50-årig bröllopsdag!     sol +10 

Under årens lopp har vi sett foton på guldbröllopspar i tidningarna och det har känts både avlägset och - hm - tja, lite gammalt. Och så plötsligt är vi där själva Mannen i Mitt Liv och jag! Hur gick nu det till? Inte känner vi oss så gamla, på sin höjd lite - tja - lite mindre unga kanske. Eller jo, det syns ju i spegeln och känns i leder och knotor lite då och då, förstås...

Efter frukost tog vi bussen upp till Citta Alta (Övre staden) och klev på den övre bergbanan som tog oss allra högst upp till San Vigilio.

 
På knaggliga kullerstensgator, branta backar och ett par häftiga trappor tog vi oss upp till slottet. Stånk och pust!

Däruppe hade vi en fantastisk utsikt över omgivningarna, men det var mindre snö på alperna i år än vanligt fick vi veta.

  Tillbaka igen nere i Citta Alta var vi bara tvungna att besöka Café Marianne, tyckte Barnbarnet. Där "uppfanns" nämligen den goda italienska glassen Stracciatella år 1961 - alltså ännu ett 50-årsjubileum!

Café Marianne är mycket elegant med stort utbud av bakverk, drycker -  och glass. Oj, så mycket godsaker för en glassälskare! 

Delikat var bara förnamnet. Observera den speciella glass-skeden. Varför den ska vara trubbig vet jag däremot inte.

Längs huvudgatan i Citta Alta trängs butiker, caféer och restauranger. Tempot är makligt även i juletid.

Från huvudgatan leder små smala gränder. Dottern med familj, som varit här en gång förut,
ville så gärna visa och vi följde så gärna med.

Den magnifika Katedralen var lunchstängd, men vi besökte den på juldagen under en av mässorna i stället.

Våra Barn och Barnbarnet på det vackra gamla torget Piazza Vecchia i Citta Alta. Fontänens lejon sägs vara skänkta av borgmästaren i Venedig 1780. De såg allt lite malätna ut, men det brydde sig inte traktens duvor om, som gärna släckte törsten där.

 
På trånga gränder i Citta Alta traskade vi upp till borgen La Rocca. Lägg märke till alla blommorna på den lilla gången mellan husen - röda och vita cyklamen.

 
Jodå, det var en hel del trappor upp till La Rocca också, men helt acceptabelt.

Detsamma kan man väl säga om utsikten.

Ovanför bergbanans toppstation i Citta Alta har man byggt en restaurang med uteservering - Bar Paronamico.

Det blev lite av ett favoritställe för oss. 

En plats i solen! Svärsonen och MiML.

 
Citta Bassa (Låga staden eller Låga Staden) med omgivningar låg för våra fötter.

Vi vuxna hade lite olika dryckesönskemål, så det blev både vitt vin, rött vin och grappa. Till detta serverades alltid ett fat med kakor. Barnbarnet valde varm choklad - utan kakor. 

Här kunde vi också se bergbanans små vagnar komma och gå.

 
På vårt rum väntade en verklig överraskning - en flaska champagne i kylare med gratulationer
från "The Staff"!

Fotot är taget sedan vi hade delat innehållet mellan oss allihop. Det festliga gratulationekortet var från "Barnen", som de tagit med sig hemifrån.

Skål för oss och våra 50 år!   

Vid bokningen av hotellrummen hade Svärsonen berättat om vårt jubileum - med det här positiva resultatet. Han erbjöd sig att betala för champagnen, men det kom inte på fråga. Direktionen var hedrad och stolt över, att vi hade valt att fira vårt guldbröllop på just deras hotell! Förutom att gesten var uppskattad av oss alla, är det onekligen ett smart drag ur "good will"-synpunkt.

  Framåt eftermiddagen gav vi oss iväg till några av de närbelägna julmarknaderna. Ja, inte Svärsonen. Han föredrog att tillbringa en stund i bastun i stället.

Bredvid den här vackra karusellen var en av julkrubborna uppbyggd. Vi såg karusellens rödvita tak från vårt rumsfönster och Mannen i Mitt Liv trodde först, att man sålde Kentucky Fried Chicken där. Den snabbmatskedjan har exakt samma färg och form på sina tak...

Här har vi ett riktigt praktexemplar av motorcykel!

Ägaren stod i ståndet bredvid och sålde små snidade träfigurer. Tydligen en lönsam bransch... 

Här fanns korvar, ostar, smycken, hemstickat, handgjorda ljus och mycket annat, men inget tingeltangel.

Självklart fanns det också nygrillade korvar och vin brulé - varmt kryddat vin ungefär som tyskarnas Glühwein och inte alls så sött som vår glögg.

Lika självklart köpte vi vin brulé! Man måste ju ta seden dit man kommer

Bröllopsmiddagen åt vi uppe i Citta Alta på mysiga restaurang Damimmo.

 
Där fick vi förstklassig service och läcker mat. Jag har fotograferat alla rätterna, men ska inte trötta er med det.

Dottern serverade vatten åt oss. Man kan ju inte bara dricka vin... Eller jo det kan man nog, men med mindre bra resultat.   

När det var dags för oss att betala, släcktes ljuset i restautangen. Va?

Några av personalen kom in till vårt bord med en tårta till oss! De fem ljusen skulle representera våra önskningar, men vi fick inte riktigt klart för oss hur der var menat. Jag önskade i alla fall ett par saker, men dem behåller jag för mig själv - annars kanske hela proceduren blir förstörd.   
Dessutom fick vi 10 % rabatt på notan som en liten gratulation!

Hur de visst om vårt jubileum? Jo, utan vår vetskap hade Dottern berättat...

 
Mätta och belåtna vandrade vi genom den juldekorerade huvudgatan från restaurangen och återvände till hotellet.

På våra huvudkuddar låg varsitt litet rött hjärta med choklad. Det tyckte vi var en fin avrundning på en oförglömlig dag. 

Ja, det blev ett långt inlägg ch orkar ni läsa hit ner önskar jag en bra dag.

Varma kramar,
Lambergsfrua   

 

wiper

1 januari 2012 15:46

Vilken fantastisk resa ni har gjort på er guldbröllopsdag. Ni är så ungdomliga och fina så man kan inte fatta att ni varit gifta så länge. Man förvånas över att man inte känner sig så gammal som man är. Ni är alltid på språng och upplever saker och detta var inget undantag. Jag blir riktigt lyrisk av er njutningsfulla resa. Vilken vacker restaurang och kul med linbanan. Härlig överraskning ni fick på rummet. Ni är så snygga ihop och bilden där ni står leende med glasen är så bra tagen. Den motorcykeln gick inte av för hackor. Kul att ni hade dottern och svärsonen med er också.

Tårtan såg smaskig ut också och jag förstår att ni har haft det toppen. Jag hinner tyvärr inte fira 50 år med min man för vi var över 40 år när vi träffades. Vi har nu varit ihop i 21 år men silverbröllop hoppas vi att vi hinner med.

Chokladhjärtat var verkligen en fin avrundning. Härligt att få följa med lite på er resa

Gott Nytt År 2012 till er båda

varm kram

http://wiper.bloggplatsen.se

Lambergsfrua

1 januari 2012 15:55

Tack go'a Wiper för alla fina ord du strör över MIML och mig! Vi försöker ju vara i gång så mycket som möjligt,men hörseln krånglar till det för oss. Vi hör dåligt båda två och har hörapparater, men det hjälper ju inte helt. Vi missar mycket bland annat viktigt information via högtalare på våra resor. Därför var det så skönt att vi hade familjen med oss, både Son, Dotter, Svärson och Barnbarnet. Det gjorde resan väldigt speciell och värdefull för oss.

21 år är också en lång tid och ni får se fram mot silverbröllopet. Det är väl så som jag skrev till Irja (i min länklista) på bröllopsdagen igår: "Det är inte åren som räknas, det är kärleken".
Varma kramar och god fortsättning till dig och Mr T

 

Anita

1 januari 2012 18:29

Det är väl klart att jag orkar läsa ända till slutet och se dessa underbara bilder. Jag har haft en fantastisk stund och jag skall kolla på bilderna igen för det var otroigt vackert och givande. Tänk - 50 år - Vi har 5 år kvar. Det minskar på guldbröllopspar för i mordern tid byter de partner och då får de ju börja om i sin räkning.
GRATTIS i efterskott och hoppas nu att de framtida 50-åren blir lika roliga.
Stor kram till er vänner !!! och så önskar jag er en god fortsättning på det nya året.

http://minplats.bloggplatsen.se

Lambergsfrua

1 januari 2012 22:55

Tack för ditt tålamod, Anita ;)
Visst är 50 år länge och jag har nog inte riktigt fatta det ännu. Vi har faktiskt inte några i vår närmaste bekantskapskrets som varit gifta så länge. Antingen är de skilda/omgifta eller så har ena partnern dött. .
tack för gratulationerna. Lika välkomna, när de än kommer.
Ha det gott!
Varma kramar,
Lambergsfrua

 

Margit

1 januari 2012 19:06

Tck för vi fått dela och se nr ni firat de 50 åren..GULDBRÖLLOP!!! Förstår att det var trevlit..för er alla.
Kram och Önskar er GOTT NYTT ÅR!!!!

http://margitholm.blogg.se

Lambergsfrua

1 januari 2012 22:52

Tack snälla Margit!
Vi hade mycket trevligt och dagen blev full av glada minnen.
Varma nyårskramar till dig också!
Lambergsfrua

 

Ruth

1 januari 2012 20:16

Oj, vilken resa ni har gjort, det var en bröllopsdag som heter duga. Åter ett äventyr att minnas tillbaka på. Som vanligt har du varit en duktig fotograf, så roligt att få följa er på detta viset. Är jag avis ? jooo, lite, en resa med er hade inte varit fel.
Kram och tack för allt du delar med dig här på bloggen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Lambergsfrua

1 januari 2012 22:48

Tusen tack, Ruth!
NU måste jag tillstå att jag inte är ensam fotograf här, utan vi har sammanställt Sonens,Dotterns, Barnbarnets och mina foton, men de allra flesta som ligger ute nu är mina egna. Foton där jag själv är med är helt klart inte tagna av mig i all fall ;)
Jag håller med dig, det är alltid roligare och enklare att resa flera tillsammans.
Ha det bra!
Varma kramar,
Lambergsfrua

 

yvonne

1 januari 2012 20:19

Å, så kul att se alla bilder från er resa! Det verkar ju jättemysigt där, och inte alltför kallt heller. Våren är nog en bra tid att åka dit...Ha det gott!!

http://yvonneeblogg.blogspot.com

Lambergsfrua

1 januari 2012 22:43

Tack! Vi har också pratat om att våren måste vara en härligt tid att resa dit, nån gång i april kanske. Då blommar allt och det har inte hunnit bli för varmt heller.
Varm kram!
Lambergsfrua

 

Sonen

2 januari 2012 18:43

Tjusiga bilder. Det blir ju gärna det när man har så mycket vackra motiv att fotografera ;)

/ Kram

Lambergsfrua

2 januari 2012 22:13

He he, Du menar fotona på mig då =D Skämt åsido, det är ju bara en bråkdel av alla foton son jag visar här och, som du säger, det fanns så mycket som var fint och helt klart värt att fotografera.
Varm kramar,
Ma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...