Trettondag jul dansas julen ut sägs det. Då är det dags att slänga ut julgranen och städa bort julen. Här i stan ordnas julgransskakning, men i min barndom hade vi julgransplundringar. En del drar ut på det till tjugondag Knut, men då brukar det inte finnas ett barr kvar på granarna.

När jag var barn gick mamma, pappa och jag till Televerkets julgransplundring på restaurang Gillet vid Brunkebergstorg. Mammas och pappas goda vän Lisa jobbade där och på så sätt fick vi biljetter till festligheterna.

Vid entrén delades färgglada hattar ut. De hölls fast med en gummisnodd under hakan och kunde strama hårt. Man såg ganska fånig ut i dem, men lite roligt var det också. Alla andra barn såg ju lika fåniga ut.

Sålunda utstyrd tråddes dansen kring granen. I början var mamma eller pappa med, men sedan drog de sig tillbaka till restaurangdelen och avnjöt en middag i goda vänners lag. Med jämna mellanrum dök de upp vid min sida, för att se hur jag roade mig. Det bästa på den julgransplundringen var dels fiskdammen i ett hörn, dels de innehållsrika godispåsarna som delades ut vid festens slut.

Fiskdammen var en skiva målad som ett stort vänligt troll. Trollets näsa var ett långt handtag som stack ut för oss att dra i - när vi betalat en slant. Då gav han ifrån sig ett dovt gnällande ljud och en påse med spännande innehåll gled ut genom trollmunnen.

Egen julgransplundring hade jag också. Vid ett tillfälle hade pappa på något sätt lyckats köpa några kortfilmsrullar med Charlie Chaplin och lånat hem en projektor. Det var ”Lugna Gatan” och ”Chaplin på rullskridskor” som roade oss enormt. Dert var mycket spännande att kunna se film i hemmet. Det här var ju långt före TV:ns inträde i de svenska hemmen och det var inte många som hade egna filmkameror och projektorer. Och video visste vi inte vad det var.

Vid flera tillfällen beställde mamma hem glass för oss att festa på. Då levererades glassen med bil i en stor rund isolerad trälåda med handtag. När man lyfte av locket vällde tjock vit köldånga fram för glassen var förpackad i kolsyresnö. Den fick man inte röra med händerna, för den var så kall att den gav brännblåsor! På den tiden var glass en lyxig dessert och ansågs otroligt festlig. Det berodde säkert på att kylskåp inte var så vanliga än och frysboxar i hemmet fanns bara i USA!

Vi dansade kring granen, som för det mesta redan hade lämnat ifrån sig de flesta barren på julgransmattan. Jag hade väldigt svårt att förstå texten till "Skära havre, vem ska havren binda". Som storstadstös kände jag inte till begreppet att skära havre och inte heller att havre kunde bindas.

I mina hjärna blev det Skära, skära haren, vem ska haren vinna... Jag tänkte först på en skär hare som skulle lottas ut, men insåg sen att den där haren skulle skäras, innan utlottningen. Vem skulle vilja ha en skuren hare?

Granen kläddes av, barren låg på julgransmattan, mamma gick ner på gatan för att kolla, så ingen skulle komma ivägen för granresterna -  som sen helt resolut hivades ut på gatan.

 
Sedan var det naturligtvis lite tävling om att ha bästa godispåsarna. Det skulle helst vara 5-öreskolor, 2-öres var lite futtigt! Sega råttor och ormar förstås. Det var väl enda gången dessa i verkligheten så äckliga djur uppskattades. Härligt seg 15-öres ”Sportkola”, sega gubbar och gärna en hoprullad lakritsrem, där navet bestod av en färgad liten sockerkula. En roligt dekorerad pepparkaka, några serpentiner och kanske en pappersflärp med fjäder i änden. När man blåste i munstycket rullades flärpen ut med ett pip och fjädern darrade lustfyllt.

Äpplen och apelsiner betraktades som ojust utfyllnad – trots att frukt inte var särskilt billigt. Det kändes väl antagligen alldeles för nyttigt och hälsosamt i sammanhanget… Nötter av olika slag var inte heller uppskattat
                                                            

Antingen ni har gran som ska skakas eller en gran som packas ihop i kartong - eller ingen gran alls - önskar jag er alla en trevlig trettonhelg.

Varm kram,
Lambergsfrua   

  
 
Meny för kvällens nyårssupé. Jag förundras ofta över kockars fantasi- och uppfinningsförmåga. Hur kommer man på tanken att koka persiljans rot i portvin? Men gott var det.

Bussen tog oss till Djurgården och Skansen för att fira in det nya året. Så härvackert belyst var Apberget - men alla apor var inomhus förstås.

Seden att vaka in nyåret är en ganska ny tradiiton i vårt land. 1927 började Radion sända klockringning vid 12-slaget. 1950 sände Radion klockringning från landets alla domkyrkor och Sven Jerring kommenterade. 1977 började TV sända från Skansen och så gör man än.


Vi fick bra platser framför scenen, där repetitioner pågick ända fram till sändningen startade 23.10
Då blev ljudet så kraftigt att vi lämnade vår platser och drog oss bort mot utsikten över Saltsjön. Där stördes vi inte alls av ljudet på samma sätt.


Vy söderut från Solliden mot Gröna Lund och Saltsjön. Vid kaj låg det festligt upplysta fartyget Birka Paradise. Där befann vi oss förra nyårsafton. Om det trevliga firandet kan du läsa här. 

Långt före 12-slaget brakade sprakade det från olika fyrverkerier både nära och längre bort. Mängder av ljuslyktor gled ljudlöst fram i skyn. 

Skansens eget fyrverkeri var riktigt storslaget, men några bra bilder fick jag aldrig.


Enligt uppgift ska det ha funnits ca 10.000 människor uppe på Solliden denna kväll. Rulltrappanner till entrén/utgången var smockfull med folk, men inga sura miner eller fylla eller bråk.

Vägen från Djurgården och gatorna inne i stan var drabbade av trafikinfarkt. Det var helt enkelt stopp i trafiken och jag led med dem som hade valt att ta bilen. Vi kunde visserligen utnyttja bussfilen till stora delar, men det tog ändå sin rundliga tid att komma tillbaks till Friends Hotel igen.

På nyårsdagen hade sympatiskt nog frukosttiden förlängts till kl.11, så alla fick en möjlighet att sova ut.

Nu fick vi möjlighet att njuta av utsikten över bangården i dagsljus. För oss tågfantaster var det en extra bonus på resan.  

Klar för hemresa. Även i korridoren finns temat med Zlatans svettdroppar... 

Vi återvände hem med många fina minnen i bagaget och funderar redan nu lite löst på vart vi ska fira nästa nyår... 

Varm kram,

Lambergsfrua   



  

Vi fick se en annons i lokaltidningen, som vi båda Mannen i Mitt Liv och jag fastnade för. "Sätt guldkant på årets sista dag!" var rubriken. Och vem vill inte göra det?

Det handlade om ett nyårsfirande i Stockholm med början i Grand Hotels Spegelsal med en färgsprakande galakonsert med pärlor från opera, operett, musikaler, därtill dans, humor, glitter och glamour. Följd av en 3-rätter festmiddag på nybyggda Friends Hotel, där man också övernattade och avslutning på Skansen med musik och sång av bland andra Lisa Nilsson, dansare, eldartister, "Ring klocka ring" med Jan Malmsjö och fyrverkeri över stan.

Vi nappade och fick en innehållsrik och upplevelserik nyårsafton.

5-stjärniga lyxhotellet Grand Hotel grundades 1874. Tyvärr hann jag inte fotgrafera hotellet, men jag tror ni alla vet, hur det ser ut.

Efter Stockholmsutställningen 1866 fick Stockholmallt allt fler besökare. Det var om ont om hotell i stan och för att möta behovet hos framför allt internationella besökare behövdes ett stort hotell  av högsta klass. På försommaren 1874 kunde man ta emot de första gästerna.
  

Spegelsalen har sin förebild i slottet Versailles utanför Paris. I taket hänger två magnifika kristallkronor och långväggarna är täckta av spegelfönster - allt är speglar, guld och vitt. Man kommer in i salen från ena kortsidan via en elegant trappa

Taket pryds av plafondmålningar. Intressanta motiv. Jag trodde först att det bruna var bortnött målning, men det visade sig vara mörka moln...

I salen var långbord dukade med styvmanglade linnedukar. Kaffe med kaka eller ett glas vin kunde man köpa i baren, innan man klev nerför trappan. Paret i vänsterhörnet ställde sig i vägen för mitt foto och gjorde inte en min av att flytta på sig...


Man kunde köpa kaffe med liten kaka eller ett glas vin i baren innan man klev nerför trappan. De flesta unnade sig ett glas, som smuttades andäktigt på. Priset var nämligen också - hm - grandiost...


Några av de festklädda sångarna hälsade oss välkomna från trappan.


"Kan lille Sigismund rå för att han är vacker" ur operetten Vita Hästen framfördes med bravur och mycket humor av Lars Fager, som är född i Värmland och har varit engagerad av Värmlandsoperan. Dressen var helt sanslöst - blommig   

Vi fick se flera danser, men jag föll pladask för den lilla nätta och gracila Lulu Li, när hon dansade ett avsnitt ur Svansjön. Lulu Li är ett artistnamn för hennas ryska namn går knappt att uttala för andra än henne själv.

Bland mycket annat bjöds vi också på ett utdrag ut The Phantom of the Opera.
Hela föreställningen var drygt två timmar lång inklusive paus - men tiden gick så fort.


Som avslutning ombads publiken tända de tomtebloss, som fanns på alla bord och så sjöngs ABBA:s Happy New Year. 


I bussen väntade en liten överraskning  - bubbel och en fin chokladbit vid varje plats. Mycket uppskattat.   


På väg till Friends Hotel i Solna fick vi en liten rundtur ghenom stan. NK:s julskyltning var utbytt mot en mer nyårsinriktad skyltning, men jag lyckades inte fotografera något från bussen. Så här såg det ut på Sergels Torg.


90 meter höga Friends Hotel invigdes i september 2013 och ligger i direkt anslutning till Friends Arena ca 500 meter från gamla Råsunda stadion. De  runda fönstren lär ska påminna om Zlatans svettdroppar...

Det finns 400 dubbelrum förutom ett antal sviter, kongressalar och konferenslokaler. Runt omkring är det en enda stor byggarbetsplats. Bredvid byggs shoppingcentret Mall of Scandinavica och runt omkring växer en helt ny stadsdel upp -  Arenastaden med plats för ca 5.000 boende ca 2.000 lägenheter och mer än 10.000 arbetsplatser.


Zlatans svettdroppar går igen på olika håll i inredningen som här vid receptionen.



Fräscht rum på 20:e våningen med underbart sköna och 105 cm breda sängar. Men varför har de allra flesta dubbelrum på hotell bara en fåtölj???


Vi hade strålande utsikt över Solna ochg Stockholm, där den mörka kvällshimlen då och då lystes upp av fyrverkerier. På högsta våningen finns en restaurang och sky bar. Där finns även en balkong som måste förbokas...

FORTSÄTTNING FÖLJER!