Idag har jag hempermanentat mig. Själv.  Sist jag gjorde det, svor jag på, att ALDRIG göra det igen, för det var sååå jobbigt för armarna.

OK. Men man man kan ju ändra sig, eller hur? Med tanke på alla hundralappar jag skulle tjäna, satte jag igång i eftermiddags. Hade bara rullat halva håret, när det plingelingade på dörren. Dottern med familj på ingång. Alltid välkomna. Svärsonen ryggade tillbaka vid åsynen, men blundade sen lätt. Jag avbröt rullandet och satt på balkongen tillsammans med dem och Mannen i  Mitt Liv och njöt av ett glas bubbelvin - ja, det blev faktiskt två¨:)

När de sen gått igen, fortsatte jag rullandet och permanentandet med hjälp av Mannen i Mitt Liv. Tur att han inte förstod, att duttandet med permanentvätska på hustruns testar och fixering av de blivande lockarna, ingick i prästens ord om "I nöd och lust". Nu är allt klart, jag är nöjd och Mannen i Mitt Liv tycker det är OK - bättre kan man inte begära, har jag förstått:)

Återkommer med ett foto så småningom - måste ju ha assistans av Mannen i Mitt Liv:)

 

Kram Ruth

22 juni 2009 19:43

Hur i helsefyr har du lyckats med att permanenta ditt hår själv ? Jag har själv testat en gång, fick snagga mig efteråt. Modigt gjort av dig vill jag lova. Färg sätter jag alltid i själv, men det är ju enkelt.

http://bernamis.bloggagratis.se

 

Lambergsfrua

22 juni 2009 22:29

Ha ha, ja du Ruth, det är alltid ett äventyr! Första gången slet jag som ett djur för att få in de motsträviga hårtestarna i spolarna. Tog antagligen för mycket hår i varje spole - för att bli klar nån gång... Sen fattade varken Mannen i Mitt Liv eller jag hur enormt viktigt är att dutta och skölja och fixera och ha sig. NOGA! Det tog ju en evighetslång tid, så vi la nog av i förtid. När allt var klart, såg det mest ut som om jag hade lagt en tuss Svinto på knoppen:)

Efter det har jag kämpat en fyra-fem gånger med allt bättre resultat. Dessemellan har jag låtit frissan göra jobbet. Nu kostade jag på mig en riktigt bra klippning för ca en månad sen och då var det betydligt lättare att få till det med spolarna. Och det krävs speglar både bak och fram och från sidan:) Skulle aldrig brytt om detta, om en permanent hos frissan inte var så dyr. Här betalar vi över 800 kronor - Morr och grrr och vov!
Kram!

http://lambergsfrua.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...