Mannen i Mitt Liv och jag har varit på rundresa i Turkiet för att fira hans 75-årsdag. Vi är mer än nöjda med resan, men kom hem med något som utvecklades till en tuff förkylning med feber. 

Redan innan resan blev vi inbjudna till Dottern och Svärsonen på försenad firarmiddag fredagen efter vår hemkomst. Med tanke på hur rassliga vi har varit sedan hemkomsten, var vi tveksamma till att kunna genomföra det besöket. Å andra sidan ville vi ju inte gärna skjuta upp firandet heller och det är alltid så trevligt att träffas. Feberfria men trötta bestämde vi oss för att ta oss till middagen och firandet.

Som en del av firandet bjöds vi på taxi dit och hem, något som kändes otroligt lyxigt med tanke på hur nära varandra vi bor - ca 15 minuters promenad.

När vi fått av oss ytterkläderna och klev in i rummet för ett glas vin före maten, blev vi helt mållösa.

 
Där i soffan satt Sonen och barndomsvännen M, som kommit upp från Göteborg för att överraska!! Och det lyckades de verkligen med. Tänk om vi hade tackat nej!

De borde haft en kamera framme och fotograferat MiML och mig,  för vi måste ha sett väldigt roliga ut med våra häpna ansiktsuttryck. Här har Dottern sjunkit ner i soffan bredvid dem och det syns väl på långt håll, hur nöjda de är alla tre med att tillsammans med Svärsonen ha lyckats lura och överraska oss så kapitalt. 

  Behöver jag ens säga att kvällen blev en härlig upplevelse med presenter, god mat med gott vin och många glada skratt - en helt oförglömlig upplevelse!

Varma kramar, Lambergsfrua   

PS. Turkietfoton kommer så småningom DS

 

Ingrid

16 november 2014 15:45

Det måste verkligen ha varit en underbar överraskning!
Grattis till maken så här i efterskott förresten!
Jag ser fram mot Turkietreportaget.
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Lambergsfrua

16 november 2014 19:22

Ja vet du Ingrid, jag kan inte minnas att jag någonsin har blivit så paff, som jag blev då - och så roligt det var!
Maken hälsar och tackar så mycket för gratulationerna. Hans firande har nu pågått i snart två veckor och det kan man verkligen inte klaga på.
Turkietbilder kommer, men jag har inte riktigt orken ännu. Jag har i alla fall sorterat och rensat och letat lite fakta på nätet. Tur att det finns google, när man har öron och hörisar som inte snppar allt ;)
Varm kram,
Lambergsfrua:)

 

Love

17 november 2014 18:02

Hejsan min vän!
Ja det är faktiskt Love som har återuppstått efter år o dag.
Har nu läst tillbaka mycket här på bloggen o sett allt roligt ni fått vara med om. Vilken enorm överraskning ni fick o det minnet glömmer ni aldrig. Jag vill oxå säga grattis till MidL o önska många fortsatta härliga år.
Va kul med resan till Turkiet o ni måste ha sett o upplevt mycket.
Jag har fått erbjudande om en rundresa dit men pga. min skruttkropp går det inte men jag väntar ju på en knä eller höftoperation ( det ska visst göras båda) Sen kanske det kan bli av. Jag har haft en jobbig tid efter att min kära vän dog o tappade lusten till det mesta. Kunde aldrig tro att sorg kunde göra så ont både psykiskt o fysiskt. Mina barn, barnbarn o nära vänner har burit mig under den värsta tiden. Livet blir sig aldrig likt men går ändå vidare o jag kan nu se framåt igen.
Ev om jag inte glömt allt så tar jag upp bloggandet igen.
I går var vi 10 st här hos mig. Alla är vänner som jag fått genom bloggen o dom är nu som jag på Fb. Vi brukar träffas några gånger varje år o det är så roligt.
Ska bli trevligt att se kort från er resa men som sagt det viktigaste är nu att ni blir friska.
En stor kram o ha det så bra.

Lambergsfrua

17 november 2014 19:56

Hej kära du!
Vad glad jag blir att du tittar in hos mig igen. Du var borta från bloggen så länge, att jag trodde att du slutat och tog bort dig från min länklista. Så fel jag hade. Det gör mig verkligen ont att höra hur jobbigt du har haft i din sorg och fortfarande har. Skönt ändå att du är omgiven av förstående och stöttande barn, barnbarn och vänner.
Det låter så trevligt att du hade besök av 10 bloggvänner igår.
kanske du kan åka på en sådan här resa när du fått ny höft och knän. Det är alltid roligt att ha något spännande att se fram mot.
Stor varm styrkekram,
Lambergsfrua

 

Maria

17 november 2014 19:44

Så lyckad kväll!
Sällan ni blir mållösa ;)
Kram

Lambergsfrua

17 november 2014 19:57

He he, ja du ett foto hade blivit årets bild tror jag ;)
kramen,
Ma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...