna hade neddragna ylleluvor och vantar. 


Steiku Haoss - undrar om det är lettiska eller någon amerikaniserad form av språket. DEt ser inbjudande ut i alla fall.

   

En gatumusikant av det ovanligare slaget. Snyggt klädd och fint instrument.


Julgran med vimplar, gyllene kulor och diverse träfigurer. Tänk att även prydnaderna längst ner får hänga ifred för klåfingriga personer.


Julmarknaden vid ett annat närliggande torg kändes mer hantverksinriktad. På grillen låg något inlindat i papper, grytan i mitten innheöll varmt Glühwein och den till höger en soppa av något slag. Det fanns ingen där att fråga - han eller hon hade väl tagit en lite paus från matbestyren.


Lettland är känt för sina fina smycken, trä-, skinn- och ullprodukter och på julmarknaden fanns möjlighet att köpa med sig t.ex mysigt mjuka tofflor och vantar.


Sen var det läge för ännu en värmande Gluhwein. Då hade regnet upphört och det började klarna. De fina emaljgrytorna var en fröjd för ögat. 

Lettland byter valuta från lat till Euro den 1/1 2014. Många priser angavs redan i Euro, men det gick inte att handla med dem ännu. Däremot gick det utmärkt att använda kreditkortet på marknaden - något som vi hört skulle vara helt omöjligt. Lat är användbara fram till 1/3 2014, men sen är de värdelösa.


Hm - vad var nu detta för mackapär? Den glade mannen visade så gärna hur man tog ett vedträ, förde in det i "klykan" och tryckte till. Försiktigt! Och vips hade man späntat vedträt. Man fick lite känsla av giljotin. Riktigt otäckt faktiskt - men effektivt...


Det finns inte bara gammal bebyggelse i centrala Riga. Den här färgglada byggnaden tillhör Citadele bank som till 75 % ägs av lettiska staten och har drygt 40 kontor över landet. Banken har också kontor i flera andra länder - bland annat Sverige. SEB, Nordea och Swedbank har stor dominans på den lettiska lånemarknaden.


Precis som i Stockholm är passagerarna välkomna ombord, när det passar. Vid det här laget var vi ganska trötta i fötterna av allt travande och återvände gärna. Och nu hade solen behagat titta fram och lysa så vackert.

FORTSÄTTNING FÖLJER

Vi har varit på en julmarknadsresa till Riga och upplevt både trevligheter, god mat och dryck, regn och rejäl blåst. Jag har haft lite trassel med bloggplatsen idag, men nu på kvällen ordnade det sig. Bilderna är uppladdade. Nu gäller det bara att skriva en reseberättelse till dem. Det får jag skjuta upp något, för nu är det dags för sköna sängen

Ha det gott alla bloggvänner - och sov gott!

Varm kram,

Lambergsfrua