Så är då den här julen över och det har varit riktigt trevliga dagar för vår del.

 
DAGEN FÖRE JULAFTON - VÅR BRÖLLOPSDAG
Förr gav vi alltid varandra en liten present på bröllisdagen, Mannen i Mitt Liv och jag. Det gör vi inte längre, utan tycker nog att den bästa presenten är att vi fortfarande har varandra. Fast jo, jag fick faktiskt en liten önskad present - Apotekarens starka julsenap! 

Bakgrunden till Apotekarens julsenap

Under min pappas barndom i Malmö var det vanligt, att man gjorde sin egen senap i hemmen. Svarta senapskorn krossades i en träskål med hjälp av en tung kanonkula (!) Pulvret blandades sedan med olja, ättika, socker och ibland ett ägg för smidig konsistens. Det var pappas uppgift att sitta på en köksstol med träskålen i knäet och rulla kanonkulan runt, runt. Tungt och långtråkigt! Som vuxen har jag ofta undrat, hur den där kanonkulan egentligen hamnade hemma hos farmor och farfar...  

Modern upplaga av den anrika senapen

Som vuxen arbetade pappa på Militärapoteket vid Karolinska i Solna. Nån gång på 40-talet väcktes där idén om att tillverka riktigt stark julsenap efter gammalt recept och sälja på de andra apoteken i stan. Så började pappa tillverka senap till jularna efter sitt eget recept. Här behövdes inga kanonkulor, utan maskinerna på apoteket gjorde grovjobbet. Pappa använde grundreceptet från sin mor, men gjorde vissa förändringar – eller snarare förstärkningar. Han satte en ära i att få fram en riktigt stark produkt och lyckades över all förväntan. Senapen hälldes upp i mörkbruna glasburkar och försågs med etiketten "APOTEKARENS JULSENAP".

Det var en uppskattad julklapp till vänner och bekanta, som dock alltid varnades, innan de smakade. Ändå blev resultatet förvånade ansiktsuttryck, rinnande ögon och kraftig hosta. Styrkan kändes som eldslågor i halsen som spred sig till ögonen och ut i öronen!  Den senapen var god - och dryg. Nu säljer alla apotek sin egen Julsenap, men den senapen är mild som en västanfläkt i jämförelse med pappas.

Medan jag skriver det här undrar jag plötsligt, varför jag inte har försökt att göra senap själv för att få den styrka jag vill ha! Det får jag nog pröva nån gång.

 
På "brölliskvällen" kom familjen till oss för att avnjuta årets traditionella rotmosmiddag. Vi fick en mycket vacker bukett med silverglittrande kvistar som symbol för årstiden, då vi gifte oss och en långskaftad mörkröd ros, som symbol för kärleken.

I år övverraskade vi familjen lite. Vi hade gjort en variation av konceptet och lagat till en mycket god Finsk Rotmoslåda till julkorven. Käre Svärsonen bidrog med hemlagad fläsklägg, som komplement till julkorven. Alla nöjda och glada och allt mycket smakligt.

 
Naturligtvis avnjöts det hela med min bröllispresent - Apotekets senap, som fidkades upp ur burken med hjälp av små knivar med flamingos i tomteluva - från Florida. 
   
                                 
Kvällen avslutades på balkongen. Klicka på bilderna om du vill se dem i fullformat.

JULAFTON
Vi var bjudna till Dottern med familj där även Sonen befann sig. 
 
Utanför dörren glimmade marschaller hemtrevligt inbjudande.

 
Skönt att komma in i värmen. De eleganta och stilfulla örhängena är ett minne från våra jular i Florida...

 
Granen var så fin och därunder låg alla de julklappar, som vi inte skulle ha.

 
Jag gjorde en noggrann inspektion av granen för att kolla, att den gamla tomten från MiML:s mormor och morfar fanns på plats - och det gjorde den även i år. Den är nog mer än 100 år vid det här laget.


Vi började med glögg, pepparkakor och helt underbart god kolaknäck smaksatt med mortlad lakrits. Gillar man lakrits är det en riktig höjdare - och jag gillar verkligen lakrits.    

          
Sen var det dags för den goda julmaten - allt hemlagat utom den varmrökta laxen och vanlig inlagd sill, som kom från Lillängshamnen. Min stora favorit i år var den varma brysselkålssalladen med strimlad bacon, babyspenat, granatäppelkärnor och riven parmesanost. Mmmm. Allt detta sköljdes ner med olika spännande ölsorter.

 
Vi hade pausat Kalle Anka, så vi kunde äta i lugn och ro, men sen var det dags för Herr Anka med vänner att roa oss. Svärsonen ser ganska nöjd ut i sin fina julrosett.

 
Trots att det inte längre finns några småbarn i huset, fick vi besök av tomten! Det hade vi inte förväntat oss - men han fråghade inte efter några snälla barn...

 

Efter en trivsam och mysig julafton traskade vi hemåt igen. Dottern och Sonen följde oss en bit på vägen och innan vi sa godnatt till varandra passade Dottern på att fotografera sin bror och oss - de tre vise människorna leds vidare av stjärnan...

JULDAGEN
 
En riktigt kall dag, men ännu ingen snö. Vi tog bilen och hämtade hem våra julklappar, bland annat det här s-t-o-r-a blockljuset. Höjden är drygt 40 cm och det brinner med lugn och klar låga.

Sonen kom hit och vi hade kvalitetstid med att leta rätt på gamla foton för att skapa ett collage till en vän som fyller 50 inom kort. Vi hade många fina och roliga minnen, när vi bläddrade bland fotona från förr.


Vi fick plötsligt se ett par skridskoåkare, som var  ute och testade den tunna nyisen. Till deras försvar kan sägas att de rörde sig försiktigt och inom ett mycket begränsat område. 

ANNANDAGEN
 
Morgonrodnad över Tjärnens is, som förstärkts av natten kyla. Ännu en riktigt kall dag med sol. Så fort dagarna gick. Dags för Sonen att åka hem till Göteborg igen. För vår del blev det en riktig slö- och slappardag.

 
Julhelgen avslutades med en sprakande solnedgång - och framåt kvällen började det snöa ordentligt. 

och första mellandagen vaknade vi till en vit värld.

Se där, en riktigt fin och trivsam julhelg tillsammans med familjen.
Önskar er nu en god natts sömn.
Varm vinterkram,
Lambergsfrua