Jaha, vad menar jag nu med det, kan man undra. Jo, för första gången på en dryg vecka tog vi en promenad i det soliga höstvädret för att lämna söndagens DN till dottern och hennes familj. Den här förkylda veckan har gjort stor skillnad på vårt flås.   Det är inte mer än ca en kvart promenad i maklig takt dit bort, men slutspurten består av en uppförsbacke. Vi tog en och annan paus för att beundra klorofyllen   

Här har gullriset kommit in i andra blomningen - och vi försökte komma in i andra andningen   

Låt mig säga att vi väl inte var helt fräscha, när vi kom fram. Vi bjöds i alla fall på gott kaffe ur deras fantastiska kaffemaskin. Jag valde caffe latte, men maskinen gav ifrån sig expresso, som rann ner i en liten smäcker silverfärgad kopp.

Starkt så man kunde få lockigt hår och hål i magen på kuppen. Jag hade gärna tagit det där med lockigt hår, men avstod mer än gärna hålet i magen. Eftersom  huset inte kunde bidra med mjölk, fick jag en klutt vaniljglass i mitt kaffe. Caffe gelatti kan man säg *fniss*.

Vi traskade hem, nu i nerförsbacke och stannade en stund på gån- och cykelbron över Lambergskanalen just där den sväller ut till Lambergstjärn.

Inte många båtar är kvar i vattnet nu, men den här entusiasten hade varit ute och fiskat. Kapten var väl påpälsad, men det såg ändå kylskaget ut. Han skakade energiskt på huvudet, när vi frågade om han fått något.

Änderna å andra sidan betedde sig som om det redan var vår igen - kolla så energiskt anddraken paddlar på efter honan, som inte verkar ett dugg intresserad. Hon fryser nog om paddlarna... *fniss*

Önskar er alla som tittar in här en riktigt skön kväll.

Varmaste kramar!