Vad hände med september? undrar jag förvånat. Det känns som om den månaden bara försvann nånstans i horisonten. Jag hann inte riktigt med, men nu är vi alltså inne i oktober. Längst uppe i norr väntas vintern komma de första dagarna i oktober, medan man samtidigt ser hösten komma längst ner i söder. 

Oktober kallas/kallades även Slaktmånaden, men Linnés botaniska namn är Löffällning. Jag gillar Linnés namn bättre och illustrerar med en höstbild från parken mellan våra hus.

 
Vi har haft en solig och skön vecka. Vildvinets intensivt röda färg imponerar i Dotterns trädgård.

 
Den här dekorativa blomman finns också i hennes trädgård. Ja, det är Svärsonens trädgård också förstås.

 
Det har varit frost på vissa ställen, men vi har bara haft en enda natt med markfrost. Då blev våra balkongförnster vackert immiga.


Även en något bedagad skönhet har sin skönhet.


Första solnedgången i oktober månad var en av de allra vackraste vi har upplevt här. Hela himlen brann och glödde. Vi bara satt där på balkongen och sög i oss av skådespelet.

 
Det glesnar bland båtarna vid Tjärnens bryggor, men än finns min favoritbåt kvar i vattnet och åker ut på små turer i Vänern nästan varje dag.

 
 
Det har blivit tradition att vi åker på höstmarknad vid Flatviksgården ca tre mil utanför stan tillsammans med Dottern och Svärsonen. Det är en mycket liten och trivsam marknad och bäst av allt - det serveras kolbullar! Det  är ungefär som fläskpannkaka tillagad i panna på grill - men smakar bättre, tycker vi. Njae förresten, Mannen i Mitt Liv skulle nog föredra en vanlig fläskpannkaka, om han fick välja. Han gillar själva företeelsen - och vägrar inte kolbullar i alla fall.

Jag önskar er alla en riktigt fin avslutning på den här helgen.
Kram,

Lambergsfrua   

 

Bosse Lidén

6 oktober 2015 08:39

Wow! Vilken vacker solnedgång. Sådant är jag svag för. Helst i oktober. Jag tycker också att Slaktmånaden låter sämre. Det märks att hösten kommit till dig snabbare. Fina färger ett tag innan Herr Frost ruffar åt sig skönheten. Det är trevligt att gå på marknader. Vi var på äppelmarknaden i Kivik i söndags. Kram Bosse

Lambergsfrua

6 oktober 2015 11:38

Solnedgångar har en magisk lockelse, som jag har svårt att motstå. Min kamera ligger oftast nära balkongdörren här hemma, så jag kan föreviga skådespelet. Jag har redan alldeles för många solnedgångsfoton, men kan ändå inte låta kameran vila.
Vi har inte så mycket höstfärger här mer än brunt. Vi behöver nog få ett par frostnätter till för att det ska börja glöda i naturen.
Äppelkmarknade i Kivik är mycket speciell. Vi åkte på en bussresa dit en gång och övernattde i Kristianstad. Der var en strålande skön och vacker hösthelg. Så skön att flera bamr badde i Kivik. Fina minnen.
Kram! ;)

 

Sonen

15 oktober 2015 10:29

Jättefina bilder! Jag är benägen att hålla med fadern vad pannkakorna beträffar, men känslan är faktiskt viktig den också. Det var för övrigt väldans vad den där amerikanska "besökaren" fortsätter att spana in din blogg. Antingen har du en stalker/beundrare, eller så har det fått grodor i systemet ;) / Kram

Lambergsfrua

15 oktober 2015 16:17

Känslan är absolut det viktigast i sådana här sammanhang. Jag minns så väl hur gott vi scouter tyckte att pinnbröd smakade. Vetemjöl, vatten och lite salt blandades ihop till en deg, som sedan virades på en pinne och gräddades över lägereldens glöd. Fast det var ju mer så att man kletade fast den där degen på pinnen och stack in den i elden, för glöden lät vänta på sig så otroligt länge. Det hände då och då att pinnbrödet ramlade av pinnen och blev en del va brasan ;)
Beundrare tror jag inte, möjligen kan det vara lite intressant att kolla vad jag har för mig- eller rättare sagt Lambergsfrua - vad nu hon är för en mystisk figur ;)
kramen,
Ma :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...