DAG 4 RUNDTUR PORTO - BRAGA/BOM JÉSUS
Efter frukost var det dags att kliva ombord på bussen igen.

 
Stadens originella Musikhus invigdes 2005. Efter revolutionen på 1970-talet exploderade musiklivet i Porto och bland annat blidades många popgrupper. Porto var tidigare känd för sina bilrallyn.


Förmiddagen var ganska disig.  Många båtar låg förtöjda på Duorofloden nära dess utlopp i Atlanten 


Rundvandring i staden. I den här parken växte plataner med egendomliga stammar. Vi trodde först, att det var en särskild sort, men det handlar helt enkelt om en sjukdom.


I parken satt några studenter på besök från Mexico. De bar sina traditionella studentkläder med många påsydda märken från platser eller universitet, som de hade besökt. 

 
Det som vid första anblicken ser ut som en stor kyrka, är egentligen två, som byggts samman. Till vänster syns 1600-talskyrkan Carmelita, som är en del av ett tidigare kloster. Till höger ligger 1700-tals kyrkan Carmo. Eftersom lagen inte tillät, att två kyrkor delade en vägg, byggdes ett av världens smalaste hus mellan dem! Det huset var otroligt nog bebott ända till 1990-talet. Man kan ju bara tänka sig hur det lät därinne, när kyrkklockorna ringde till mässa...


Carmokyrkans ena långsida är täckt med kakelplattor i vackert mönster.

 
Till Lellobokhandeln ringlade kön lång, trots att den är under renovering. För 3€ får man komma in i bokhandeln, som sägs ha inspirerat J.K Rowling till att skriva Harry Potterböckerna. Hon bodde i Porto på 1990-talet.


På en av stadens berg ligger 1100-talskatedralen, som mer liknar ett fort. Henrik Sjöfararen döptes här.


Här uppifrån har man fin utsikt över staden. 


Här bor de granne med Katedralen. Ding-dång, ding-dång...
Balkonger tycks mest användas för blommor och torkning av tvätt.

 
På väg ner till bussen fick vi se grupper med ritande studenter. Jag har infogat några av dem i fotot. Det visade sig vara italienska arkitektstudenter, som koncentrerat ritade av de här gamla husens blottlagda byggnadsteknik.


Ner till floden och det historiska området kring Ribeira Square, klassat som världsarv av UNESCO.
På andra sidan ligger portvinshusen på rad. Dit fraktades vinet från odlingarna längre upp i Duoros dalgång med båtar av den typ, som syns å bilden. Idag sker det på betydligt snabbare sätt och båtarna fraktar turister i stället.

Lunch på egen hand och vi åt en läcker sallad med nybakat bröd och vin däretill med utsikten över floden.

 
Svenska Konsulatet ligger vid Ribeira Square. Snyggt och praktiskt med kaklet - man slipper måla om...


Det går många broar över Duorofloden här. Luiz-bron är ritad av Eiffel. Tågen gör högst upp och biltrafiken nedanför närmare floden.

 
Gatorna är smala och trånga i gamla stadsdelen.


Portugals nationalsymbol är den här flerfärgade tuppen, som finns i alla möjliga storlekar i varenda souveniraffär.
Bakgrunden är legenden om tuppen. Den handlar om en man, som anklagas för stöld och döms till döden. Han bedyrar sin oskuld, medan kungen skrattar åt honom. Bevisa det då, begär kungen. Den anklagade får syn på ett ångande fat med en nystekt tupp. Han greppar en tuppklo, faller på knä och ber till Gud att bevisa hans oskuld "vid denne tupps klo". Till kungens och åskådarnas förvåning, reser sig tuppen upp från fatet och gal högt och ljudligt!

Kungen benådar mannen och säger myndigt: "Låt tuppen bli symbol för Herrens under" - och nu säljs tuppen över hela landet, som symbol för lycka och tur!


På en gata växte en hel rad kastanjeträd med röda blommor. Så vackra!


Blommor singlade ner på marken och på parkerade bilar. Det såg nästan ut, som om de skulle ingå i ett bröllopsfölje. Hoppas att de inte gav några fäckar i lacken.

BOM JÉSUS
På eftermiddagen gav vi oss ut med bussen nordost från Porto. Skönt väder med lite soldis.I den här norra delen av Portugal hade kelterna stort inflytande och den katolska tron är fortfarande lite uppblandade med keltisk tro. Männen här använder faktiskt kilt! Ja, inte till vardags förstås.

 
Målet var kyrkan Bom Jésus på sitt 116 meter höga berg, som nås via sicksacktrappor....


... eller landets äldsta bergbana från 1882. Vi var inte ensamma om att välja bergbanan för det var varmt.


Redan i slutet av 1300-talet fanns det ett kapell här och den nuvarande kyrkan med sina spektakulära trappor är från 1760-talet. 


Vidsträckt utsikt från berget

Tillbaka till hotellet på sen eftermiddag. Ingen gemensam middag, men det fanns en stor food mart nära hotellet, där vi botaniserade bland utbudet.
Somnade helt ovaggade efter dagens alla synintryck.

FORTSÄTTNING FÖLJER!




 

 

Redan förra året i augusti skulle vi ha åkt på rundresa i Portugal med både tågåkning och 5 timmars kryssning på vackra Duorofloden. Till vår stora besvikelse tvingades vi avboka i sista stund på grund av hälsoskäl. När vi sedan fick se, att samma resa gick igen nu på våren, tvekade vi inte en sekund. Vi bara  skulle iväg för att upptäcka Portugal och dessutom få åka tåg och kryssa på Duorofloden.

 

DAG 1 KARLSTAD  ÖREBRO - VÄSTERÅS - ARLANDA
För första gången vi testade att åka med Nettbuss/Bus4you i stället för att ta tåget till Stockholm och byta till Arlanda Express eller Flygbussen.

 
Synnerligen bekvämt och rymligt - och dessutom höll man tidtabellen. Det blir nog buss i fortsättningen, när vi ska till Arlanda.

När vi lämnat motorvägen efter Enköping och körde på lite mindre vägar för närmaste vägen till Arlanda, fick vi stanna för broöppning i Erikssund.

    
Det var en söt liten passagerarbåt som ville fram.

Mängder av blommande hägg, knoppande syren och vita drivor av blommande slån längs vägen. Slån som vi inte har i Värmland.
Övernattade på Clarion Sky City, där vi såg semifinalen av Let's Dance. Det kändes som en lättnad att Wassberg åkte ut. Allt annat hade varit sååå fel, även om han är en skidlegend.

DAG 2 ARLANDA - FARO
Vi flög på eftermiddagen med Norweigan från Arlanda.
 
Väl ombord lyxade vi till det lite extra med tapasbricka och vin som en sen lunch. Det ser kanske lite snålt tilltaget ut på fotot, men rullen med den lufttorkade skinkan till vänster bestod av flera skivor. Samma sak med osten, som var skuren i flera skivor. Gott!

Middag serverades efter incheckningen på Hotel Eva vid marinan i Porto. Vi fick rum mot gatan och utan balkong. Det spelade inte så stor roll, för vi skulle ju vidare nästa morgon.

Dag 3 Faro - Fatima - Coimbra - Porto 56 mil
   
Vår resrutt norrut är markerad med rött och södergående med lila. Grönt och blått visar våra utflykter från Porto.

Porugal har fina motorvägar varav två går väldigt nära varandra i syd-nordlig riktning. Så kan de gå, när man får för mycket EU-bidrag till förbättrad infrastruktur.   

   
Landskapet lite småkulligt. Många av fotona är tagna genom bussfönstret i farten, så kvalitén är därefter.


Mängder av lysande gul ginst längs vägen och stora korkeksodlingar. Portugal är världens främsta leverantör av kork. Mycket används till flaskkorkar förstås, men även inom industrin och för tillverkning av väskor, hattar och skor. Det är en konst att skörda korkbarken på rätt sätt, så att trädet inte dödas. Man kan skörda på nytt efter 9 år och skördeåret skrivs på trädet. 12 t.ex betyder att man skördat 2012 osv.


Superbocks bryggeri tillverkar landets populäraste öl, men det finns inte i Systembolagets sortiment. Bryggeriet ingår numera i Carlsbergkoncernen .


Fatima är en stor vallfartsort av samma vikt som t.ex Santiago de Compostela i Spanien. Den 13 maj 1917 blev staden känd vida omkring, när tre små herdebarn sa sig ha sett ett  strålande ljus i en buske och Jungfru Maria visade sig där. Hon gav dem fredsbudskapet - fred med Gud för att stifta fred i Världen (det var när Första Världskriget härjade och skördade stora offer). Den 13:e varje månad fram till oktober det årets visade hon sig i busken. Folk strömmade till. Många såg henne, andra såg henne inte. 1930 erkände påve Pius XI uppenbarelsen som offentlig och trovärdig.

Lunchdags. De flesta i gruppen valde en lunchrestaurang, som serverade en (turist)buffé. Vi hakade inte på och hamnade i stället på en trevlig liten restaurang, där de flesta gäster var portugiser.


Våren är en bra tid att söka sig söderut i Europa. Då grönskar och blommar det överallt.


"Coimbra skön och rik, ditt namn är som musik, ett stycke av ett smycke i brokig mosaik..."
Jag tror att alla i min generation minns låten, som var populär i början av 50-talet.

Jag vet inte riktigt, vad jag hade förväntat mig - liiite överdriven känns nog texten idag. Staden var huvudstad för 800 år sedan och visst är den vacker med sina vita och gula hus där på berget, som kröns av det pampiga universitetet från 1290.

 
Vår guide Christine bredvid en av studenterna i sin tradionella klädsel. Den används vid alla prov, tentor och alla högtidiligheter oavsett temperatur. Den här studenten sålde vykort för att dryga ut kassan.
Här syns också hur vackra mönster man gör i stenläggningarna på trottoarer och torg.


En del av det vackra Universitetet, som grundades av kung Dionysus I. Det är Portugals äldsta och ett av de äldsta i Europa. Det lockar studenter från hela världen och här studerar sammanlagt 20.000 studenter.  Självklart påverkar det stadens atmosfär.

Efter att ha checkat in på Hotel Tuella i Porto var det gemensam middag för gruppen. Mycket trevligt och gott. Sedan somnade vi utan vaggsång.   

Fortsättning följer!