Lambergsfruas  blogg

Alla inlägg under december 2015

Av Lambergsfrua - 30 december 2015 15:49

Så här på årets sista skälvande minut, som man brukar säga, när ett nytt år nalkas, skulle det kanske vara läge att göra ett bokslut av 2015, men jag tror att jag väntar lite med det.

 

I stället vill jag visa, hur vackert det var här i går morse med en blek måne på nedgång och en rodnande sol på uppgång.


På gårdagens stravtrav upptäckte jag de här läckert orangefärgade rönnbären. Träden är planterade och jag kan inte minnas, att jag har sett bären orange förut. Jag minns dem från förr om åren som röda - men de kan väl inte ändra färg av sig själv så där utan vidare? Hur som helst är de lysande bären mycket dekorativa.


Vi har ju fått en del snö  här och rödkindade barn på pulkor har glatt susat nerför den lilla backen vid vår lekplats. Utanför Dotterns och Svärsonens hus har käre Barnbarnet hemma på besök roat sig med att tillverka en liten mini-snögubbe med anorektiska armar utsträckta som till kram. Kanske det rentav är en Nyårskram med önskan om ett lyckosamt 2016.

I så fall instämmer jag med den lilla snögubben och önskar alla ett riktigt Gott Nytt År! 
Varm kram,
Lambergsfrua   
  

Av Lambergsfrua - 26 december 2015 16:09

TISDAG DEN 22 DECEMBER     Till Göteborg som bjöd på regn och blåst
Mannen i Mitt Liv och jag
 fick i maj ett presentkort på övernattning i en Presidential Suite på Scandic Hotel Europa i Göteborg. Vad bättre tillfälle att använda det än någon dag före jul? Då sammanstrålade familjen där för att följande dag skingras åt olika håll under julhelgen.


Sviten innehöll tre rum fördelade på 89 kvm. Välkomna till konferensrummet/matrummet!  


Öppen planlösning till hall och vardagsrum. Vardagsrummet syns dåligt, men jag tror man får en uppfattning ändå om storleken.


En flaska bubbel i isfylld kylare och den här brickan med "nassel" ingick i rumspriset liksom fri minnibar - och den var välfylld.
Det är inte fläckar på fatet. Det är själva glasyren som ser ut så, lite rustikt kanske.

 
Det är nästan så att Mannen i Mitt Liv ser lite vilsen ut i den stora soffan - men han fann sig snart tillrätta med ett glas rött i handen. 


Syster och Bror i fåtölj som är stor - större, störst.

 Äntligen en fåtölj med gott om plats för Svärsonens långa ben.  


Det fanns två rymliga badrum, det ena med stort bubbelbadkar, där gyllene mosaik glänste på väggarna. "Det badrummet är större än hela min studentlya" konstaterade Barnbarnet.

   
Naturligtvis fanns det en läcker bastu i anslutning till det större badrummet - och stoora badlakan och fluffiga badrockar. Man slapp alltså att irritera sig på badhanddukar modell mindre, som inte når runt en fullvuxen person...


Göteborg är känt för sin fina julbelysning. Vi gick genom Nordstan för att enkelt komma till vår middagsrestaurang. Vackra Palacehuset med anor från 1700-talet liknar mest ett slott där i Brunnsparken.


Här åt vi en god middag i julig miljö.


Gonatt och tack för idag!  


ONSDAG 23 DECEMBER  skurar och blåst.
      VÅR 54-ÅRIGA BRÖLLOPSDAG!      
Med tanke på vädret
avblåste vi det planerade besöket på Jul på Liseberg. Vi umgicks med Sonen i vår bekväma svit i stället och tog sedan en promenad i stan.

 
Överallt var det fullt med julstressade människor. Jag förstår inte varför man väntar med att göra sina inköp i absolut sista minuten. Det kan aldrig vara bra för välbefinnandet.


Målet var Bourbon Street restaurant, där Sonen bjöd på sen lunch. Vi fick bord uppe på balkongen, men så här ljust var det inte i lokalen. Blixten är avslöjande. Jag uppfattade inte, att det hängde blomster på räcket, inte förrän jag tittade på bilden i datorn. Ljusslingorna däremot såg vi förstås.


Här serveras cajunmat och på bordet stod flaskor med olika såser i ett ställ. Sonen, som gillar kryddstark mat, hällde upp en rejäl klutt på sin tallrik ur flaskan härovan. Första tuggan med såsen på fick honom att helt ändra ansiktsuttryck. Från leende nöjt smil till ohöljd förvåning - och gapande mun och vidöppna ögon! "Det där är inte sås!" utbrast han, när han väl återfått talförmågan. "Det måste vara något frätande, någon kemikalie" la han till.

Hur som helst med den saken, maten var mycket god - och nää, jag testade inte den där såsen.


På återvägen till hotellet kunde vi glädjas åt stadens julbelysning. Det här skulle vara fint på bron över Lambergskanalen.


 
Lysande stjärnor och krumelunser mot den mörka vinterhimlen - sånt gillar jag!


I Saluhallen köade folk för att köpa delikatesser till julbordet. Vi kände oss lite malplacerade, som varken köader eller handlade, men det var roligt att titta. Och det bjöds på en hel del smakprover, bland annat rökt lammfiol och paté.


Fladdrande fjärilar i juleljust träd - julfjärilar? Mysigt tycker jag, som aldrig kan få för mycket av den här typen av dekorationer.

     
Före hemresan var inne på SJ-kontoret och lämnade tillbaka ett par ej ombokningsbara biljetter gällande julafton. Förhoppningsvis fick någon annan resenär tillgång till "våra" sittplatser. Som tack fick vi varsin liten påse med skumtomtar!  

Vårt tåg hem var fullt. Folk stod till och med i korridoren, så våra återlämnade biljetter kom säkert väl till pass på julaftonen.

Och nu är själva julen snart slut - men inte riktig ändå. Än kan vi njuta av annandagens kväll och i år bjuds vi dessutom på en fjärdedag jul i morgon, söndag!

God fortsättning på julhelgen!
Varm julekram,
Lambergsfrua  
  
 

Av Lambergsfrua - 20 december 2015 14:00

Idag har vi över +10 hos oss och det är faktiskt varmare än på midsommarafton och framför allt något bättre väder.


Häromdagen gick vi förbi en trädgård, där rosentryn börjat blomma. Den blommar normalt sett mycket tidigt på våren och har nog blivit lite vimsig i den biologiska klockan, eller hur man ska förklara saken. Hoppas att den kan blomma till våren igen.

I går testade jag att göra stark, skånsk senap att ha till jul. Jag vet inte vad jag gjorde för fel, men den blev helt misslyckad. Stark ja, men besk. Min pappa sitter nog i sin himmel och gråter över det nu.

 
I min barndoms jular
stod alltid en mörkbrun glasburk med pappas egentillverkade skånska senap på bordet. Den gjordes efter farmors recept, som jag hade behövt nu. Jag vet intem vad som var hemligheten, men resultatet blev en senap som var stark! Ja den var så STARK, att man nästan storknade, ånga pös ut ur öronen och håret i nacken krullade sig vällustig.

Apotekets skånska senap på bilden är ett bra försök och helt OK. Ändå är den som en västanfläkt och nästan ett skänt i jämförelse med pappas- men, men, det är vad jag får nöja mig med i fortsättning också. 

Varm kram,
Lambergsfrua  
  


Av Lambergsfrua - 19 december 2015 12:45

DAG 7
REGENSBURG - HOF - LEIPZIG - MAGDEBURG - HANNOVER Inget regn och fortfarande milt
Frukost redan kl. 7,
väskorna hämtades utanför hyttendörren mellan 7 och kl. 7.30, utcheckning 8.30 och bussen gick 9. Ordning och reda, allt fungerade perfekt. Både vi och alla väskor kom med bussen.

Vi åkte in i forna DDR via Hof, den gamla gränsstationen mellan Öst och Väst. Trots att det är 25 år sedan gränsen öppnades, är f.d DDR fortfarande fattigare och har högre arbetslöshet och kriminalitet än f.d Västtykland.


Paus vid Brückenrasthaus Frankenwald, nära gränsen till forna DDR. Det är byggt som en bro över motorvägen med ingångar från p-platserna på båda sidor. Det var Tysklands första Brückenratsplats, när det invigdes 1967. Därifrån kunde man se över till Väst...

I Leipzig tittade solen fram! Även här finns ett minnesmonument över Ludwig I:s seger över Napoleon 1813. Det är en 91 meter hög kolooss, som du kan se på bild, om du klickar på länken. Jag vill inte inte lägga ut bilder från nätet.


Trafiken på Autobahn är minst sagt tät och innerfilen är praktiskt taget helt upptagen av långtradare och lastbilar.


Det finns gott om vindkraftparker i Tyskland, även hela fält fyllda med solcellspaneler. Man vill bland annat komma bort från användandet av de kritiserade brunkolseldade kraftverken - varav Vattenfall äger en del. i september beslutade i alla fall Vattenfall att "sälja sina gruv- och produktionstillgångar med kopplingar till brunkol i Tyskland" (Aftonbladet 22/9 2015)


Vi fick en fin solnedgång, innan vi på kvällen slutligen nådde vårt hotell i Hannover . samma som på nerresan.


Vad i hela friden är det där för bild? frågade Mannen i Mitt liv med förvåning i rösten.  Ja, men det kan väl vem som helst se, att det är hotellrestaurangens matsal sedd i spegeltaket! Det stod röda julstjärnor
på varje bord.

DAG 8 HANNOVER - HEILIGENHAFEN - GÖTEBORG växlande +10 och stormen Helga
  MiML:s och min 55-åriga förlovningsdag!   
   

Jag måste säga att alla i vår grupp var fantastiska med att passa tider. Oftast fanns alla på plats i bussen minst 5 minuter för givet klockslag - så vi lämnade Hotel Ramada Europa i Hannover prick 7.30

Trafikstockning söder om Hamburg, men vår chaufför var lugn som en filbunke och lotsade oss säkert genom och förbi röran. Norr om Hamburg lättade det direkt.


Vid ett bussfikastopp parkerade två engelska bussar bredvid oss. Och här kan man verkligen tala om bussfika - eller var det kanske busslunch, som dukades upp inför våra ögon. Den lille mannen med skärmmössa gjorde flera turer in i bagagerummet, först efter campingbordet och sedan efter den ena brickan efter den andra fyllda med läckerheter. Hans barhuvade kompis hämtade go'saker inifrån bussen och ställde fram. Vi hade tydligen valt helt fel buss...

Det finns väl inte en enda svensk bussresa, som inte stannar vid tyska gränsen på väg tillbaka till Sverige för inköp av "baslivsmedel". Vårt stopp blev i Heiligenhafen 6 mil norr om Lübeck vid Östersjökusten - en riktigt fin sommarsemesterort för övrigt. Här bor ca 11.000 personer, men inköpsladan är det stora turistmålet för majoriteten av oss svenskar. Samma ägare som till Calles.


Stormen Gorm hade just hunnit dra bort. Då stormade Helga fram istället, piskade upp havet och ställde till oreda på sin färd.


I vassarna före bron till Fehmarn hade tusentals sjöfåglar tagit skydd för blåsten.  Klicka på bilden, så ser du dem bättre.


Den 45 minuter långa båtresan över till danska Rödby blev gungig. Tur att det fanns räcken längs väggarna att hålla sig i ombord.


Vi nalkade oss Öresundsbron i solnedgången . 

 
På svenska sidan av bron kom tre tullpoliser ombord på bussen och kollade varenda pass. De verkade närstan lite generade över att behöva besvära oss silvergrå pantrar. "Ni har väl inte gömt några släktingar i bagagerummet?" skojade de, när de lämnade bussen och önskade fortsatt trevlig resa.

Resan längs kusten upp till Göteborg kändes ungeför som en gungig båtresa på grund av Helgas framfart. Före Varberg fick vår chaufför besked i mobilens trafikapp om, att motorvägen norr om Varberg var avstängd på grund av trafikorlycka. Snabbt valde han att köra Kustvägen upp till Kungsbacka. Däridrån var vi helt ensamma i norrgående körriktning i flera mil.

Vi checkade in på hotellet strax efter 21. Då kom ett sms från SJ om ersättningsbuss för vårt tåg till Karlstad följande förmiddag på grund av Helgas härjningar.

DAG 9 GÖTEBORG - KARLSTAD  
På morgonen
kom ett nytt sms från SJ om ersäöttningsbuss för vårt tåg. På Centralen frågade vi SJ-personal varifrån vår buss skulle gå. Ingen visste, bara att kolla informationstavlan för besked. Och där stod vi och glodde på tavlan, som om det skulle skynda fram ett besked.

Ca en kvart före tågets ordinarie avgång ändrades plötsligt "ersättningsbuss" till "inställd p.g.a väderproblem". Nu var ju inte vårt tåg det enda som var inställt, det var många. 


Kön till SJ:s servicekontor för ombokning av biljetterna var lång som Midgårdsormen och stämningen var inte direkt sprallig. Både Dottern och kollade via Facebook och kontakter, om det fanns någon bil, som skulle till Karlstad under dagen. Inget napp.

En ung kvinna erbjöd oss plats hyrbil upp till Karlstad. Det visade dig sen bara finnas plats för en av oss, så vi backade ur. Jag kunde ju inte lämna Mannen i Mitt Liv ensam kvar i Göteborg - he he.

Så det blev till att checka in på hotell igen och vi var inte ensamma om det, kan jag säga. Hotellen runt Centralen blev snabbt fullbokade den dagen och de lite längre bort, men vi hade tur och fick ett rum direkt strax efter 12.

   Vi gick in i Nordstan och köpte buffésallad på Hemköp - så gott när kan kan plocka till sig precis det man gillar allra mest. Träffade f.d grannar från Ljung och fick en oväntad och trevlig pratstund. Kopplade av på rummet, fräschade till oss själva och kollade repriser på tv-program, som vi missat.

 
På kvällen hämtade vi varsin smarrig räkmacka i receptionens kyl och sedan hade vi inga problem att somna gott efter en minsta sagt omtumlande dag.

DAG 10 GÖTEBORG - KARLSTAD  mildgrader och regn
 
Stormen Helga hade gått hårt
åt mycket - även paraplyer. Det här vraket låg utanför Centralstationen.

Vilken lättnad
när vi satt där på tåget och det sakta började rulla iväg mot Karlstad. Vi fick veta, att vi var det första tåget dit upp efter stormen Helga. Ett tåg hade gått ner till Göteborg på tidiga morgonen och det hade inte mött några problem på vägen - spåret menar jag.


Regn, regn och ösregn följde oss hela vägen hem.

Vi fick skjuts hem från stationen av Dottern och Svärsonen - så uppskattat!


Och vet ni vad - det regnade hemma på Lamberget också!  
Men vi var så nöjda och belåtna med vår resa, trots att allt inte gick - hm - som på räls, he he.

Varma kramar till er, som har orkat följa med på vår resa.
Lambergsfrua 
  
 


   





 


  . 

  






 




Av Lambergsfrua - 18 december 2015 10:00

DAG 6
KELHEIM - REGENSBURG  mulet + 13 (!)
Under natten
hade vi passerat Europakanalens 11:E sluss och nått dess högsta punkt vid vattendelaren. Via fem slussar var vi nu på väg ner mot Donau.



Det var rejält höga "trappor" och inte många cm till godo på sidorna. Slusskamrarna kan variera i höjd, men de är alla 190 meter långa och 12 meter breda - och vår båt var som sagt 11,4 meter bred... 



Efter frukost förberedde vi packningen inför morgondagens avresa. Vi satt sedan en stund och tittade på slussningen i hyttens TV.  


vI Förflyttade oss till Panoramabaren för att få ännu bättre utsikt. Det ser tomt ut på bilden, men besökarna satt i stolarna framför oss, närmare fönstret längst fram.


Utanför fönstret fladdrade fyra flaggor i vinden - rederiets, Tysklands, Sveriges och Bayerns.

 
Dags för ännu en av de fem slussarna neråt för oss. En besättningsman gör sig redo.

 
Uppe på soldäck låg alla solstolar hopfällda och poolens soltak låg hopsjunket i ett stort oformligt sjok.
Häruppe promenerade en man fram och tillbaka med raska steg.. Jag kunde inte med att rikta kameran mot honom i hans målmedvetna motionerande - men jag hade gärna velat göra det


Poolen var förstås tom. Den var inte stor, men det måste vara härligt att kunna ta sig ett dopp där en varm sommardag och sedan slå sig ner i en solstol.


I Essig passerade vi under en böljande bro, som ibland kallas "Spagettibron."  Det är en 190 meter lång spännbandsbro, en variant av hängbro, helt byggd i trä. Den originella gång- och cykelbron invigdes 1986 och var då Europas längsta träbro. 2006 distanserades den, när bron Drachenschwanz i Ronneburg stod klar.  

 
Här och var på de höga kalkklipporna finns både borgar och slott och ett och annat lusthus. Det är en trakt som är rik på grottor.


Efter lunch la vi till vid den här bryggan för att göra en utflykt till Befrielsemonumentet - Befreiungshalle.  Och på vägen stod vår buss och väntade snällt.

    
Här får man en bättre uppfattning om hur lång vår båt var. Eftersom flodbåtarna ska kunna passera under broar, får de inte vara så höga.

  Medan vi
styrde kosan mot Befrielsemonumentet däruppe på berget, fortsatte båten sin färd mot Regensburg, där vi senare skulle borda igen.

 
Monumentet visade sig vara en stor rund byggnad, som för tillfället var under reparation. Det byggdes till minne av Ludwig I:s slutgiltiga seger över Napoleon i slaget vid Leipzig 1815 efter två års krigande. 18 enorma stayer på höga pelare omger byggnaden.

Just talet 18 syftar dels på datumet för det sista slaget den 23 oktober, dels på de 18 germanska folken.



Inne i den imponerande 45 meter höga hallen stod 34 statyer av segergudinnan Victoria, alla med utsträckta händer, som om de dansade ringdans. Konstnärens önskade, att de skulle vara nakna, men han fick inte sin vilja igenom. Då högg han ut mjukt böljande skirt tyg, som upplevs nästan genomskinligt. Man kan ana ett knä här och ett bröst där - fast inte helt naket...

 
Skönt att slå sig ner en stund  och vila både fötter och öron. Det tröttar att lyssna på all info, när man inte hör mer än brottstycken av det som sägs...


Alla segergudinnorna hade en missbildad lilltå. Konstnären använde släktingar som modeller och både han själv och alla i hans släkt hade sådana lilltår. Han trodde antagligen, att en lilltå ser ut så! 

   
Man hade fin utsikt däruppe på berget.

 
Utsikt över Donau. Staden Kelheim ligger där Mainz och Donau flyter samman.

 
Vi tog oss sedan till vid kanalen, som vi nyss åkte på.


Museet är en originell byggnad med annorlunda port. Förutom världens största bergkristall finns här ädelstenar av olika slag att beundra. 
 
 
Hela 7,8 ton väger klumpen på 3 x 4 meter! Det skulle vara roligt att veta, hur den har hamnat just här - och vad den kan vara värd.

   
Innan vi klev på bussen igen, bjöds vi på Glühwein med Lebkuchen (tyska pepparkakor, som är lite mjuka) och Stollen i museets trädgård.


Bussens termometer visade att det faktiskt var så pass varmt ute, som vi tyckte - varmare än på midsommarafton...


När vi kom till Regensburg, hade båten inte hunnit dit ännu, men det blev ingen lång väntan. 
På kvällen var det galamiddag igen, eftersom det var sista kvällen ombord för den svenska gruppen. Som avslutning på den lyxiga middagen tågade kocken runt matsalen med desserten - en stor glasstårta prydd med sprakande tomtebloss! Festligt - och gott


En rar hälsning från vår hyttstäderska - ett hjärta format av våra påslakan.  

FORTSÄTTNING FÖLJER!!!
   
    

Av Lambergsfrua - 17 december 2015 10:30

DAG 5
NÜRNBERG  blåsigt men inget regn +8
På natten
dansade stormen Helga över trakten och ruskade båten ordentligt. Vid ett tillfälle såg vår guide hur båten lagt sig på tvären i kanalen. Det gungade inte, men skakade.

Resultatet blev att båten inte kunde hålla tidtabellen till Nürnberg. För att de två tyska grupperna skulle hinna till sina hemtrakter under dagen, la båten till i Fürth knappt två mil och en sluss från Nürnberg. 
Vår buss mötte där och tog oss till Altstadt i Nürnberg. En mindre grupp tyskar fick åka med oss in till Centralstationen, där de skulle fortsätta med tåg - och nu hann de.


Vi fick en guidad stadsvandring även här och vi klarade oss utan regn - fast paraplyerna var med för säkerhets skull. Och blåste gjorde det fortfarande. Nürnberg har ca 517.000 invånare. Nästan hela staden förstördes under Andra Världkriget, men man har försökt återskapa den  medeltida strukturen. Här står jag på en bro över floden Pregnitz.

 
Den välbesökta julmarknaden var riktigt trevlig och övervakades av pampiga Frauenkirche från 1300-talet.

 
Brungräddade pepparkakor i alla storlekar och modeller med gulliga eller kärleksfulla texter. Ich liebe dich!

 
Sötaste marsipan på längden och tvären och de mäktiga vitpudrade bakverken "Stollen"

 
Den som gillar glänsande och glittriga, konstfullt dekorerarde julgransprydnader kunde få sitt lystmäte här.


Vi klev in i Frauenkirche där en orgelkonsert pågick i alla enkelhet.  

Lite onödigt vetande
Förr fick barnen julklappar av St Nicholas på hans dag den 6 december. Martin Luther, som levde på 1400-talet, gillade ju inte katolicismens helgon eller deras dagar. Han gav därför sina barn presenter på julaftonen i stället och berättade för dem, att det var Kristus som kom med dem. Lutherska familjer i Nürnberg tog till sig seden och redan mot slutet av 1500-talet var den vanligt förekommande. 


Naturligtvis måste vi ha dagens Glühwein, den här gången på en uteservering vid Köningsstrasse. Någon Bratwurst var det inte tal om. Vi skulle tillbaks till båten för lunch. 3-rätters...


Jag vet inte, vad det var för instrument, som den här mannen spelade, men det såg spännande ut och lät helt OK. Det tyckte tydligen den här passerande damen också.


Man sålde fräscha blommor där på gatan - en annan typ av julrosor, skulle man kunna säga.


"Är du på riktigt, eller?" tycks den här kvinnan undra.  


Mannen i Mitt Liv missar aldrig ett tillfälle att få hälsa på hundar, om hundarna själva vill - och de flesta vill faktiskt gärna hälsa på honom.

 
Fotot av den beige spårvagnen som susade fram längs gatan blev suddigt, men jag visar det ändå. Jag tyckte att den såg lite rolig ut - lite gammaldags faktiskt.


Nürnbergs Altstadt är omgiven av en ringmur från 1100-talet.

 
Båten låg fortfarande kvar i Fürth, så vi skjutsades dit för lunch. I hytten vöntade en liten söt - hm - kanin tror jag, konstfärdigt hopvirad av ett par handdukar.

Ca två timmars gång till gästhamnen i Nürnberg, där de som ville kunde återvända in till staden för mer julmarknad och shopping. Vi och flera i vår grupp stannade faktiskt ombord i stället och drack kaffe i Panormambaren tillsammans med den nyanlända tyska gruppen.


Vi passerade det iögonfallande Hotel Pyramide i Fürth. Oj, vad jag gillar den färgen!


Båtens musiker underhöll med lite soft bakgrundsmusik  


Det var trångt i gästhamnen, men vi fick plats. En båt som kom senare fick lägga sig utanför en annan båt.


Till middagen hade några av de tyska damerna klätt sig i sina vackraste hembygdsdräkter. Nejdå, de poserade inte alls för mig utan för en medresenär, men jag passade på att knäppa samtidigt.

FORTSÄTTNING FÖLJER


Av Lambergsfrua - 16 december 2015 13:30

DAG 4
BAMBERG  regn, regn och mera regn


 
Varje kväll låg följande dags program i hytten. Här är programmet för vår fjärde dag på resan (räknat från Karlstad alltså). Galamiddag redan på kryssningens andra dag berodde på, att de två tyska grupperna, som redan fanns ombord när vi kom, skulle lämna båten nästa dag.

Man hade frångått traditionen att ha Captain's Dinner, för det hade orsakat så mycket avundsjuka och rent av missämja bland gästerna. Bättre då med en rejäl galamiddag, som uppskattades av alla.


Båten hade gått hela natten och fortsatte så fram till kl. 13. Det gav oss en skön sovmorgon. Efter frukost satt vi i hytten och tittade på landskapet, som gled förbi utanför fönstret.


Vi var inte ensamma på floden. Den här pråmen var inte riktig lika lång som vår båt - "bara" 86 meter ...


Naturligtvis hade kapten med sig bilen för turer i land.

      
Efter 3-rätterslunchen la vi till vid kaj i Bamberg, en stad med ca 70.000 inv. och bland annat nio bryggerier! Den omnämns första gången redan 902 och finns på UNESCO.s världsarvlista.

Vår buss väntade för att ta oss in till Altstadt i Bambergs centrum. Vår chaufför följde oss via landvägen, sov på olika hotell och fanns redo för våra utflykter.

Bamberg ligger på 7 kullar, som var och en kröns av en ståtlig kyrka. Staden kallas "Frankiska Rom". Guiderna kallar skämtsamt Rom för "Italienska Bamberg". 


Det gamla Rådhuset vid floden Rednitz. Oj, vad det regnade!


Här fanns så många vackra gamla hus och många korsvirkeshus - men sikten uppåt väggarna var kraftigt begränsad av våra paraplyer. Med paraply tittar man av naturliga skäl mest neråt och framåt.


När vi traskat i regnet närmare trekvart, fortsatte vår guide frejdigt gatan uppför kullen till Domen. Då var vi några i gruppen, som gav upp och stannade under en byggställning utanför Hof Apotheke . "Vi är snart tillbaka" sa guiden - men det var kö till Domen. Vi väntade trekvart, men vi stod i alla fall hyfsat torrt.


Hof Apotheke har anor från 1400-talet och dagens personal var mycket vänlig. Därinne fanns en stol för väntande kunder. Den fick användas av dem som så önskade i vår lilla trupp.

 
I vår utflykt ingick en mugg Glühwein och pepparkaka. Det regnade fortfarande kraftigt och det fanns inga lediga platser under skyddande tak. Mannen i Mitt Liv och jag avstod varm dryck i väta och gick till ett närbeläget konditori i stället för varsin Latte. Där var det torrt och varmt och gemytligt. 

Fotot av nöjd MiML är taget senare, när gruppen skingrats för en stund och det bara duggade lätt.


Vi tog en sväng på marknaden bland välstoppade korvar, vackert dekorerade pepparkakor, glittriga juldekorationer och värmande kläder. De här vantarna med blinkande fingertopper skulle jag kunna tänka mig att värma tassarna med i vinter - eller inte...  

 
Till galamiddagens fyra rätter (egentligen 5, om man räknar med den där lilla uppfräschande smaklöksrenaren före huvudrätten) krävdes det många olika bestick. 

Varje morgon vid frukosten fick vi välja varmrätt till lunch och middag. Det erbjöds tre olika alternativ - kött,fisk eller vegetariskt. Ville man sedan avstå från någon rätt la man besticken på snedden framför sig. Vid vårt bord hamnade soppskeden oftast där.


Efter Bamberg passerade vi Europakanalens första sluss på vår resa. Vi kunde följa båtens färd via TV:n i hytten.
Nästa stopp: Nürnberg

FORTSÄTTNING FÖLJER !!!



 

Av Lambergsfrua - 15 december 2015 19:45

Mannen i Mitt Liv och jag gillar verkligen att besöka julmarknader och vi gillar att åka båt.
Vad kan då vara en bättre kombination än en julkryssning på Main via Europakanlaen till Donau med strandhugg för julmarknader och annat intressant. Den resan gjorde vi för ett tag sedan och det blev en härlig upplevelse, trots regn och stormen Helgas härjningar.

 
DAG 1 TILL GÖTEBORG
Sista fredagen i november
gav vi oss iväg till Göteborg för att dagen därifrån kliva på bussen söderut Det innebar en övernattnng i Göteborg för oss och då passade vi på att umgås och äta middag med Sonen och Dottersonen, som ju bor därnere.

DAG 2  
GÖTEBORG - ÖRESUNDSBRON - RÖDBY - HANNOVER
Efter en tidig hotellfrukost 
gav vi oss iväg den korta sträckan till John Ericssonsplatsen - i hällandes regn. Att dra väska och samtidigt försöka hålla i ett paraply är ingen bra kombination, framför allt inte om det dessutom blåser. Det blåser alltid i Göteborg. Vi och några andra i gruppen tog skydd under fästet till Göta Älvbron i väntan på bussen. Blött...

Under dagen
gjordes täta stopp för mat/toabesök eller fika/toabesök. 

     
Bron från Fehmarn. När vi hade lämnat Sveriges gräns, blev bussfikat extra uppskattat, då även Irish coffee dök upp på "menyn".

 
Framåt kvällen kom vi fram till vårt hotell Ramada Europa i Hannover, där en god middagsbuffé väntade på oss. Pepparkakshuset därinne var en pampig historia.

DAG 3
HANNOVER - WÜRTZBURG - M/S AMADEUS RHAPSODY    Regn och +6
Vid avfärd på morgonen 
fick vi våra hyttnummer på klisterlappar att fästa på väskorna.

 
Söderut låg det snö på marken och regnblandat blask kom från ovan.

 
Nostalgiskt lunchstopp
för oss på Raststätte Riedenerwald. Där brukade vi alltid stanna och äta Gulaschsuppe på väg ner till Seefeld i Österrike för skidåkning på den tiden det begav sig. Senast var väl si så där 35 år sedan och inget var sig likt - mer än namnet. Och någon Gulaschsuppe såg vi inte till. Däremot korv på längden och tvären...

     
Borgen Marienbergberg i Würtzburg syns vida omkring. Den har varit hem för frankiska biskopar i över 500 år. Gustav II Adolf intog borgen 1631 under det 30-åriga kriget, plundrade den och behöll makten där i fyra år.  De flesta av bibliotekets värdefulla böcker lät han föra till Uppsala. Ofta var ju det s.k krigsbyten rena stöldgodset.
OBS! Det stora rosa bandet av blommor på grässlänten.

 
Och därnere vid Main låg vår båt M/S Amadeus Rhapsody och väntade. Hon är högsta tillåtna längd 110 meter och högsta tillåtna bredd 11,4 meter. Dessutom bara 5,85 m hög över vattenytan - helt anpassat för slussar och låga broar.

Vid framkomsten till båten togs våra väskor om hand av personal från besättningen och ställdes utanför våra hytter. Otroligt bekvämt och smidigt.


Inbjudande lobby på övre däck - där receptionen låg och vi fick våra nycklar.


Hytter fanns på tre däck till olika priser förstås. Alla var lika stora och med exakt samma utrustning. Enda skillnaden var att hytterna längst ner, som ingick i grundpriset, hade mindre fönster, som inte var öppningsbara. Det fanns ett par sviter också, lite större och utrustade med badkar - men med runda fönster.


Färgerna i vår hytt gick i rött.
Tofsen på hyttnyckeln hade nog gjort Hollywoodfrum Maria Montazami lycklig. Inget man bar med sig från båten av misstag. Den skulle alltid lämnas i receptionen, när man lämnade båten och då bytas ut mot ett landstigningskort. Där stod telefonnumret till båten, om man till äventyrs skulle råka vimsa bort sig på land.


Mot Panoramabaren... 


...för kaffe med småbakelser. Det var fritt val av både sort och antal.

 
Här syns flodsystemet Rhen - Main - Donau med Europakanalen mellan Main och Donau. Bilden är klickbar som de flesta andra.

 
Välkomstdrink före middagen med presentation av de olika cheferna ombord och kaptenen förstås.


Kaptenen gick sedan runt och skålade vid alla småborden. Vi fick bubbel, men nog ser det ut som han har apelsinjuice i sitt glas. Det kändes betryggande...


Från fönsterplats vid vårt bord i matsalen avnjöt vi vår 4-rätters middag, medan båten kastade loss och gav sig iväg mot Bamberg, där den egentliga Europakanalen börjar. Det imponerande bygget påbörjades 1960 och slutfördes vid Kelheim nära Regensburg 1992 - sammanlagt 17.2 mil och 16 slussar.

   
Tillbaka i hytten vilade ett konstverk av några handdukar på vår säng. Vi blev aldrig riktigt kloka på vad det skulle föreställa, men trevligt var det. NÅgra medåassagerar påstod att det var en igelkott, men det köper vi inte. Vi har aldrig sett igelkottar med sådan svans...

FORTSÄTTNING FÖLJER !!!



  

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

GÄSTBOK

______________________

Klockan är:

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2015 >>>

Väder

Väder Karlstad

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Länkar

Senaste besökare

RSS


Skapa flashcards