JULAFTON
Efter att ha firat jul lite i förväg med klappar och rotmosmiddag med Dottern och hennes familj på vår bröllopsdag den 23 december tog vi tåget till Stockholm/Arlanda på julaftonen.
Tåget var bara 40 minuter försenat från Karldstad station efter att ha väntat in ett anslutande tåg från Göteborg. MiML ser betänksam ut inför den snöiga naturen, som svischar förbi utanför tågfönstret.
Solen orkade inte vara uppe alltför länge.
Att resa genom Sverige under Kalle Anka-timmen är en bisarr upplevelse - nästan som i en science fiction-film. Gator och torg är öde, inte en bil, inte människa eller rastad hund syntes till.
Lika öde var det på vissa delar av Arlanda, eftersom allt inrikesflyg och många andra flyg var inställda på grund av helgen.
Vi bodde på SAS Radisson i Sky City och där var restaurang Fisk öppen. Förvånansvärt många gäster på hotellet och lika förvånansvärt många skaldjursbuffén för 525 kronor/person.
Vi hade med oss lite eget gott att äta och mysade till det med värmeljus och röda tabletter och servetter.
JULDAGEN
Eftersom vårt plan inte gick förrän på kvällen, hade vi gott om tid för frukost i lugn och ro med tidningsläsning och allmän uppfräschning. Sen tog vi en rejäl promanad inomhus, först så långt man kan komma i terminal 5 och sen tillbaka och längst bort till terminal 2. Det tog nästan en timme!
I incheckningskön träffade vi flera trevliga personer, som visade sig tillhöra vår kryssningsgrupp, bland annat en härlig dam (vi kan kalla henne M), som numera tog sig fram här i livet med hjälp av en rollator. Hon hade med sig sin lika härliga väninna (som vi kallar B), som dock tog sig fram för egen maskin. Damerna var 90 repsektive 87!
Innanför säkerhetskontrollen mötte vår eminente reseledare Tage Birkelund upp för att hjälpa oss tillrätta. Han fanns sen med under hela resan som en fantastisk resurs.
TILL BELGRAD
Vi landade på Belgrads flygplats något försenade och blev ytterligare försenade, då M:s rollator inte fanns med på planet. Det gick inte att missta sig på denna resvana dams ohöljda irritation. Med stöd av käpp och vänliga medpassagerare (jodå, MiML var där också), anlände vi till fartyget Det kleine Prinz vid midnatt.
"Prinsen" är ca 90 meter lång och drygt 11 meter bred med plats för 90 passagerare och en 25 mans (och kvinns) besättning. De tog hand om vårt bagage redan vid bussen och bar det till hyttdörren. Vi behövde bara förflytta oss själva ombord.
Rymliga hytter på hela 16 kvadratmeter - och snofsigt hoprullade handdukar. Det behövdes en bad- och en vanlig handduk för att forma en elegant svan.
För dem som så önskade fanns små smakliga pizzabitar i baren/sällskapsrummet - inte helt fel. Sen sov vi ovaggade.
ANNANDAGEN
Rundtur i Belgrad
Karta över Donaus nedre del, där vi kryssade från Belgrad via Novi Sad, Mohacs, Kolocza och Budapest till Wien.
Efter frukostbuffén väntade buss för sightseeing i stan med svensktalande guiden Elena. Hon var helt strålande duktig, enda lilla språkliga missen var, att hon sa "från små ben" när hon menade "från barnsben" - men det lät ju bara gulligt.
I Belgrad finns en salig blandning av vackra renoverade hus...
gråa, slitna hus, som ingen haft råd att rusta upp...
hus som bombades av NATO 1999 och som är för kostsamt att riva...
Och nybyggen med massor av glas och betong. De bombade husen tillhörde försvarsmakten och var rejält byggda...
Visste du att:
* Belgrad är den av alla världens huvudstäder som upplevt flest krig, hela 115 olika internationella konflikter.
* Belgrad har jämnats med marken hela 44 gånger och blivit uppbyggt gång efter gång...
* Under Jugoslaviens tid var den huvudstad i fem olika stater, även detta rekord.
Vår Frälsares kyrka var sagolikt vacker men jag lyckade inte ta något foto genom bussfönstret.
Luftkonditioneringsaggregat behövs säkert då temperaturen sommartid ofta håller sig runt +40 - pust!
Ett besök på fortet Kalmegdan är ett måste. Här står MiML vid den gamla vallgraven, som nu är ett slags utomhusmuseum för stridsvapen.
Det var snö i luften men i den här vackra gamla kärran blommade bellis (tror jag att det är)
Från höjden där fortet ligger, ser man ut över floden Sava som här rinner ihop med Donau.
Är det sånt här som kallas streetsmart mode? I vilket fall som helst är det vädersmart.
Området kring fortet är en stor friluftspark med möjligheter till olika aktiviteter, till exempel friluftsliv, ett tivoli och en djurpark. Här syns delar av muren till djurparken.
Delar av centrum var avstängda för det årliga "Tomteloppet". Här ser vi ett gäng glada tomtar på väg till start.
Sen var det dags för ett cafébesök. MiML ville gärna gå in i värmen på Majestic.
Mysig inredning. Ett glas av valfri dryck ingick i besöket - och för många ett behövligt toabesök - *fniss*
.
Vadå te, kaffe eller vin när man kan prova ett äkta serbiskt öl! För MiML fanns det ingen tvekan.
Nähä,ännu hade ingen rollator landat - men MiML var gentleman och hjälpte M ut till bussen.
Matsalen stod dukad för lunch. Vi måste gå igenom matsalen för att komma till vår hytt.
Eftersom det snöade, var en av besättningen ute med kvast och sopade rent på kajen vid fartyget, så ingen gäst skulle halka omkull.
Varje dag var det trerätters lunch och fyrarätters middag... Dagens huvudrätt här visar jag mest för jag gillar den läckra dekorationen med en tunn rödbetsskiva snurrad till en liten tratt hopfäst med en tandpetare där två oliver är instuckna. Så enkelt - så läckert!
Men det är klart att ni måste få beundra svandesserten också! Jag kom inte på idén, att fotografera menyerna förrän de sista dagarna. Fattar inte vad jag tänkte på, för kameran var förstås med hela tiden.
Efter middagen var det show med traditionella danser och modevisning av de vackra stickade plagg, som området är berömt för.
Två killar och två tjejer svischade mjuk och smidigt runt på det minimala dansgolvet i baren/sällskapsrummet.
Koftan är ju bara så vacker - men det var mannekängens klackar som fascinerade mest...
Danserna var både graciösa och kraftfulla - och fyllda med humor.
Det här är en favoritbild! Inte för koftan utan för den blick, som damen i publiken ger mannekängens höga klackar. Och nej, det är inte en
liten rund UFO-hatt hon har på huvudet - det är taklampan;)
Och med dessa svepande kjolar avslutades showen.
Hoppas ni inte har tröttas av alla dessa bilder utan orkar komma tillbaka, när jag har mer att visa.
Varma kramar till er alla! 
Lambergsfrua
Maria
6 januari 2011 19:26
Kanonkul att se bilderna! Min favorit är näst sista bilden med mannekängens höga klackar. Jag trodde att hon dessutom hade en urläcker hatt på huvudet - men insåg sen att det var taklampan :D
Lambergsfrua
6 januari 2011 22:37
Visst är den kul! Tantens blick säger allt - där finns både förundran, beundran och avund.
Jag visste ju att mannekängen var hattlös, men jag reagerade precis som du vid första blicken på fotot.
Kramar,
Ma
Lambergsfrua
6 januari 2011 22:35
Tack Yvonne! Jag kan ju direkt säga, att naturen längs Rhen är mycket mer omväxlande än den längs Donau. Här är det ett ganska omfattande slättlandskap - som bryts först vid Budapest med Gellerthöjden och Budabergen.
Kram,
Lambergsfrua
Ingrid
6 januari 2011 21:50
Tack för en härlig tur!
Frälsarens kyrka var väldigt vacker.
Jag ser fram mot del 2
Kram Ingrid
http://stenstugu.com/wp
Lambergsfrua
6 januari 2011 22:33
Tusen tack Ingrid! Visst är kyrkan fantastiskt vacker - där hade man verkligen kostat på en omfattande renovering.
Varm kram!
Lambergdfrua
Ruth
6 januari 2011 23:12
Är helt betagen av dina reseskildringar och alla vackra foton du delar med dig av. Kan inte kommentera med andra ord. Tack min vän !
Kram
http://bernamis.bloggplatsen.se
Lambergsfrua
7 januari 2011 14:13
Men tusen tack, go'a Ruth! Dina positiva ord gör mig mer än glad :)
Ha det gott!
Varm kram
Agneta
6 januari 2011 23:28
Hej!
Oj så många fina bilder du lagt ut med jättebra info. bild nr.2 med utsikt fr. tåget är sagolikt vacker liksom vår frälsares kyrka, fasaden( efter kartbilden) och så förståss svanbakelset!
Väldigt fina hytter, rena lyxen och så vackert med svanen på sängen.
Otroligt att det finns gamla byggnader bevarade med tanke på vad du skriver om antal krig och förödelse som Belgrad varit utsatt för. Ett beundransvärt folk som orkat med allt detta.
Inte klokt så bra vi har det :-)
Man måste resa bort innan man begriper hur bra vi har det här hemma!
Jätteroligt att få ta del av dina semesterminnen och tack för intressant information, kan behövas för attans vad man glömmer fort, numera :-(
Så roligt att ni besöker lite "annorlunda" platser för visst börjar man tröttna på dessa eviga foton fr. stränder, lyxhotel, palmer och annat ointressant.
Men visst, lite sol o värme mår vi bra av nu när det är så mörkt här.
Men att en så viktig sak som en rollator "försvinner" och att flyget inte har någon ersättning är skandal.
Nattiskrmar, Agneta
http://www.agnetas.name
Lambergsfrua
7 januari 2011 13:46
Vad glad jag blir över att du finner min reseberättelse intressant, Agneta! Visst har vi det oförskämt bra här hemma. Synd bara att man måste resa bort för att bli påmind om det.
Sol och värme, glittrande vatten och vajande palmer är inte fel, men vi måste undvika den typen av resor, eftersom MiML har malignt melanom och inte ska vistas i solen.
Rollatorn kom tillrätta efter två dagar. Den kördes med bil från flygplatsen i Belgrad till en liten ort nära den ungerska gränsen, där fartyget gjorde ett nattligt stopp för att plocka upp den ombord. Det fanns ju rullstolar på flygplatsen, men ingen till utlåning (ekonomin är ju inte så strålande i Serbien) och jag tror inte ens att de visste, hur en rollator ser ut.
ha det gott!
Varm kram!
Suss
6 januari 2011 23:36
Vilken fantastisk resa! Jag vill också, som min dotter alltid sa när hon var liten och ville göra likadant. ÅH, vad jag skulle tycka det var roligt att göra det där med min MiML (om jag nu får låna namnet av dig?).
Jag log när jag såg kudden, där du skrivit om svanhanddukarna. Så där såg det ut på alla våra övernattningar i Tyskland och Österrike när vi åkte bil genom Europa för några år sedan. Kärestan kallar dem för "Guckmalkuddar", för vår första värdinna slog upp dörren till vårt sovrum och sa "Guck mal". Kärestan visste inte att det betydde titta och så fick kudden sitt namn. Kommer det mera reseberättelse? Hoppas det. KRAM!
http://www.leontina.blogg.se
Lambergsfrua
7 januari 2011 13:37
Vad roligt med Guckmalkuddar! Sonen tycker att de ser ut som reklam för Viagra, men det hade jag inte en tanke på. Jag undrade mest hur man hade gjort för att få till den där svanen ;)
Du får så gärna använda namnet MiML - men jag tycker ditt Kärestan låter så rart också;)
Jodå, det kommer mer reseberättelse - i flera omgångar...
Kramar!
liz på Irland
7 januari 2011 01:07
kyrkan var verkligen imponerande, tråkigt värre med de gamla hus som ingen hade råd att renovera...
roligt med showen, aj, vilka klackar!!!
Gott Nytt År, i efterskott!
liz
http://barazile.blogspot.com
Lambergsfrua
7 januari 2011 13:34
Visst var kyrkan vacker Liz! Och där har man kostat på en pietetsfull renovering.
Vad gäller de förfallna husen tror jag att flera av dem kommer att renoveras så småningom, när ekonomin blir lite stabilare.
Kan du förresten fatta, hur någon kan stolpa omkring i sådan där styltklackar? Jag kan det inte.
Gott Nytt År till dig och din familj också!
Kram!
Sonen
7 januari 2011 06:30
Jag visste inte att Belgrad jämnats med marken 44 gånger. Då kanske man inte skall gnälla så mycket över de gånger Göteborg bränts ned, om man jämför. Inget kul område med 115 krig och konflikter, de borde ha stickat fler koftor och dansat oftare istället ^^
Snygg outfit på fadern utanför Majestic. Är jackan ny? För övrigt verkar hela iden med en flodkryssning på en så pass stor båt riktigt trevlig. Att jämföra med Göta Kanal är orättvist eftersom det är två helt olika saker, men det är liksom mer "resa" på en flod och ombord en sådan stor båt. Detsamma gäller väl Nilen, inbillar jag mig. Häftigt ;)
Jag menar inget illa, men jag tycker nog att handdukssvanen och efterrättssvanen förde tankarna till reklam för Viagra snarare än till svanar ;)
Jättekul att se bilderna / Kram
Lambergsfrua
7 januari 2011 13:32
Ha ha Peter, du är för rolig - jag tänkte BARA på svanar :) DEt kanske säger mer om dig än om mig - he he.
Jag är inmpad av din uppmärksamhet - Faderns jacka är ganska ny och klär honom dessutom bra, tycker jag.
Vad gäller folket i Serbien hade det nog var bra om även gubbsen ägnat lite tid åt stickning i stället för att bråka och slåss. Och dansat mycket, mycket mer :)
Som du så riktigt säger, det vore orättvist att jämföra en Göta Kanalkryssning med en flodkryssning. Helt annan typ av båtar och en kanal är ju smal, medan floderna ofta är mycket breda. SEn kan jag ju säga, att Donau är bra mycket renare än Nilen, även om Donau inte är särskilt blå numera.
Fler bilder kommer!
Kramar,
Ma
Cina
7 januari 2011 14:40
Ohhhh tack för att jag får följa med på er resa.
Vilka underbara bilder.
Och klackarna på skorna ja....vad säger man.
Hur tusan kan dom gå i detta.....eller näää de kan inte gå snyggt iallafall.
Den vita koftan tyckte jag var mycket snygg.
Maten hade jag gärna ätit!
Tycker att det är härligt att så gamla damer ger sig iväg ut o reser!
Hoppas hon fick tillbaks sin rullator.
Ha en fin dag!
Kramen
http://heavenladyn.bloggplatsen.se
Lambergsfrua
7 januari 2011 17:18
Det 'är bara trevligt att du vill följa med på resan Cina:) Trots de skyhöga klackarna lyckades de tre mannekängerna faktiskt ta sig fram på scenen utan att knäa särskilt mycket - men fascinerande var det;) Flera av koftorna var väldigt snygga - prislappen var på 160€ oavsett mönster.- En läcker sjal kunde man få för 20€. Det var inte direkt någon strykande åtgång på varorna, men två damer köpte varsin kofta och den tredje nöjde sig med en sjal.
Maten var alldeles för god och det får vi sota för nu...
Medelåldern på den här resan var ganska och, de flesta var 70+, flera var 80+, men som sagt M var äldst med sina 90 år. Hon har rest i hela sitt liv och anser inte att lite skraltiga knän är något direkt hinder. Rollatorn kom tillbaks efter två¨dagar och då var M mer än nöjd med tillvaron.
Ha det gott!
Varm kram!
Anita
7 januari 2011 16:54
Åhhhh, vad mycket intressant och vackert du visar. Tänk att återigen få ge sig ut och resa med er. Fantastiskt. Favoriten blev svanbakelsen. Grädden, hujedamej vad sugen jag blev !!! Koftorna var också vackra. Men du ... vem har en gång kommit på att man skall ha så höga klackar?? Joo, damens blick går inte av för hackor ...
Vackra hus, sargade hus bilderna talar sitt alldeles egna språk och det var en nyhet med så många konflikter och så många utplåningar av staden. Min syrra var en gång gift med en man från Belgrad ... Kanske hans hårdhet grundlagts av det???
Tack för den här sightseeingen .. Återkommer till nästa etapp. TACK GOA DU FÖR DE HÄR GRATISRESORNA DU BJUDER PÅ !!!
Stor kram från mej !!!
http://minplats.bloggplatsen.se
Lambergsfrua
7 januari 2011 17:12
Tack, tack, tusen tack kära Anita för alla superlativ! :) Det visades flera koftor den ena vackrare än den andra, men smakar det så kostar det - 160€ styck. Det var bara två personer som köpte och en annan som köpte en vacker sjal för 20€.
Det var tre olika mannekänger som visade koftor och alla hade lika hiskeligt höga klackar. Jag fattar inte hur de kan balansera på sådana styltor utan att knäa särskilt mycket. Det är en väl inövad konst - men nyttigt för fötter och/eller leder kan det ju inte vara.
Ja Anita, jag tror att människor som lever i ett ett samhälle, som ideligen sargats av stridigheter får men för livet. Kanske hårdheten också är ett sätt att komma vidare. Jag är bara innerligt tacksam att vi trots allt lever i ett fredligt land.
Ska försöka få ut nästa reseetapp på bloggen redan i kväll, men jag är inte riktigt säker på att jag hinner..
Varma kramar!
wiper
7 januari 2011 18:13
Vad mycket kul ni varit ute på och vilka bilder du tagit. Nu blev jag ressugen ;)Jättefina hytter på båten. Bara kyrkan var en sevärdhet och vilken mat och dessutom dansen. Hur skall man kunna bli uttröttad av denna härliga reseskildring? håller med om att bilden med mannekängen och damen är en höjdare ;) vilken svandessert, en sån skulle jag inte kunna säga nej till. Vad roligt ni har haft det. Har saknat dig men förstått att ni varit ute på äventyr.
Ha en fin kväll
varm kram
http://wiper.bloggplatsen.se
Lambergsfrua
7 januari 2011 23:05
Tusen tack go'a Wiper för dina positiva omdömen! Vi har haft en annorlunda helg med fantastiska upplevelser.
Jag blir lite rörd över att du har saknat mig, men också glad förstås. Jag hade datorn med, men uppkopplingen fungerade bara när vi låg vid kaj - och då var vi på utflykter. Därför blev det tystare från mig än jag hade tänkt mig.
Varma kramar!
Lambergsfrua
katsura
7 januari 2011 18:54
Vilket trevligt resereportage! Jag kan tänka mig att det känns som science fiction att resa genom Sverige mitt under Kalle Anka...ha ha!
Det måste ha varit ett jättetrevligt sätt att fira jul.
Trevlig helg!
http://katsura.bloggplatsen.se
Lambergsfrua
7 januari 2011 23:01
Tack Katsura! Kalle Anka på julafton är helig i detta land och det märkte vi tydligt oavsett vad folk säger, när de talar om saken. Lite kul faktiskt;)
Vi firade en klart annorlunda men mycket trevlig jul.
Varma kramar!
Lambergsfrua
Tåget var bara 40 minuter försenat från Karldstad station efter att ha väntat in ett anslutande tåg från Göteborg. MiML ser betänksam ut inför den snöiga naturen, som svischar förbi utanför tågfönstret.
Solen orkade inte vara uppe alltför länge.
Lika öde var det på vissa delar av Arlanda, eftersom allt inrikesflyg och många andra flyg var inställda på grund av helgen.
Rymliga hytter på hela 16 kvadratmeter - och snofsigt hoprullade handdukar. Det behövdes en bad- och en vanlig handduk för att forma en elegant svan.
För dem som så önskade fanns små smakliga pizzabitar i baren/sällskapsrummet - inte helt fel. Sen sov vi ovaggade.
Karta över Donaus nedre del, där vi kryssade från Belgrad via Novi Sad, Mohacs, Kolocza och Budapest till Wien.
Luftkonditioneringsaggregat behövs säkert då temperaturen sommartid ofta håller sig runt +40 - pust!
Ett besök på fortet Kalmegdan är ett måste. Här står MiML vid den gamla vallgraven, som nu är ett slags utomhusmuseum för stridsvapen.
Från höjden där fortet ligger, ser man ut över floden Sava som här rinner ihop med Donau.
Är det sånt här som kallas streetsmart mode? I vilket fall som helst är det vädersmart.
Området kring fortet är en stor friluftspark med möjligheter till olika aktiviteter, till exempel friluftsliv, ett tivoli och en djurpark. Här syns delar av muren till djurparken.
Delar av centrum var avstängda för det årliga "Tomteloppet". Här ser vi ett gäng glada tomtar på väg till start.
Sen var det dags för ett cafébesök. MiML ville gärna gå in i värmen på Majestic.
Mysig inredning. Ett glas av valfri dryck ingick i besöket - och för många ett behövligt toabesök - *fniss*
.
Nähä,ännu hade ingen rollator landat - men MiML var gentleman och hjälpte M ut till bussen.
Matsalen stod dukad för lunch. Vi måste gå igenom matsalen för att komma till vår hytt.
Eftersom det snöade, var en av besättningen ute med kvast och sopade rent på kajen vid fartyget, så ingen gäst skulle halka omkull.
Varje dag var det trerätters lunch och fyrarätters middag... Dagens huvudrätt här visar jag mest för jag gillar den läckra dekorationen med en tunn rödbetsskiva snurrad till en liten tratt hopfäst med en tandpetare där två oliver är instuckna. Så enkelt - så läckert!
Men det är klart att ni måste få beundra svandesserten också! Jag kom inte på idén, att fotografera menyerna förrän de sista dagarna. Fattar inte vad jag tänkte på, för kameran var förstås med hela tiden.
Efter middagen var det show med traditionella danser och modevisning av de vackra stickade plagg, som området är berömt för.
Två killar och två tjejer svischade mjuk och smidigt runt på det minimala dansgolvet i baren/sällskapsrummet.
Koftan är ju bara så vacker - men det var mannekängens klackar som fascinerade mest...
Januari brukar kallas årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...
Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...
Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt?? Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...
Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...
Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt, innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...
Stockholm Time