Nu är vi mitt inne i Fruntimmersveckan och vädret gör sitt bästa att följa traditionen - ingen sol, svalt och skurar till och från. Enligt statistiken är det den kallaste julimånaden i mannaminne, men det vet vi alla, att ett mannaminne sträcker sig inte särskilt långt tillbaka. Cirka tre år har jag hört - men det måste väl ändå vara elakt förtal...
 
Nu är den här sommaren inte lik någon annan tidigare på grund av "ni vet vad". Mannen i Mitt Liv håller oss för oss själva så mycket som möjligt, träffar bara de allra närmaste på begörigt avstånd utomhus. Någon affär har vi inte besökt sedan början av mars och håret det bara växer och växer...

Några resor är inte att tänka på, men minnena finns kvar och många fina resefoton finns att titta på.  

 
Önskar alla en fortsatt bra sommar trots alla restriktioner!
Kram,
Lambergsfrua