Ja, det är inte lika lätt att städa in julen här på hemsidan, som det är hemma. Nu har jag testat olika alternativ och är ändå inte rikigt nöjd. Håller med Stinalill om, att den gröna bakgrunden gjorde texten väldigt svårläst. Nu struntar jag i det här och tar en säng på ryggen - eller kryper ner i loppelådan som Bosse brukar säga.

Sov gott alla vänner och besökare.

Varmaste kramar!

Goder förmiddag!

Varför känns det som att det finns många fler måndagar än fredagar?  

I alla fall kommer de mycket oftare   

Grått och regnigt här idag. Paraply fram!

Önskar alla bloggarvänner och alla andra besökare en bra dag.

Varma kramar!    

Lyser inte Karlstadsymbolen på himlen kan man ju i alla fall ha den på paraplyet    

När vårt främmat från Nacka installerat sig i föreningens gästlya i fredags, bjöd vi på en liten försmak av julen med småvarmt. Vi hade också bjudit in våra gemensamma vänner Anneli & Rune för att dela gemenskapen. De överraskade MiML med en försenad uppvaktning - gott vin och en korg fylld med delikatessostar från Nilssons Ost här i stan! Vännerna Tommy & Bettan hade med sig rött vin och flera burkar torkade kantareller, som Bettan plockat själv. Jag inte burkarna förstås, utan svampen. Mycket uppskattat.

På lördagen tog vi med vårt främmat ner på stan för att titta på julskyltning och torghandel. Tyvärr kom det rejält med blöta från ovan, men vi strosade runt inne i MittiCity *namnet ger mig rysningar, en i mitt tycke förskräcklig variant på svengelska*, där käcka scouter serverade gratis glögg med pepparkaka. Det gav faktiskt valspråket "Alltid redo" en ny dimension! . Fast vi la förstås en liten slant i deras insamlingsbössa.

Efter lunch på mysiga Fontana di Trevi var det en stunds uppehåll i regnandet, så vi passade på att ta en runda bland stånden på Torget. Inte mycket till julkänsla, så vi åkte ut till Frödings födelsegård Alster strax öster om Karlstad i stället.

Vi var inte enda som kommit på den geniala idën, kan jag väl säga.  Men det var en riktigt trevlig och mysig julmarknad med hantverk och hemslöjd och värmländsk mat i de gamla husen runt herrgårdbyggnaden. Inte en plastpryl eller annat tingeltangel Made in China eller Taiwan inom synhåll.

Våra gubbs var väl inte så där väldigt roade och efter ca en timme återvände de till bilen, medan vi kvinns oförtrutet travade på inne bland stånden och glodde beundrande på allt det vackra - och för all del också mindre vackra. Bara för att en sak är handgjord betyder det inte alltid, att reslutatet är vackert

Sen blev det lite vin och nassel hos Dottern med familj, där MiML än en gång blev uppvaktade i efterskott, nu av vännerna Bosse & Lena, grannar till Dottern med familj.Totalt oväntat och en glad överraskning - igen!

Avslutningsvis blev det skaldjursbuffet här hemma hos oss och sen en stund på balkongen. Vi kvinns insvepta i gosiga filtar *jodå. vi har inglasat och värmefläkt* medan gubbsen struntade i såna fjolligheter.

Önskar er alla en god natts sömn, när det är så dags, så nu vaknar pigga och utvilade till en ny vecka. 

Varmaste kramar och leenden!

Julbockar av granris verkade vara populära på Alsters julmarknad. Den här kunde få följa med dig hem för 350 kronor.

  Vinteräpplen vid Alsters Herrgård

Främmat sa man om gäster, när vi bodde i Västergötland. Idag kommer goda vänner från Nacka på besök över helgen och det ska bli riktigt trevligt.  Vi träffas inte så ofta, men har nästan daglig mailkontakt. Vill ju gärna ha lite adventsstämning, så vi har fixat och grejat med ljusslingor, adventsljusstakar och vår lilla julby. Den består av ett par hus, en damm med änder och barn runt en brasa. Eftersom den här julbyn är köpt i USA, finns det transformatorer till varje grej - vilket betyder stort skatbo bakom gardinen vid elurtaget.

Varje år bestämmer vi oss för att inte sätta upp julbyn, för det är så bökigt. men naturligvis står vi sen där vid advent och strular med sladdar och transformatorer. I år gjorde vi en lite förändring. Bort med lamporna och transformatorerna och in med en ljusslinga. Delar av den petade vi in i husen och resten fick bilda effektfull bakgrund - men tro inte att det blev så mycket enklare med sladdarna  När nu allt väl är på plats, känns det trots allt värt besväret.

Önskar er alla en riktigt skön helg och mysig första advent.

Varmaste kramar!

Idag har det inte hänt något särskilt, men jag tänkte spinna vidare på ämnet musik och kommunala musikskolan. Dottern ägnade sig alltså åt blockflöjt på farstukvisten (jodå, hon satt inne och övade också). Sonen tyckte det var ett synnerligen löjligt instrument. Han började så smått med piano, eftersom han kunde träna det hemma. Jag har ganska stort tålamod, när det gäller att lära ut saker och ting till andras barn och vuxna - men det är betydligt svårare med dem, som är en närmast. Alltså blev Sonen och jag oense om det mesta, som gällde spelningen.

Då bytte han  instrument - till trummor! .  Han lånade hem en trumma och bankade frenestiskt. Klart han måste träna, eller hur?  Huset var inte stort nog för oss alla fyra plus en pipande blockflöjt och en ljudlig trumma. Vad göra? När inte trumman fick bo tillsammans med Sonen i huset, nöjde han sig med trumpinnarna och bankade på sin sängkudde. Den har nog aldrig varit så välpiskad som då - inte särskilt klokt, med tanke på att Sonen har astma 

Jag försökte intala Sonen att börja spela gitarr i stället. Ett instrument som man kan ta med sig vart som helst och som kan vara trevligt att plinka på medan man sjunger en stump.

Nåja, för att göra en lång historia inte fullt så lång, Sonen träffade likasinnande grabbar och så småningom bildade de ett band och fick tag i en replokal. Där störde inte ljudet det minsta - närmaste granne var en simhall och en brandstation

När han sen blev lite äldre och jobbade extra på helgerna, kunde han så småningom investera i ett trumset och senare en gitarr. Bandet han var med i under gymnasietiden döptes till ACNE - de spelade varaktiga, klämmiga låtar .  Musikintresset finns kvar, men nu är det bara gitarr som gäller. Det är inte så gångbart att spela trummor i  ett flerfamiljshus inne i centrala Göteborg.

Önskar er alla en skön kväll och sov gott, när det är så dags!

Varmaste kramar!

Ja, go' vänner den där solen blev nog av någon outgrundlig anledning skrämd igår, för idag har hon dolt sig bakom tjocka moln. Det har regnat ocgh skvalat mest hela tiden.

Vi har haft delar av styrelsen för vår bostadsrättsförening hemma hos oss på två timmars möte  idag för att träffa den nya chefen/arbetsledaren för  servicegruppen, som vi anlitar för bl.a snöröjning, gräsklippning och allmän skötsel av fastigheter och grönområdet. Sammanlagt sex personer bänkade sig runt kaffebordet och sen hade vi en bra genomgång av våra önskemål och synpunkter.

Nya arbetsledaren fick också tillfälle att presentera sig själv och berätta lite om sin bakgrund och sina visisoner och hur han planerar att leda arbetet med sina personal. Målstyrning och kundrelaltioner blir viktiga komponenter liksom naturligtvis uppföljning av det arbete som görs, så vi som kunder verkligen får valuta för våra pengar.

I kväll kom Barnbarnet för att träna ett musikstycke på min synth. Det var en läxa till i morgon. Barnbarnets ömma Moder kom också efter en stund för att lyssna på den förhoppningsfulle Sonen. Under träningen isolerade han sig tillsammans med ljudet med hjälp av rejäla hörlurar. Skönt Sen fick vi lyssna och det lät riktigt bra - i alla fall de tio första gångerna...

Det här fick mig att tänka på Dottern, när hon var liten skoltös och  började spela blockflöjt i trean. Hon var och är en mycket ambitiös  person och nu hade hon gett sig den på, att lyckas bemästra det där stolsbenet med hål i.

Det förvånar mig fortfarande, att man på många håll använder blockflöjten som förstainstrument för det är inte lättspelat.

Hur som helst, hon satt på sitt rum och spelade och spelade. Inga hörlurar i världen hade väl stoppat det missljud som uppstod, när hennes fingrar inte helt  lyckades täcka alla hål, som skulle täckas för njutningsfull melodi. Jag tycker nog att vi var rätt uthålliga, men hennes ambition och envishet överträffade till slut vår uthållighet.

MiML bad henne mycket bestämt att gå ut och spela på på gården i tron att hon då skulle lägga av. Icke sa Nicke! Hon drog på sig jackan och stegade ut på farstutrappan, där hon satte sig tillrätta och fortsatte sin träning.

De enda som kunde höra henne där, var väl korna i hagen och de verkade inte bry sig - men kanske mjölkade de lite sämre just den kvällen

Önskar er alla en riktigt god natt!

Många varma kramar!

Ett litet klargörande. Vi hyrde mangårdsbyggnaden på en bondgård där mark och ladugård var utarrenderat till en grannbonde. Så vi kunde njuta av lantlivet utan slit och bekymmer.

Man trodde bara inte att det var sant - solen sken idag! Njöt i fiulla drag

Har nu hämtat ur våra nya pass och förstår egentligen ingenting. Hur kan det här fotot få mig att passera diverse  gränser. Inga glasögon,  ingen dragning munnen, sa passpolisen. Hallå! Inte för att jag är vacker, men det här är ju bara inte jag! Eller???

Hur som helst, önskae er alla en god natts sömn.

Frusterade men varma kramar!

Som ni ser har jag hållit på och exprimenterat med Paintshop och lagt in en ny presentationsbild - men jag skulle ju vilja änrta den där kritvita bakgrunden till något mildare, har bara inte listat ut hur ännu. Nu struntar jag i det i kväll. Fortsätter testa en annan dag.

Önskar er alla en god natts sömn.

Många kramar!