Vad ska man tro på? För gårdagen spådde SMHI  tidvis regn på dagen och mestadels uppehåll framåt kvällen. För mig är det samma sak fast uttryckt på olika sätt.

Nog blev det tidvis regn alltid! Några timmar innan planet med Dottern med familj skulle landa, vräkte regnet ner till ackompanjemang av blixtar och dunder. Vi såg inte husen på Herrhagen och befarade att planet inte skulle kunna landa på Karlstad International Airport. Jo, den heter så.

Men det gick alldeles utmärkt. Medan MIM:L körde iväg för att hämta dem, upphörde ovädret och regnbågen spände sin bro över hustaken, medan fixade jag välkomstmiddagen - fast det var egentligen bara att koka potatis, klippa gräslök och öppna matjesillburkar.

Grannarna tvärsöver gatan verkar vara bortresta. Deras balkongskydd har inte mått så bra av regn och blåst...

Dottern med familj hade sig mycket uppskattade presenter till oss - kluckande till Mannen i Mitt Liv och glittrande till mig. Båda lika uppskattade. Fast jag tror inte att MiML kommer att använda min sjal så ofta förstås - he he!

 
När vi kom hem slet Solen en reva i molnen för att ta sig en titt på sitt Karlstad -  och sjönk sedan rodnande ner bakom horisonten. Hon (för visst är väl den värmande och livgivande Solen en hon?) skämdes kanske lite över att ha försummat oss så under dagen...

Önskar er alla en fin fortsättning på dagen!

Varm kram,

Lambergsfrua