Juli blev en blöt och förhållandevis kall månad, den månad då så många hade semester. Däremot bjöd både juni och augusti på fint sommarväder, ja några dagar till och med i varmaste laget för oss silverrävar.

 
Den här sommaren liknar ingen annan. Coronan har stökat till det ordentligt för oss alla och vi som tillhör riskgruppen 70+ har vackert fått hålla oss på vår kant för att inte bli smittade. Inte alls roligt, men man vill ju inte riskera livhanken. Hellre då ha tråkigt i karantän, för tråkigt är det förvisso.

 
Vi har i alla fall kunnat träffa våra närmaste lite då och då men utomhus förstås och med rejäla avstånd. Kramar finns inte längre i verkligheten, bara på nätet.

 
Nu är vi redan inne i september och får se fram mot ett liv i fortsatt enskildhet. Fram till årsskiftet. Minst. Jag föredrar att se tiden an dag för dag, annars blir det överväldigande - och helt knäckande.

Var rädda om er!
Kram - på avstånd förstås
Lambergsfrua