När jag växte upp var det populärt att köpa mer eller mindre fantasifulla vimplar från de platser man besökte. Jag och min goda vän Maggan köpte varhelst vi kom åt. I början hängde jag upp mina på ett långt snöre på sovrumsväggen. På så sätt kunde jag drömma mig tillbaka till de aktuella platserna, när jag betraktade "flaggspelet". Bland annat Norrköping med fabriken Tuppen där vid strömmen, idyllliska Söderköping, Slottet och släktbesöken i Kalmar, släktbesök och mycket annat i Malmö. Jag hade en från Åre också, där vi var på skolresa och bodde - i Duved.

När jag blev äldre kändes det lite barnsligt att ha vimplarna där på väggen. Jag rensade bland dem och sydde sen en kudde av de finaste. Och nej, kudden finns inte kvar. Jag har ingen aning om vad som hände med den, tyvärr. Jag var mycket bättre på att rensa bland mina saker då, än vad jag är nu...

Vimplarna byttes ut mot tygmärken att sy på ryggsäcken eller jackärmen. Sedan blev det klistermärken.

Min första alldeles egna resväska prydde jag med klistermärken från de platser jag besökte. Helst skulle väskan se ut, som om den farit runt hela världen med sin ägare, men mitt resande begränsat till Europa då. Många snygga märken blev det med tiden - Köpenhamn, Weisses Rössel vid Wolfgangsee, Saltzburg och Traunstein bara för att nämna några. Och självkalrt inte bara på framsidan.   

Den där väskan hade jag med på min första USA-resa 1960 och jag kan idag inte fatta, hur i hela friden jag fick plats med min packning för tre månader i den lilla. Den visade sig också mycket riktigt vara alldeles för liten för att rymma de kläder och annat roligt och annorlunda, som jag köpte.

Det fick bli en ny, en gräddvit liten resväska med ljusblått foder, så olik min första. Så stolt jag var över den! Naturligtvis klistrade jag märken på den också.

Så mycket souvenirprylar har jag däremot inte köpt under årens lopp. Kan verka lockande på plats, men det gäller ju att ha plats för det hemma också? Skåpvärmare har man alldels för mycket av ändå.

Under en kortare period köpte Mannen i Mitt Liv och jag någon liten tavla från ställen vi besökte, men det finns bara ett begränsat antal väggar i ett hem att hänga upp saker på, så det intresset blev inte långvarigt.

Sen kom T-shirts med turistanpassat tryck och ja, den trenden gick jag på en tid - tills man kunde köpa dessa tröjor här hemma i "en butikskedja nära dig". Men några favoriter har jag kvar, trots att jag inte använder dem längre. Jo jag vet, man ska rensa bort sånt, som inte har använts på till exempel två år men det måste få finnas undantag för saker med nostalgiskt värde.   

Här är några av dem!

Den köpte jag sedan vi sett både björn och älg i den fantastiskt vackra vildmarken - fast vi såg dem inte samtidigt förstås.

 
Myggorna är självlysande - effektfullt i mörkret!
Om man får tro amerikanarna själva, är myggorna i Alaska och Yukon så stora, att man skulle kunna sätta sadel på dem och galoppera iväg, men det är förstås en kraftig överdrift. De är inte värre än i norra Skandinavien. Man behöver självklart effektiva  myggmedel och det finns att köpa i varenda  drugstore.

Som de tågälskare vi är MiML och jag, åkte vi förstås på den smalspåriga järnvägen från Skagway upp över White Pass eller Dyea Pass - de pass som alla guldgrävare måste ta sig upp över för att komma vidare till guldfälten i Klondike. Och det var det ofattbart långt. Den vandringen kunde ta allt från 40 dagar till 8 månader. Innan järnvägen fanns kämpade de uppför berget via Chilkoot Trail, något som Chaplin beskriver i sin film Guldfeber. 

Tröjorna är fotograferade och finns snyggt hopvikta och nerpackade i en låda. Jag har ännu inte haft lust att göra mig av med dem, men den dagen kommer väl så småningom.

Numera köper vi gärna med oss något ät- eller drickbart från våra resor. Det brukar dessutom vara uppskattade presenter. Då vet man garanterat att sakerna varken blir hyll-, skåp- eller lådvärmare!

Önskar alla en fin dag!

Soliga kramar,

Lambergsfrua   

 

yvonne

11 juli 2012 22:06

Jag har faktiskt kvar en del såna där märken från städer och områden från min första tågluff, 1974! Tittade på dem senast idag... Kul med minnen, men man kan ju inte spara på allt...

http://yvonneeblogg.blogspot.com

Lambergsfrua

12 juli 2012 15:33

Visst är det roligt med sådana minnen, men som sagt det gåt inte att spara allt. Svårats är att rensa...;)
Jag ser att du läste mitt "ofärdiga" inlägg redan i går kväll. Dt slank iväg för att jag inte hade framdaterat det tillräcklig mycket. Jag skrev klart idag den 12, om du vill läsa fortsättningen.
Varm kram,
Lambergsfrua

 

yvonne

12 juli 2012 19:38

Ja, nu har jag läst färdigt! Kul med ät och drickbara souverirer...Allt annat blir ju oftast stående i nåt hörn och dammar.

http://yvonneeblogg.blogspot.com

Lambergsfrua

12 juli 2012 22:28

Exakt så är det;)
Jag har stora problem med Facebook. Kan varken skriva själv eller kommentera eller gilla - men från MiML:s dator går det hur bra som helst. Fattar inte var problemet ligger. Har skrivit till FB, men inte fått svar. Suck.
Kram,
Lambergsfrua

 

wiper

13 juli 2012 13:08

Helt underbar header man blir lyrisk och längtansfull. Nu blev jag nostalgisk av ditt inlägg för så var det ju. Så härligt med dessa minnesmärken på väskan. Jag hade en morbror som var ute och reste mycket och han hade en sån där gammal brun väska full av märken.

Jättefina T-shirts och dom blir ju även härliga minnen. Jag har rensat bort en del minnen men några vill man allt spara

Ha en fin helg
varm kram

http://wiper.bloggplatsen.se

Lambergsfrua

13 juli 2012 13:51

Tack snälla du för allt beröm! Du får förlåta att jag varit så dålig på att bloggvandra, men jag hoppas allt är hyfsat bra med dig.
Visst är det roligt med minnen, men som sagt man kan inte spara allt.

Här har vi faktiskt sol idag, även om mörka regnmoln syns i väster. Förhoppningsvis håller de sig kvar där;)

Önskar dig också en fin helg!
Solig kram,
Lambergsfrua

 

Sonen

19 juli 2012 10:34

Tröjan med de självlysande myggorna är häftig, jag kommer ihåg när du hade den på dig. Ni får skaffa ett rum till, så du kan rama in dem och hänga upp dem ;) (Precis vad ni behöver och alltid har önskat er, eller hur?) / Kram

Lambergsfrua

19 juli 2012 14:30

Hm, ja du, ett rum till kanske inte vore helt fel, fast jag vill nog inte ha några inramade tröjor på väggarna. Varken där eller nån annanstans - även om myggorna är kul=D
Solig kram,
Ma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...