Idag är det exakt 6 år sedan jag började att blogga! Jag ska inte skriva något om att tiden går fort - fast det gör den ju. 


Däremot hissar jag lilla flaggan där bland blommorna för min 6-åring. Ibland tröttnar jag på bloggandet, men vill åndå inte heller sluta helt. Det är ju lite av en dagbok också. Kanske inläggen kommer lite glesare, men jag kommer ändå att fortsätta skriva - och jag är glad och nöjd så länge ni vill läsa.
Varm kram,

Lambergsfrua   

Förmiddagen var mulen och sedan kom regnet, ett stilla fin vårregn, som troligen är välgörande för växtligheten. Senare lyckades solen tränga igenom molnmassorna, men nu är det mulet igen

 
Förra veckan kom det upp sådana här lappar på olka ställen i vår närhet och även en liten annons fanns i lokaltidningen häromdagen. Eftersom vi bor bara ett rejält stenkast (nåja) från den lantliga loppisen tog vi en promenad dit i förmiddags. Stavfritt den här gången - vi vill ju inte lufta stavarna i alla sammanhang.
  
Lantligheten bestod i att loppisen ägde rum ute i villaträdgården. Utbudet var som på alla andra loppisar - en salig blandning av skräp (i mina ögon alltså), pryttlar, begagnade kläder, skor och väskor. 

 
Vi fortsatte ner mot Hagatorget, där en vårmarknad gick av stapeln. Jag blev helt fascinerad av hur snabbt kastanjen har utvecklats - fast det här är inte "vår" kastanj.


Här var det ganska mycket folk i rörelse och många bar på påsar med inköpta varor. Här såldes bland annat blomplantor och lokalproducerad sylt och saft, getost från Finnskogens Ost, viltpiroger och tunnbröd. Den som blev fikasugen kunde köpa sig en kopp kaffe att inta på stående fot tillsammans med ett kex direkt från paketet.

 
Fältorkestern spelade och sjöng trots att deras fingrar och stämband måtte ha stelnat till i kylan. Bra lät det i vilket fall som helst.

Det var kyligt även för oss besökare och regnet hängde i luften. Vi drog oss hemåt igen ganska snart, men hann inte riktigt ända hem förrän det började dugga. Ett dugg som övergick till lite tyngre droppar, när vi var bästan hemma.

Hemma igen tog jag en dust med dammsugaren, något jag gladeligen hade skjutit upp från igår. Sådana saker är jag väldigt bra på att skjuta upp för att istället ägna mig åt något roligare. Vadå? undrar du då. Ja, vad som helst egentligen! Allt är roligare än att städa och dammsuga - men jag känner mig otroligt nöjd och belåten, när det väl är gjort. Det är den känslan jag gillar.   

Nu önskar jag er alla en riktigt bra fortsättning på den här helgen.
Varm kram,

Lambergsfrua