DAG 6 KITZBÜH(E)L - ELLMAU MED WILDER KAISER GALA-AFTON
Vädret var inte särskilt samarbetsvilligt under den här resan och inte heller den här dag då vi gav oss iväg mot Österrikes mest kända vinstersportort. Den ligger mellan apltopparna Hahnenkamm med sina 1712 m.ö.h och Kitzbühler Horn med 1996 m.ö.h


Bussen körde oss direkt till Linbanestationen vid Hahnenkamm. Den första skidliften invigdes här 1929 och var världens första kabinbana för skidåkartransport. 1935 gjorde Edward VIII, prinsen av Wales ett besök här och lockade därmed många nya besökare framför allt från Storbritannien.


En liftkorg från 1956 hänger vid dalstationen, som ett museiföremål. Liftkorgarna från 1994 med plats för 6 personer byttes till större säsongen 2010/2011. Nu kan ska 8 personer få plats i varje gondol - om alla är riktigt smala om rumpan vill säga... Nästan alla 69 nya gondoler har namn efter välkända skidåkare. Naturligtvis har Ingemar Stenmark sitt namn på en av dem.


Vi var bara ett fåtal av gruppen som gjorde turen upp till toppen. En del skrämdes nog av den branta banan, andra kanske av vädret. Till höger ser man hur molnigt och regnigt det var i början av resan och till vänster hur det såg ut de sista hundra metrarna.

 
Oj! Visst hade vi räknat med dålig sikt och regn däruppe, men absolut inte SNÖ! Vi fick också klart för
oss att det faktiskt går en bilvägg dit upp. Det hade varit spännande att köra upp dit - men kanske inte med bussen förstås...


Så här vackert är det på Hahnenkamm i klart väder. Utsikten måste vara helt vidunderlig över Kitzbühleralperna.


Nåja, vi gjorde inte den korta vandringen upp till startplatsen för Hahnenkammrennen. Vi såg den inte ens. Restaurangens stora terass var helt folktom, men vi valde ändå att sitta inomhus med varsin latte.

 
I trappan upp till restaurangen hängde några stora fotografier av tidigare storheter i slalompisterna. Fotot är förstås inte från 1954, för herrarna ser inte helt unga ut. Kanske från nån gång på 1980-talet. Det lite roligt att se hur de var klädda. Alla killarna var alltså från Kitzbühl!

Ernst Hinterseer vann OS i slalom vid vinterpelen i Squaw Valley 1960
Mattias "Hias" Leitner vann silver i slalom vid samma OS.
Christian Pravda vann silver i slalom vid vinterspelen i Oslo 1952
Fritz Huber var flerfaldig vinnare i slalom och i slutet av sin karriär tränare bl.a i Sverige.
Anderl Molterer vann silver i storslalom vid vinerpelen i Cortina 1956.
Anton "Toni" Sailer vann bland mycket annat tre guld i alpin skidåkning vid vinter-OS 1956


Efter den  drygt 10 minuter långa nerfärden kändes det rätt skönt att lämna snön och komma ner på fasta om än något regnvåta marken igen.


I rabatter och balkonglådor blommade det som om ingen snö fanns i hotande närhet. 


Utanför en hel del affärer hängde konstfullt utformade skyltar. 

 
Mannen I Mitt Liv träffade på en pratglad duva, I den lilla kyrkan till höger tittade vi in och kunde njuta av stillsam musik framförd på fiol och gitarr av två äldre gentlemän i hatt och långrock.


I den här medeltida staden bor drygt 8.000 personer - bortsett från alla turister.


Många husfasader är skönt bemålade.


Plötsligt bröts lugnet av ett par kraftiga och uttdragna trumpetstötar, nästan som om det vore ett larm av något slag. Det visade sig vara de här två herrarna som på Rådhusets trappa så förkunnande att klockan var 12 slagen.


Har man inte en vacker skylt att hänga utanför sin affär. kan man dekorera med  blomstergirlanger och små kransar.  


Det fanns ett par hästdragna vagnar för sightseeingtur i stadens bilfria gamla centrum.

Sedan var det dags att återvända till hotellet, packa ihop och äta vår sista trerätters middag, innan det bar av till Ellamus och musikfestens avslutande Galakväll.


Den här kvällen var det absolut fullsatt i tältet. Och denna kväll framträdda våra absoluta favorite.Vi hade tagit med oss dynorna från våra balkongstolar, så vi satt riktigt bekvämt.

   
Schweiziska Francine Jordi började sjunga och framträda redan som barn. Hon har vunnit Grand Prix der Volksmusik och har guldplattor med höga listplaceringar i tyskspråkiga länder. Hon har även ställt upp för Schweiz i Mellon 2002 och hamnada på 22:a plats. Operadebut gjorde hon 2007 i Bern som Papagena i Trollflöjten. Det var först då hon kände på riktigt, att hennes hobby hade blivit hennes yrke.

 
Die Zillertaler firar 45-årsjubileum 2017. De fem grabbarna spelar fraditionell folkmusik med partysound. "Sjung, dansa och var glad!" tycks vara deras motto...

   
... och visst dansades det i gångarna! Folk sjöng med, klappade takten och viftade med händerna i luften - uppmaningen från grabbarna "Hände hoch!" åtlyddes utan prut.


Som avslutning kom Hansi Hinterseer, vår stora favorit i dessa sammanhang. Han föddes 1954 i Kitzbühel,utförsåkare under 1970-talet och son till Ernst Hinterseer - som finns på fotot med "Kitzbühler Wunderteam 1954" högre upp i det här inlägget.

Hansi vann sammanlagt sex världscupsegrar 1972-1975 i slalom och storslalom.  I världscupen i storslalom i Tjeckoslovakien 1974 ställde både Hansi och Ingemar Stenmark upp. Ingemar kom trea och Hansi fyra. Vann gjorde Gustav Thöni, som han ofta gjorde då.

 
Sedan 1981 är Hansi kommentator vid Österrikiska Televisionens skidsändningar. 1994 inledde han sin framgångsrika karriär som schlagersångare, TV-medarbetare och skådespelare. Och här poserar han villigt tillsammans med Mannen I Mitt Liv.

DAG 7 ST JOHANN - HANNOVER
Avfärd efter frukost norrut mot Tyskland och Hannover.

 
Faktiskt riktigt hyfsat väder, så vi såg bergen omkring oss.

 
Bitvis var det långa köer på Autobahn, trots att vi åkte på en söndag. Sön- och helgdagar äret runt råder det lastbilsförbud där mellan 00:00 och 22.00 . Sommartid gäller det även lördagar från 07.00-20.00 Dispens ges för kyltransporter och liknande.

Efter de sedvanliga bensträckar-, lunch och fikapauserna var vi framme vid samma hotell i Hannover som på nedresan runt 18.30 Med resan i kroppen och efter en mycket god middagsbuffé, var det inte alls svårt att somna.

DAG 8 HANNOVER - KARLSTAD
Avresa kl. 7 men alla satt på sina platser i bussen redan fem i, så vi åkte då.
Fikade på färjan till Rödby.


Gränspolisen i Rödby var mycket noggrann. 10 man kollade alla fordon som skulle passera. Vi fick visa upp våra pass för en trevlig polis, som klev ombord på vår buss.

Jag upplevde inte gränskontrollen i Sverige riktigt lika noggrann men visst, vi fick hålla upp våra pass. En grupp silverpantrar är kanske inte så benägna till människosmuggling...

Vi kom till Karlstad 22.30, där den förbeställda taxin väntade på oss. Det är alltid lika skönt att komma hem igen efter en resa och vi var ganska trötta av bussåkande både i kropp och knopp - men mycket nöjda med resan för övrigt.

Jaha ja, de' va' de' om de' de'. Hoppas att ni har haft trevligt tiillsammans med oss på vår resa. Få se när vi fladdrar ut igen.
Varm kram!
Lambergsfrua