Här kan du följa med på vår tågresa med ånglok på smalspår i Harz.

Trevlig läsning!

Lambergsfrua

Måndag den 18 juli

Karlstad-Katrineholm-Norrköping-Nässjö-Malmö -Trelleborg mot Sassnitz

Grått och regningt.

Vännen Anneli skjutsade oss till Karlstad Central - och redan här var tåget mot Stockholm en knapp halvtimme försenat...

Mannen i Mitt Liv på Norrköpings Central. 

Vår lilla grupp tågentusiaster kom med tåg från olika delar av landet och strålade samman på Malmö Central. Några gick för att äta middag, vilket vi hade gjort redan på tåget.

Vi tog i stället en liten promenad - i solskenet! Stora "blomsterträd" utanför Centralen.

Malmö vackra gamla Rådhus.

Satt på en bänk där och njöt av sommaraftonen. 

Där vid Rådhustorget har man låtit måla kopior av gamla reklamskyltar, som får dekorera kala brandväggar.

Tillbaka till Centralen i god tid för avgång. Pågatåg, Öresundståg och så vårt Euronight till Berlin - känner ni fläkten från kontinenten?!  

Vårt tåg kom in i god tid, så vi hann se oss omkring lite - och fotografera förstås. 

Vår 1:a klass sovvagn. Våra kupéer hade egen dusch och toa

Inne i kupéerna var det rejält varmt. Vår reseledare och reseföretagets ägare Jan såg till att alla fick varsin öl till kupén. Mycket uppskattat även om alla var rustade med lite egna drycker också.

Vi var tio personer i gruppen tillsammans med Jan och hans fru Karin - 6 synnerligen tågintresserade herrar och fyra lagom tågintresserade damer.

Vi minglade i korridoren fram till Trelleborg. Vår färja låg vid kaj och väntade på sin tunga last.

Och här har hela vårt långa tåg kört ombord för överfarten till Sassnitz.

Tisdag 19 juli

Sassnitz-Berlin-Magdeburg-Wernigerode-Drei Annen Hohne-Brocken

Vi kom till Sassnitz vid tretiden på morgonen. Vaknade när nytt lok kopplades ihop med vårt tåg och drogs iland för att börja resan mot Berlin.

På Berlin Hauptbahnhof. Vårt svarta lok hade förvandlats till ett vitt   Väckning ska ske via högtalarsystemet, men något hade blivit fel där, så inget hördes.Vi hade väckarklockan på ring och var uppe i tid för avstigning, men flera sov på söta örat, när vi kom fram...

Hauptbahnhof är en läcker skapelse i stål och glas, som har fem våningar med perronger och spår.

Vi åt frukost i ett av alla de caféer som finns där.

Tåget mot Magdeburg rullar in. Jag tror inte man ens kan stava till försening här - alltid i rätt tid.

Framme i Wernigerode var det en kort promenad till hotellet - 3 1/2 män drar iväg!

Vi gick förbi lokstallarna. Mmm- det luktade ånglok och bakom häcken puffade det och rök spännande. Här fick hela gruppen l-å-n-g-a svanhalsar!

Jo men titta, där står ju inte bara ett utan två lok!

Hotel Altora ligger med utsikt över lokstallarna och bangården.

Hela hotellet har tågtema och med tåg menar jag förstås smalspår och ångtåg. Alla rummen har tavlor med tågmotiv - här är ett par av våra.

Vi installerade oss i rummen och sen bar det av på den första tågresan på Harzer Schmalspurbahnen. Den gick upp till Norra Tysklands högsta berg Brocken, som under DDR-tiden var en stor och viktig spioncentral mot Väst.

På kartan handlar det om den övre vänstra delen.

Så tuffade vi iväg ut ur stan. Vi var inte ensamma om att vilja upp på Brocken i solskenet...

Drei Annen Hohne är knutpunkt och här bytte vi tåg. För att överhuvud taget få en sittplats hamnade vi i vagnen för cyklar och barnvagnar. Många småbarn var med på resan, men de var hur go'a som helst - i alla fall de vi hade i vår närhet.

Brocken är Tysklands motsvarighet till vårt Blåkulla. Man kan köpa souvernirhäxor i alla storlekar och material och nere i Werigherode finns till och med ett Häxmuseum.

Tåget stannade vid den högst belägna stationen för smalspår i Tyskland - och det fullkomligt vällde ut folk ur tåget.

De allra flesta tycktes bara ha ett mål i sikte - något att äta och/eller dricka. Det finns flera serveringar och reaturanger här och högst upp även ett hotell.

Vi hittade ett ställe utan köer och köpte Bratwurst  och det lokala ölet Hasseröder - som efter enandet av Tyskland blivit allmänt i hela landet.

På nerresan från Brocken var det smockfullt på tåget och många ståplatser. Som tur var kom vi på bland de första...

Mötande tåg fyllde på vatten i Drei Annen Hohne. OBS! skylten

Lägger in en närbild av den. Bara så ni vet, att man inte får dricka vattnet i tanken - om ni skulle komma på den tanken, menar jag...

Tillbaka i Wernigerode stannade vi en stund på den uppbyggda åskådarläktaren vid lokstallarna. Jag lovar att det knäpptes och klickades i många kameror här.

Vändplattan, som används för att vända loket i rätt färdriktning.

En riktigt god middag avnjöts i hotellets restaurang med utsikt över  bangård och lokstallar. Längs fönstren löpte en modelljärnväg, där ett litet lok drog fram vagnarna med våra drycker till bordet - så passande för oss tågnördar   

Jag garanterar att vi somnade ovaggade den kvällen.

Onsdag den 20 juli  solglimtar +22
Stadsvandring på egen hand - tågresa till Eisfelder Talmühle

Gulligt trätåg utanför blomsteraffären vid vårt hotell. Hela stan präglas av tåg och häxor!

Nästan inget blev förstört i stan under kriget - "här fanns inget av intresse för krigsherrarna", som en dam uttryckte saken.

I hela centrala delen av Wernigerode kan man njuta av vackra korsvirkeshus.

Originella skyltdockor vid ett bageri  - och porten in dit är ett riktigt konstverk.

Dagens första häxa låg behagfullt tillbakalutad i en liten skottkärra full med ölflaskor.

Bland annat fanns Teufels Bier - som lämpligt nog är ett mörkt öl...

Dagens andra häxa var av större format och satt på en gammal moped - motorfel på kvasten kanske?  

Dagens tredje häxa vilade både sig och kvasten på en bänk - häxan är alltså hon till vänster...

Dags för en ny tågresa med smapspåret
Nu åkte vi från Werigerode ner till Eisfelder Thalmühle. Vill man åka längre är det dieseldrivna tåg som gäller.

När vi hade åkt två stationer blev tåget stående. MiML kontrollerade läget... "Tekniskt fel", fick vi veta.

Det var allt lite stressat för tågpersonalen. Tekniska felet visade sig vara en trasig bromsregulator. En tekniker kom med ny regulator, som installerades - och femtio minuter senare var vi på väg igen.

Samma blåa armbåde har jag på flera tågfoton - den tillhör Karin i vår grupp.

Elend - elände, ett annorlunda namn på en liten ort.

Dagens fjärde häxa här vid Elend såg helt resklar ut för att ta sig bort från eländet...

Konduktören kom med korgen! VIsserligen kollade han våra biljetter, men viktigaste uppgiften var nog att sälja småflaskor med diverse drycker till passagerarna - som genast flockades kring honom. Ja nu talar jag inte om CocaCola eller mineralvatten, förstås.

Nästa plats heter Sorge och här finns också ett gränsmuseum. Detta var ju tidigare DDR.

Framme i Eisfelder Talmühle kopplades vårt lok bort för att placeras längst fram på tillbakavägen - en aktivitet helt i MiML:s smak. Om han bara hade fått, skulle han gärna ha åkt med där på loket.

På returresan hade vi sällskap med en schäfer, som blev åksjuk. Hans snälla husse pysslade om honom på bästa sätt.

På återresan var det flera personer framme vid stationen i Sorge för att fotografera tåget. Jag har aldrig sett en bil så fullsmetad med dekaler från alla de platser,  som ägaren hade besökt. Snyggt? Nää. Lite kul ändå? Jaa.

Självklart produceras en hel del sot från ånglok och man undviker förstås att klä sig i något vitt. Den här sotblaffan kom flaxande och landade på min (svarta) tröja. Jämför storleken med ringen!

Dagens femte häxa sitter i en trädgård alldeles bredvid järnvägen på vägen in till Wernigerode.

Vi gick av tåget vid näst sista stationen för att bland annat kunna besöka hobbyaffären för miniatyrjärnvägar. Där tuffade ett runt på sitt spår i skyltfönstret.

Och vad fanns inne i butiken om inte dagens sjätte häxa!

På väg till hotellet fick vi höra klockspel, men såg först inte varifrånd det kom - det gällde att titta uppåt väggarna.

På kvällen gick hela gruppen till Rådhusplatsen och åt middag på Rathauskellers uteservering. Gott och mysigt.

Vi fick se den tidstypiskt klädda "Harzer Führmann", som skulle gå en runda tillsammans med turister. Intressant.

Jag trodde att det inte fanns telefonhytter numera, men här såg vi ett lustigt exemplar med en glasvägg och glastak - och en chockrosa telefonlur. Nädå, det var ingen som svarade - he he.

Torsdag 21 juli

Slottet - besök i lokverkstan – tåg till Drei Annen Hohne för middag

Vi hade förmiddagen fri för egna övningar.

Vi bestämde oss för att besöka Slottet högt ovanför staden.

På vår väg genom stan såg vi det här huset, där man låtit takpannorna följa med ner på väggarna. Intressant och säkert praktiskt.

Till Slottet tar man síg antingen via en brant promenadväg på 1,5 km, eller med minitåg eller varför inte i en hästdragen vagn. Tåget och hästarna tog sig dit upp via en längre men ändå brant väg.

Praktiskt nog hade hästarna med sig egen toalett    

Men varför välja det enklaste sättet? Vi tog oss upp till fots - och kände en viss lättnad, när vi nådde målet...

Innanför slottsmuren lockades vi att stanna vid en souvernirbutik för att beskåda Häxan, som kom ut ur sitt Hexenuhr varje heltimme. Där stod vi tillsammans med andra turister och glodde uppåt väggen.

Vilket antiklimax! Porten öppnades och resans absolut fulaste häxa gled långsamt fram. Hon hade blinkande kulörta lampor virade runt hatten.

Wernigerode Slott är idag ett museum.

Härifrån har man en strålande utsikt över stan och dess omgivningar.

Framför slottet finns välskötta blomsterrabatter.

  Vi tog en alternativ väg ner från Slottet. Det här vackert smidda räcket gav behövligt stöd den första biten.

Som de flesta medeltida tyska städer har även Wernigerode varit omgiven av en mur med försvarstorn - en del rester finns fortfarande kvar.

Dags för en lite tågresa igen. Vårt lok pysslas om framme vid kolupplaget.

Vi åkte bara med en station för att göra ett besök i lokverkstaden.

Det var alla sex herrarna - och jag! De andra damerna valde att shoppa i stället...

För inte allt för länge sedan fanns det ingen bro över bäcken här vid stationen. Bilar, cyklar och folk fick ta sig över till andra sidan på det här vadstället.

Fint skyltat vid ingången till lokverkstan. Vi väntade tålmodigt på att en guide skulle dyka upp - men visningen var inställd. Snopet!

Eftersom vi skulle följa med nästa tåg mot Drei Annen Hohne för gemensam middag fick vi en oplanerad stund på Westerntor station.

Efter ca en timme kom vårt tåg och där satt de färdigshoppande damerna också och väntade på oss.

Fascinerande att man tillåter 12 personer ute på "balkongen". Det kändes trångt med bara hälften.

Vår reseledare Jan hade beställt bord åt oss här på Järnvägsrestaurangen i Drei Annen Hohne.

Vår grupp välkomnades med varsin penna och vykort. Jag gillar servetten som önskar smaklig måltid  med sin bild av berget Brocken, Häxornas eget berg...

En rejäl wienerschnitsel med potatissallad. Innan maten kom på bordet serverades  små bitar av grovt bröd med "Speck" - smakar ungefär som stekflott från salt stekt fläsk. Jag vet att det var eftertraktat smörgåspålägg i min pappas skånska hem. Roligt att pröva, även om jag inte direkt tycker, att det varr någon kulinarisk höjdare.

Efter den bastanta måltiden var det ändå några som beställde in delikatessen "Apfelstrudel" med massor av vispgrädde - nej, inte vi!

Sen var det bara att återvända till hotellet för att packa inför hemresan.

Fredag 22 juli regn och blåst +16 som mest

Wernigerode - Magdeburg - Berlin - Sassnitz - mot Trelleborg

På stationen tittade vi in i butiken. Där kunde man köpa tidningar, godis - och småflaskor med "färdknäppar"! Tänk Pressbyrån hemma i Sverige, om de skulle... Nä, just det.

Från Magdeburg fick vi åka tvåvåningståg.

Självklart strävade vi upp på andra våningen med bagage och allt.

Hela fält fulla med solpaneler som alternativ till vindkraftverk - men just i det här regnet gör de väl ingen nytta...

Framme vid Berlin Hauptbahnhof försågs vi med varsin endagsbiljett som gällde på U-bahn, S-Bahn, spårvagnar och bussar.

Vad gör man i Berlin, när det regnar och blåser? Ja, vi tog i alla fall en tur med buss 100 som går förbi många intressanta platser mellan Alexanderplatz och Zoo.

Tyvärr fungerade inte ventilationen i bussen, så fönstren immade igen.

Som i alla stora städer är det problem att hitta en parkeringsplats. Då är det en stor fördel att ha en liten bil   

Åt lunch på Currywurst vid Alexandeplats. Vi hann se många sönderblåsta paraplyer under vår måltid. Vi förundrades över alla polisbilar som stod där, men visst inte orsaken förrän senare.

Även brandkåren var på G. Så småningom fick vi höra att en bomb exploderat vid regeringsbyggnaden i Oslo "med två döda". Man hade höjt säkerheberedskapen i hela norra Europa, sas det. Först dagen efter i Malmö fick vi klart för oss omfattningen av katastrofen.

Gruppen träffades vid Alexanderplatz för att äta middag tillsammans. Självklart måste vi använda våra biljetter och åka spårvagn också - även om det bara var en hållplats...

Potatishuset heter en affär i Karlstad. Men de serverar ingen mat, den får man laga till själv. Här handlar det förstås om goda maträtter med förstklassig potatis till.

Innanför dörren togs vi emot av den här vackra damen - fjärran från alla häxor vi sett tidigare. Hela inredningen var i rustik stil.

Schnitseln fick knappast plats på tallriken "Stor som ett dasslock!" som en mig närstående person så sublimt uttryckte saken.

Som avslutning på måltiden serverades minimuggar med någon slags 60%-ig dryck. Servitören tände på och spriten brann förstås. Ganska snabbt släckte han sedan elden med en pytteliten kopparstekpanna. Och sen var det klart att dricka.

Det är absolut ingen kvalitetsbild, men visar ändå tydligt vad jag tyckte. Gott?? Nää! Det brände i halsen och sved ända ut i öronen.

I väntan på vårt natttåg, som avgick 22.31 mot Sverige. Lika fina sovkupéer som på nerresan. Där väntade varsin öl och en frukostlåda.

Lördag 23 juli

Trelleborg - Malmö - Nässjö - Jönköping - Falköping - Skövde - Hallsberg - Karlstad

Vi var framme på Malmö Central 8.05 och den här gången fungerade väckningen via högtalarna alldeles utmärkt.

Vi köpte kaffe och åt en del av det som fanns i våra frukostlådor.

Tåget mot Stockholm avgick 9.17 - exakt i tid! 

Vi kom till Nässjö efter ca två timmar och fick då veta, att vi skulle bli stående "ett tag". Häftiga regn- och åskskurar under natten hade orsakatstora översvämningar bland annat i Trafikverkets Teknikhus i Norrköping. Datorsystemet för tågrtrafiken i stora delar av Östergötland och Sörmland var utslaget.

All trafik till och från Stockholm måste dirigeras om via Jönköping-Skövde-Hallsberg. Vår tågpersonal skulle bytas ut i Nässjö och nya personalen hade inte lyckats ta sig dit i tid. De kom fram efter ca 2,5 timmar.

Som tur var hade vi köpt 1:a klassbiljetter mellan Nässjö och Karlstad, så det gick ingen nöd på oss. Toaletterna fungerade, men kranvattnet tog slut. Vi hade med oss en liten flaska handsprit och den var jag tacksam för.

Tågvärden var ute på stan och "sopade" rent på allt vad kaffebröd heter, som sen serverades till alla som ville ha tillsammans med kaffe/te eller juice. Mat fanns också för den som blev hungrig. Hela tiden fick vi information om läget.

På den här kartan har jag markerat vår resa söderut med cerise färg och vår hemresa med illgrönt.

I Jönköping bröt solen fram och det kändes nästan som att vi var på fin utflykt.

Vi blev stående vid flera tillfällen på grund av tågmöte. Det är ju enkelspår här och det var mycket trafik längs den här linjen nu.

Det var vid ett sånt tillfälle, som jag fick se grässtråna (eller är det vass?) som förökat sig på ett annorlunda sätt.

I Karlstad mötte Dottern vid stationen, körde hem vårt bagage och sen vidare med oss till Öhrnboet. Det blev ett kärt återseende efter deras ca månadslånga USA-resa.

MiML fick bland annat den här jättesnygga skjortan i underbaqr kvalité och med massor av finesser, som Dottern förevisade och förklarade.

Jag fick flera riktigt fina tröjor, en jacka, godis och mycket annat. De turkosblå muggarna som syns på bilden är också en present. Som gjorda för cappuccino.   

Sen smakade det bra med pizza och vin, innan vi traskade hemåt med våra presenter.

En härlig avslutning på en spännande och intressant resa!

Önskar er alla en fin lördagsväll!

Soliga kramar,

Lambergsfrua