Ja, så har den då gått av stapeln - finalen i den svenska Melodifestivalen. Klart bästa inslaget var hyllningen till ABBA. Det var skönsång, vackra kläder och dessutom både glitter, vajande plymer och glamour. Sånt gillar jag.

Sång- och musikinslagen ska jag inte orda så mycket om här. Det gör många andra så mycket bättre. Alla artister gjorde verkligen sitt allra bästa och lite här och var fick vi se sprakande raketer och spektakulära eldklot. 

Men men - kläderna! Varför i allsin dar klädde sig artisterna i svart på en sådan festkväll? De allra flesta i alla fall. Må vara att det är en modefärg, men svart är en färg så långt från flärd och show, som man bara kan komma. Uppfriskande undantag var rutinerade Alcazar, som bjöd på en riktig show. Här var det glitterbrallor och dans som gällde. 

Och kaxiga Ace Wilder förstås i sina knallröda brallor och vita t-shirt med en stor 7:a på.Svart 7:a. Jag läste nånstans att hon inte gillade de scenkläder hon skulle ha, ruschade iväg till en second hand-affär och i lätt panik rafsade till sig de kläder hon sedan framträdde i. Jag önskar att fler hade gjort henne sällskap. Hennes fångklädda dansare var helt suveräna, liksom dansarna i andra nummer.
 

Sen får jag väl erkänna att Yohio blandade det svarta med en hel del guld och dessutom hade han en liten lila sjal hängande från axeln ner över ryggen som en vingklippt mantel.

     
Och Helena P. som hade gyllene ränder på sin kavaj. Men för övrigt var det svart, svart, svart och lite grått. Fy vad trist!

Jag tror det är precis som Ace har fått lära sig under sina USA-år - ska du komma nån vart som artist, måste du sticka ut, våga vara lite annorlunda. Det ska bli intressant att se hur Sannas låt står sig i den Europeiska konkurrensen vid finalen i Köpenhamn.

 
Jag önskar henne all lycka till och tror att hon har större chans till en bra placering där, om hon klär sig i något sprakande rött... 

Varm kram,
Lambergsfrua