DAG 4 RUNDTUR I DET FANTASTISKA LANDSKAPET
Ännu en dag med strålande sol och runt +16.


Första glimten av de egendomliga klippformationerna fick oss att häpna. Vid parkeringen fanns möjlighet att köpa souvernirer eller en kopp te. Backen upp är helt utan "grus" och ojämn.

 
Uppe på den lilla kullen hade vi fin utsikt över området, där små stigar ledde mellan de olika grottorna, som var bebodda. Redan för 2.000 år sedan började befolkningen skapa sina hem, kyrkor och underjordiska städer i den mjuka stenen.


Hur de där stenarna på toppen kan ligga kvar är en gåta, men det är helt och hållet naturens skapelse.

 
Det var mycket hantverk till salu på de små marknaderna vid sevärdeheternas parkeringsplatser och allt till mycket förmånliga priser. Nästan så att det kändes skamligt att pruta.

 
Så var det dags för ett besök i Pigeon Valley - Guvercinlik i närheten av Göreme.

 
Befolkningen har karvat ut hålor för duvbon i den mjuka tuffstenen. Förr användes duvorna för att skicka meddelande från den här avlägnsna trakten och spillningen från dem använde bönderna som gödningsmedel. Idag har antalet duvor minskat.


Här och på många andra håll i Kappadokien såg vi träd fullbehängda med vackert blå onda ögat-sten.
Det är en amulett som ska skydda mot Onda ögat.

 
Mina absoluta favoritfärger och numera äger jag ett armband med just den amuletten som skyddar mot Onda ögat.

 
Vi såg också hur man hade hängt upp krukor på trädgrenar, men lyckades inte få klart för oss om det bara var som dekoration eller om det fanns någon annan mening med det.

 
Vackra tyger till salu lockade flera av damerna i vårt ressällskap. 


Va? Vad var nu detta? Utbudet visade sig besta av torkad frukt och olika nötter. Om de har samma effekt som Viagra vill jag låta vara osagt, men det var i alla fall mest kvinnliga kunder där...  

    
Jag måste ju visa att det fanns andra bostäder än bara grottor i det här området. 


Det här är ett populärt område för fotvandringar. Alla som ville fick följa guiden Ali nerför branterna för att kliva på bussen längre ner i dalen. Vi var en liten grupp som insåg vår begränsning och följde med bussen till mötesplatsen. Avresan blev sedan ordentligt försenad, för det fanns fler som borde ha följt med bussen...


Turkiska flaggan står utanför stadens polisstation där i grottan! Långt därnere syns också några bussar som väntar på sina vandrande passagerare.  


Vi fick en halvtimme på oss att utforska den lilla staden, innan bussen körde ner oss i dalen. Mannen i Mitt Liv fick syn  på en bedårande liten valp som ville bekanta sig med honom - innan matte resolut föste in valpen i trädgården och stängde porten. 


Vid mötesplatsen fick vi gott om tid att kolla varuutbudet på den lilla marknaden och den här till synes utrråkade dromedaren. Eller är det en kamel med två pucklar? Svärt att se under täckena. Husse såg vi inte röken av.


Till ännu en samling av grottbostäder, underjordiska kyrkor och moskéer. Backigt och många trappor utan ledstänger. MiML och jag och några tillvalde att undersöka området i egen takt.


Här tittade vi in i en grottmoské.

 
En grottbostad med flera små rum samlade runt ett större. Undrar vad gropen i golvet har använts till. Avlopp kanske - för man placerade nog inte toan så centralt.

Flera så kallade Fairyskorstenar . Jag tycker de mest liknar en samling stolta fjällskivlingar. Jag frågade vår guide, om det var status att bo en sådan grottbosatd eller om det var fattiga människor, som helt enkelt karvade ut en bostad och flyttade in.

Enligt honom var det inte fattiga människor. Man måste köpa marken som "fjällskivlingen" står på och sedan begära "bygglov" för att skapa sin bostad där. Det låter betryggande att myndigheterna har lite koll på "fjällskivlingarna", så omådet inte blir som en schweizerost.

 
Klippformationerna "Mor och barn" lockade många besökare, men jag tycker nog att "fjällskivlingarna var vackrare.
   

De japanska turisterna där, var fullt upptagna av att fotografera varandra framför Mor och barn, så jag tror knappt att de tittade på den egentligen. men de fick bevis för att de varit där.

 
Så var det dags för dagens sista programpunkt - dansande dervischer. Dervisher är sufimunkar som har sina andakter i klosterliknanden byggnader. Musik och dans spelar stor roll för Mevlevidervischerna. Musik först och sedan alldels tyst,när de svartklädda munkarna kommer in. Den svarta manteln, som symboliserar graven tas av och de vitklädda munkarna med egendomliga struthattar av kamelhår börjar sin dans. 


De snurrar hela tiden åt samma håll och tycks kunna håla på hur länge som helst. Konstigt nog är det ingen som krockar, trots att riskne tycks uppenbar

De lyfter händerna till Gud och börjar sin meditativa dans - högerhanden vänd uppåt för att ta emot Guds välsignelse och vänsterhanden vänd neråt för att ge den vidare till världen. Vill du läsa med om dervischerna kan du kolla här 

 
När föreställningen var slut hade solen gått ner och månen lyste klart på den mörka himlen.
Bara middagen åtrstod på dagens schema.

 
På rummet mötte rena handdukar formade som hjärtan. Vi hade lämnat dricks till städerskan lite i förväg...

Jo, jag glömde berätta att våra sänglampor var ett skämt. Det fanns inga möjligheter att ligga och läsa i det svaga ljusskenet. Tur då att vi hade pannlampor med oss! Det måtte ha sett gansks roligt ut med oss två utstyrda på det sättet i sängen.   

FORTSÄTTNING FÖLJER!

 

Anita

19 november 2014 16:56

Nu har jag läst hela alltihopa för andra gången ... Det är så intressant så man gärna tar till sig det du berättar både en, två och tre gånger.
Vackra bilder, härligt beskrivet som vanligt så man tycker att man är med er. Fjällskivlingarna blev även jag förtjust i och naturen är sin egna konstnär. Helt suveränt !!
Det var bra du sa att sängarna var sköna för de ser inte så där riktigt inbjudande ut. Eller så var det filtarna som hade en retro look. Maten ser god ut men jag hade nog valt Forell.
Tack så länge vännen för din guidning i Turkiets vackra delar.
Hade hoppats få se er dansa med munkarna *skrattar*
Kram på dig !!!

Lambergsfrua

19 november 2014 17:30

Jag blir lika glad varje gång du har varit inne och läst mina berättelser.
Fjällskivlingarna var riktigt vackra, men hela den här naturen kändes nästan som klippt ur en Disneyfilm - rent, prydligt och tillrättalagt, fast det varhelt naturligt.

Jag håller med om att de där filtarna ser retro ut, men de var inte det minsta sunkiga trots färgen :) Desto läckrare var inrednngen de första två nätterna (eller snarare en och en halva natten) och de två sista nätterna. Då var det ren och skär lyx. DEt här hotellet i Kappadokien var det minsta och mest familära med fantastiskt vänlig service.
Jag vi inte sett de där forellerna i förväg hade vi gärna valt dem. Vi gillar fisk, men här var hela firren grillad och serverades med huvud och allt, där ögonen stirrade på oss från tallriken. Där går gränsen för mig. Och den stillsamma kycklingen (utan ögon) smakade alldels utmärkt.
Munkarna bjöd inte in någon till sin meditativa dans. DEt var en rent religiös ritual - men hade de bjudit upp någon besökare på golvet, är jag säker på att besökaren fallit omkull efter bara ett par varv.. Fattar inte hur de bär sig åt, men mycket vackert var det att se.
Stora kramen,
Lambergsfrua

 

Maria

19 november 2014 19:34

Kul läsning och bra foton - och en väldig snygg skjorta på 75-åringen :D

Lambergsfrua

19 november 2014 22:16

Visst är det! Det är hans favvisskjorta :)
Kram,
Ma :)

 

Ingrid

19 november 2014 22:38

Det var verkligen ett helt fascinerande landskap. Tänk vad naturen kan skapa och vi människor är fenomenala på att ta vara på och utnyttja det. Jag gillar också de där fjällskivlingarna, så roliga de ser ut!
När jag var på Fuerteventura i vintras var städerskorna också fenomenala på att vika handdukar i olika formationer. Och så fiffigt att ha pannlampor med sig!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Lambergsfrua

20 november 2014 16:27

Jag måste säga att Kappadokiens landskap slår det mesta jag har sett vacker och egendomlig natur. Jag tycker namnet på "fjällskivlingarna är sött. De kallas för fairy chimneys alltså sagoskorstenar.
Man blir nästan lite avundsjuk på städerskornas skickligheta tt vika handdukar i olika former, vi har bland annat fått svanar och hjärtan.
Pannlampor skaffade vi på inrådan av en god vän, som gjorde resan ett par veckor före oss och det är jag väldigt glad för. Hon sa visserligen ficklampor, men då tyckte dottern att pannlampor är smidigare.
Varm kram,
Lambergsfrua

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...