Lambergsfruas  blogg

Alla inlägg under september 2014

Av Lambergsfrua - 30 september 2014 17:45

Även idag har vi haft strålande höstväder, soligt med lätta slöjmoln och +14. 
På vårt stavtrav träffade vi en bekant, som blivit med hund, en helt bedårande liten 10-veckors valp, jag tror att det var en bichon. Livet var kul och vänliga händer, som strök över den sikeslena pälsen, skulle det slickas på. Det lilla knytet heter Doris och jag tänkte tyvärr inte på att ta något foto. Jag ska försöka fånga den lilla damen på bild vid senare tillfälle. Det får ju inte dröja alltför länge förstås, för de växer ju fort.

 
Vi var borta hos Dottern och Svärsonen med några tidningar och i grannskapet växer ett träd med de här vackert röda bären. Jag vet inte vad trädet heter, men jag tycker att det liknar oxelbär - men ändå inte.


Det sjunger på sista versen för blommorna i våra trädgårdar nu. Det här ser ju lite avslaget ut - men...


 
Men titta vad som finns bland allt det halvvissna! Två fräscha rosenknoppar, som nog aldrig kommer att hinna slå ut innan frosten nyper dem.

 
I bostadsområdet Vågmästaren finns en rad små träd utmed cykelvägen. Paradisäpplen berättade en man som var ute med sina två hundar. Kanske det var sådana som Eva lockade Adam att äta där i Paradiset. Men jag har svårt att förstå, hur han skulle kunna lockas av dem. Han måtte ha varit väldigt hungrig...   

Vågmästare har förresten inget med vågor att göra, vilket man kanske skulle kunna tro här vid Vänerns strand, utan om en våg som man väger på. Vågmästaren ansvarade för en allmän våg och kontrollerade vägningen. Här i Karlstad handlade det om järnvågen, där järn från olika bruk runtom i Värmland noggrant vägdes innan det lastades på skutor och skeppades ner till Göteborg.

Nu önskar jag alla en skön kväll.
Varm kram,

Lambergsfrua    




Av Lambergsfrua - 29 september 2014 15:45

Vilken underbart vacker höstdag! Solen skiner och det är +15,6 i skuggan.
Men den började lite snett för mig, kan man säga.


 
I morse klev jag in i duschen för att tvätta håret. På hyllan står två identiskt lika flaskor, den ena med schampo, den andra med balsam. Till och med färgen är lika. Det enda som skiljer dem åt är texten på framsidan. Ganska liten text.

 

Jag greppade en och förundrades över hur dåligt det löddrade. Klämde ut lite till och gnuggade - och lite till. Jag är antagligen lite trögtänkt, för det det dröjde en stund innan jag insåg att jag kämpade med att få balsamet att löddra...

Nåja, det ordnade upp sig till slut men kan inte låta bli att undra varför man inte skiljer förpackningarn lite mer än bara med en liten text. Är man desutom halvblind utan glasögon, kan det lätt toka till sig.

 
Tja, det är väl ungefär det mest spänande, som har hänt här idag. Mössen håller sig på sin kant och vi ska snart greppa stavarna för dagens andra tur i klorofyllen   

Varm kram,
Lambergsfrua   

Av Lambergsfrua - 27 september 2014 17:00

KANADAGÄSS
När jag tittade ut
genom fönstret vid lunchtid idag blev jag helt paff. Det vimlade av kanadagäss, som tydligen mellanlandat för att äta sig mätta på sin väg söderut. Visst brukar vi ha ett och annat besök av dessa "shit birds ", men aldrig så här många. 


 
Det här visar bara en del av alla dem, som var där. Vi försökte räkna dem vi såg och kom till över 40. Troligen är de upp emot 50 fåglar i hela Tjärnen just nu. Visserligen är de vackra att se på, men ack, ack ack, vad de smutsar ner. 

MÖSS
I går morse
hade en tredje mus fastnat i fällan och det kändes inte alls kul. Innan den gnagt sitt sista gnag, hade den (eller en kompis kanske?) festat på resterna av ett värmeljus, som fanns kvar i en ljuslykta. Själva metallhöljet låg på golvet. 

 

Våra balkonger har en liten förrådsdel. Där har vi bara ett par myggfönster och ett smalt högskåp med ett gäng ytterkrukor av olika storlek, färg och fason - och några vackra snäckor. Under årens lopp har jag varje höst jobbat som en liten bäver för att försöka täta till alla springor i förrådet, för att det inte ska dra in på den inglasade delen, där vi så gärna sitter. Jag har bland annat använt tjocka tätningslister och frigolitskivor. 


När jag kollade in där igår, fick jag se ett runt litet hål högst upp i en sån skiva, på den del som gränsar till takfoten/vinden. Efterom jag inte når dit upp ens med hjälp av en stege, svingade sig (nåja) Mannen I Mitt Liv dit upp på stegen och täppte noggrant igen hålet - med tvålull. Jag skulle vilja se den mus, som forcerar den hårdkramade metalbollen utan att skada lilla nosen. Risken fanns förstås, att någon liten rackare blivit instängd på "vår" sida av bollen...    

MiML laddade fällan igen, men vi satt därute på kvällen utan att se något misstänkt. Stängde sedan dörren och gjorde oss ordning för natten. Det sista MiML gjorde var att kolla musfällan - och där satt en utestängd/instängd krake. 

I morse var fällan tom och nu håller vi tummarna för, att den får så förbli. Det räcker så bra med de fyra vi har fångat på bara ett par dagar...

   



Nu önskar jag er en riktigt skön kväll - utan några möss
Varm kram,

Lambergsfrua   



Res 

Av Lambergsfrua - 25 september 2014 22:41

Jag skojade lite om att musen kanske hade någon äventyrlig släkting, som lockades med upp på de höga höjderna - men inte trodde vi innerst inne att det var så. Innerst inne hade helt fel. Släktingen, en brorsa kanske,  fastnade i fällan med nosen i den väldoftrande skinkan i kväll. Vad är nu detta? Har vi fått en hel lite familj häruppe? Fällan är laddad ännu en gång - men nu  kan det väl inte finnas fler. Eller???
kan också meddela att vi sover ned stängd balkongdörr i natt...

Varm kram,

Lambergsfrua

Av Lambergsfrua - 25 september 2014 17:14

Hela sommaren har vi haft vår balkongdörr öppen och oftast även ett eller flera balkongförnster, för att få en behaglig temperatur inomhus.


Häromkvällen, när vi satt skönt tillbakalutade och såg på TV, tyckte jag mig se i ögonvrån något som rörde sig på golvet - som en grå skugga. När jag tittade till fanns inget där. Jag har ibland svarta prickar framför ögon och tänkte, att det nog var något sådant jag såg och funderade inte mer på saken.

Kvällen efter upprepades samma sak. Då var jag snabb nog att vända huvudet - och fick se en lite grå mus snabbt kila tillbaks ut till tryggheten på balkongen!   

Jag studsade upp ( ja, ja, allt här i världen är relativt, men ändå) ur fåtöljen och hojtade "mus!" MiML, som hade hörisarna inställda på teleslingan, betraktade sin hustru med ohöljd förvåníng. "Mus!" hojtade jag igen på väg fram till balkongdörren för att stänga ute den lilla inkräktaren där. "MUS!" upprepade jag nästan argt, när jag inte fick någon resons från Mannen i Mitt Liv.  MiML kopplade om sina hörisar och fick snabbt klart för sig varför Hustrun betedde sig lite - ovanligt.

Till saken hör att vi bor högst upp i ett fyravåningarshus, så den lilla musen måste ha varit både vig och inte lidit av höjdskräck. Vår tidigare kontakt med djurlivet på balkongen har begränsat sig till aldrig flugor, bin, getingar och diverse spindlar, så det här var något nytt och inte särskilt uppskattat.

Dagen efter inhandlades en musfälla. Ja, de såldes i tvåpack, så fick en att ha i reserv, om den lilla musen eventuellt hade lockat med sig någon släkting på sin höghöjdsklättring.

På eftermiddagen laddades fällan med läckert doftande skinka. Innan vi stängde och släckte för kvällen, kollade MiML fällan - och si!

 
Där satt den! Och inte hade den hunnit få i sig mer än en ynka liten munsbit av den goda skinkan - om ens det. Egentligen är de små mössen riktigt söta med sina pepparkornsögon, men de får faktiskt vara söta nån annanstans än på vår balkong.

Varm kram,

Lambergsfrua   




 

Av Lambergsfrua - 23 september 2014 12:47

Idag är det höstdagjämning eller rättare sagt var det faktiskt i natt kl. 02.29 för att vara exakt- och det ska man ibland. Både vår- och höstdagjämning är alltså ett klockslag som kan variera något från år till år.

"Vid höstdagjämningen är natten nästan lika lång som dagen. Dagen är fortfarande något längre och det beror på horisontalrefraktionen (optisk effekt som kröker horisonten) och på gryning och skynmning" enligt Wikipedia.

 
Låter krångligt men i praktiken betyder det att solen går upp rakt i öster och ca 12 timmar senare ner i rakt i väster. För vår del betyder det att solen sjunker nerstrax till vänster om Gamla Vattentornet på Herrhagen. Oavsett var den sjunker, bjuder den på ett skådespel, som jag aldrig tröttnar på. Det här fotot tog jag igår efter en etrålande vacker men ack så blåsig höstdag. 

Idag för vi nöja oss med gråmulet och spegelblank tjärn, där allt fler båtar försvinner från bryggorna - ett hösttecken så gott som något.

 
Då vi ännu inte har haft någon frostnatt ännu kan vi fortfarande glädja oss åt en del blommor. Här några penséer som tycks ha smitit från sin rabatt ut på trottoaren.


Ett gäng tvåfärgade dahlior lyser upp i en trädgård här i närheten. Cerise och orange - vem hade kommit på den färgkombonationen?



Rara blåklockor har slagit rot och trängt upp en liten glipa mellan trottoar och husvägg på Herrhagen. Vilken fantastisk växtkraft i de till synes ganska späda och rangliga blommorna.   


I lördags pågick en fisktävling med metspö vid norra delen av tjärnen. Metarna stod utplacerade med jämna mellanrum, som markerats med en träpinne nerbankad i marken.  


Den här metaren hade helt anarkistiskt struntat i sin pinne och klivit ut på resterna av en mycket gammal brygga.

Arrangörerna hade satt upp ett litet partytält utan väggar på gräsmattan. Efter avslutad tävling bjöds deltagarna på smörgåsar och dryck - alltså inte grillad fisk.   

 
Inte långt från metarna stod det här svanparet med sin enda unge. Jag vet inte om det är "vår" svanfamilj från i våras, men jag hoppas att det inte är så - för de hade många fler ungar...

Önskar er alla en bra dag.

Varm kram,

Lambergsfrua   

Av Lambergsfrua - 22 september 2014 09:00

  
Trots att vi har varit uppe i Idre Fjäll många gånger, har vi aldrig tidigare besökt Kapellet. Det var tidigare en lada, som flyttades hit 1986. Här finns sittplatser för ca 60 personer. Hela sommaren har man gudstjänster och musik i sommarkväll en gång i veckan.


Inredningen är enkel och rustik. Personligen blev jag mycket förtjust i dopfunten av en björkvril (masurknöl) - till höger i bild.  

 

På fredagseftermiddagen anlände tre bussar fulla med danslystna gäster. Sommarsäsongen avslutades med en dansbandsweekend på Wärdshuset inkulsive buffé. Här är en grupp gubbs i varierande ålder på väg ner till Wärdshyset från sina boenden.

 
Intressant att se deras olika klädsel. Damerna var oftast lite finklädda medan gubbsen var klädda i allt från jeans och t-shirt till jeans och kavaj.

 
De där skorna var nog inte nådiga mot tassarna efter ett par danser - men han hade också lite snyggare skor, dock inte lika krävande som hennes.

 
Ja, så var det dags för hemresa och nog tyckte vi, att björkarna hade gulnat lite, sen vi åkte upp till Idre Fjäll - eller var det bara önsketänkande.

 
Klarälven fascinerade med sin helt spegleblanka yta.

 
Det finns inte så många broar över Klarälven, men de som finns dubblerades i det stilla vattnet.

 
I Ekshärad lyste rönnbären stora och klarröda. Det verkar vara en odlad sort, men lika vackra ändå, ja nästan vackrare än de vilda.

Efter dryga fem timmar imklusiveett kort fikastopp i Höljes, var vi hemma igen i soliga Karlstad - ännu ett minne rikare från favoritstället Idre Fjäll. Vi kommer tillbaka - "om Gud vill och byxan håller" som salig mamma uttryckte saken.

Varm kram,

Lambergsfrua   

Av Lambergsfrua - 21 september 2014 12:00

Sista veckan som man håller öppet för säsongen på Idre Fjäll är det ändå en hel del som är stängt. Linbanan går bara på fredagen mellan 12 och 16. Det var en molnig förmiddag, men vi hängde på låset för att inte missa tillfället och kom upp som första resenärer denna sista dag.

 
En titt bakåt ner mot Centrumbyn från liften. Nej, jag vände mig inte om, det var MiML som plockade fram kameran, vred sig bakåt och tog bilden. Jag är inte riktigt bekväm med höjder och stitrrar gärna rakt fram vid sådana här tillfällen.

 
Liften går inte ända upp till toppen så vi fick en liten promenad - för upp dit till toppstugan måste vi förstås.

 
Hit upp går liftar från flera väderstreck. Visst ser liftstationerna ut som svävande tunnelbandevagnar eller moderna tåg.



 
Jag kan inte förstå, hur något kan växa i den här karga jordmånen, men den här ljunplantan såg ut att må alldeles förträffligt.

 
Ännu skymdes solen av molnen, men vi hade fin utsikt in över de norska fjällen ändå. 

Hm, tja, den varningen kändes lite väl överdriven för tillfället.  

 
Nere i byn igen förundrades vi över, hur mycket blommor det fortfarande fanns - men det hade förstås inte varit en enda frostnatt ännu.


Och gräset var dessutom saftigt grönt.

FORTSÄTTNING FÖLJER!

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

GÄSTBOK

______________________

Klockan är:

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20 21
22 23
24
25
26
27
28
29 30
<<< September 2014 >>>

Väder

Väder Karlstad

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Länkar

Senaste besökare

RSS


Skapa flashcards