Sedan vårt förra besök för tre år sedan har Livadia fått en frisör - stadens enda.

  Mannen i Mitt Liv tyckte att det var läge för en ansning av kalufsen och beställde tid på salongen "L'epoque d'Aquis". 

 
Efter en liten prommis i middagsvärmen stannade vi sedan en stund i skuggan på Omonia för ett glas kall öl. Pratade lite med ägarna och sa, att vi skulle äta middagen där tillsammans med Dottern och Svärsonen.


Ett par riktigt keliga och spinnande katter gjorde oss sällskap. De  får normalt inte hoppa iupp på stolarna, men MiML satt på en bänk...  

Efter lunch på vår terass började vi packade ihop. Det kändes riktigt vemodigt - tiden hade gått alldeles för fort.

   
Före middagen bjöd Dottern och Svärsonen på ett glas vin på sin balkong.

 
Det var fullt i gästhamnen för natten och många båtar låg på redden.

 
"Storbåten" kom in. Det är alltid lika intressant att se aktiviteterna i hamnen och på kajen speciellt vid färjebesök. När bilarna hade kört av, fick lastbilen längst till vänster backa ombord för att lämna sin container. Spännande manöver! Den gula postbilen med dagens post skulle också med på resan.

 
Middagen på Tilos åt vi på Omonia, där man reserverat "vårt" rullevänliga bord utan att vi bett om det!

Avresedagen var solig och varm - ingen ändring i vädret under  hela vår vistelse. Vi åt en lätt lunch på terassen, fick kramar och kindpussar av vår vardinna och hennes dotter, n'r vi drog iväg den korta sträckan till hamnen.

   
Vi hade stämt möte med Dottern och Svärsonen på hamnbaren för ett glas vin/öl med meze i väntan på båten till Rhodos. Det är ett populärt ställe framför allt i väntan på båten. Man behöver inte vara orolig att missa båten, för hamnpolisen blåser i sin visselpipa, när det är dags att samlas på kajen.

 
Vår båt gör sig redo att backa in till kaj.

 
Hej då Tilos!   


Båten gjorde ett kort besök på Chalki.

    
Det var mycket folk på kajen, men jag tror att det var ungefär lika många åskådare som resenärer - eller kanske rentav fler.

 

Dottern till havs!


Även den här gången bodde vi på trevliga Annapolis i Rhodos. Efter att ha checkat in gick vi direkt till poolen för att svalka av oss - och det var såå skönt! Det hade börjat skymma, så vi hade poolen helt för oss själva och den vänliga personalen tände pool-lamporna åt oss.  

 
Där kunde vi ha stannat hela natten, men det gjorde vi förstås inte.


Vår sena middag åt vi på restaurangen tvärs över gatan, där vi blev igenkända sedan förra besöket. Å andra sidan var det kanske MiML:s röda Rulle de kände igen... Hur som helst blev vi hjärtligt mottagna och fick genast en svensk flagga på bordet. Engelsmän fick en engelsk flagga, tyskar en tysk o.s.v. 

Planet hem från Rhodos till Skavsta följande dag var något försenat, men vi hade en lugn flygning och bra platser - som Svärsonen hade bokat i förväg.


Mannen i Mitt Liv fick köra med Rulle ända fram till planet, där den togs om hand av personal för att lyftas in i lastrummet. Om du tittar noga på bilden (klickbar) kan de se fötterna på personen, som väntar på att lasta Rulle.


På Skavsta regnade det, men när vi närmade oss Karlstad visade sig solen - självklart i Solens Stad...
Hemma igen visade det sig att hissen strejkade, så vi fick ta oss själva och väskorna uppför de 54 trappstegen för egen maskin. De upplevdes som dubbelt så många. Minst!
 
Men vi fick uppleva en härlig resa, som var möjlig för oss genomföra tack vare mycket hjälp och pep och  assistans från Kära Dottern och Bäste Svärsonen. Kan man inte annat än känna stor glädje och tacksamhet för det.   
Varm kram,
Lambergsfrua
   
  

 

Pelle

17 oktober 2017 10:39

Kanonbra skrivet och dito bilder (som vanligt). Ja det var en skön resa, och om inte förr bär det iväg till Tilos igen när jag fyller 65. Det har jag lovat mig själv. :)

Lambergsfrua

19 oktober 2017 13:51

Tack snälla! Ja, det var en toppenresa Pelle, en resa som jag gärna skulle vilja göra om. Vi satsar på din 65-årsdag....

 

Sonen

19 oktober 2017 14:50

Jag kan bara hålla med Pelle. Man blir änna nostalgisk ;)

http://www.pedurietz.nu

Lambergsfrua

19 oktober 2017 14:53

Tack Sonen! Ja, det är lätt att bli nostalgisk - och längta tillbaka.
kramen :)

 

Ingrid

24 oktober 2017 10:54

Ni ser verkligen ut att ha haft en trevlig resa. Det blir fina minnen att plocka fram i höst och vinterrusket här hemma.
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

Lambergsfrua

25 oktober 2017 22:24

Tack min vän!
Ja, sådana minne behövs för att klara sig genom vår mörkaste årstid - men det vänder inom mindre än två månader! :)
Varm kram,
Lambergsfrua :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...