Eftersom vi hade kvällsflyg hem hade vi gott om tid att packa ihop och undersöka omgivningarna.

Hotellet ligger vid strandpromenaden, men receptionen på åttonde våningen nås från vägen ovanför. Man tar sedan hissen ner till rummen. Vi bodde på sjunde våningen. 

 
Längs de fina stränderna ligger hotellen på rad.

När vi åt vår lunch hade vi sällskap av den här katten som dåsade i solvärmen.

Sen eftermiddag i väntan på transferbussen.

Hemresan har börjat - Hej då Kroatien! 

Vi landade runt midnatt och checkade in på Arlanda SAS Radisson en halvtimme senare.

På tåget hem åt vi räkmacka lunch med lämplig dryck därtill.

MiML:s rödvinsflaska hade en sån skön etikett...

... som gick runt hela flaskan!  

Svärsonen mötte och skjutsade oss hem oss hem från tåget.

Sedan tog det lite tid att bearbeta alla intryck, kolla bilder och landa mentalt, men en sak är säker - det har varit en mycket innehållsrik resa, som bjudit på rik historia, fantastisk natur och överallt vänliga människor. Vi är mer än nöjda.

Önskar alla en trevlig helg!

Soliga kramar,

Lambergsfrua

MONTENEGRO - KROATIEN

Enastående vacker natur med höga berg upp i (regn)molnen. 

Besökte världsarvet Moracaklostret från 1200-talet för serbisk-ortodoxamunkar - men vi såg allt en nunna också! Den här munken ilade oss till mötes för att sedan följa oss på behörigt avstånd - kanske för att kontrollera at tvi inte plockade med oss något från klosterkyrkan.

Vid bron över bäcken fanns en liten enkel servering. Där hade man en energisnål kylning av sina läskedrycker.

Klosterkyrkan är stor utanpå men ganska liten inuti. Den består av två rum, det ena avsett för böner och det andra för försäljning av vykort och souvenirer. 

Klosterträdgårdens brunn lockade inte till provsmakning.

Underbara blå iris lyste upp i rabatten utanför resans andra och sista stå-toa. En helkaklad och oväntat fräsch skapelse. rena nöjet att gå in där - eller nåja, allt här i världen är relativt Det krävs ju en del av akrobatik, som inte alltid upplevs som nöjsam...

Det regnade tills vi kom fram till klostret, men rosorna i trädgården blev nästan vackrare då.

Vild och vacker natur!

Väl skyddade sädesskylar. Som synes finns det mycket som behöver moderniseras för att jordbruket ska ge störe avkastning.

I Montenegros huvudstad Podgorica står mängder av gamla järnvägsvagnar. Järnvägarna här i bergen är kraftigt slitna och bara 25 mil används. Många tunnlar och viadukter 

I den tidigare huvudstaden Cetinje besökte vi kung Nikola I:s palats, som numera är museum. Kungen och hans drottning fick hela 12 barn - 9 flickor och 3 pojkar! Den siste ättlingen till kungadömet är arkitekt och bosatt i Paris.

Cetinje ligger omramat av höga berg.

Vid torget höll man på att renovera ett gammalt hus. Smart och trevligt att täcka byggröran med ett skynke med påmålade exteriör.

Redan högt uppe i bergen såg vi världsarvstaden Kotor nere vid havet. Det är en av de bäst bevarade muromgärdade medeltidsstäderna vid Adriatiska havet. Här fanns en bosättning redan på romartiden ca 100 f.Kr

Många kryssningsfartyg besöker Kotor med sina smala gränder och välbevarade hus.

På klippan högt ovanför vakar den gamla försvarsborgen. 

Den romersk-katolska katedralen Saint Tryphon (Sveti Tripun)har har en lång historia. Den ursprungliga katedralen byggdes här 1166. Den blev svårt skadad i en jordbävning 1667. Vid återuppbyggnaden fannss inte tillräckligt med ursprungligt material till tornen, som därför ser olika ut.

1979 skadades katedralen återigen i en jordbävning. Renoveringen har varit mödosam och blev klar för bara några år sedan.

Här finns den märkligaste predikstol vi någonsin har sett - en hand som håller ett krucifix sticker ut från den. Handen är dessutom svart!

Utanför katedralen fick MiML en pratstund med en sällskaplig katt. 

Smala gränder och små torg - och många uteserveringar och mysiga restauranger. 

Imponerande konstfärdigt smidesstaket runt en av stans brunnar. 

Vi åkte runt Kotorbukten (det var här vi tog genvägen med färja vid resans start). Vid Perast ligger den ligger kyrkan Lady of the Rocks från 1730 på en liten konstgjord ö.

Rosor i Dubrovnik vid vägen till vårt hotell. 

Vi fick samma rum som när vi anlände till Dubrovnik veckan innan.

Avslutningsmiddagen avnjöts på resturang inne i gamla Dubrovnik, läcker kycklingrätt med inhemskt vin och glass till dessert.

Före desserten läste vår duktiga guide Veronica upp en dikt, som hon hade skrivit en trevlig dikt till gruppen om våra upplevelser under veckan tillsammans. Glada skratt och applåder!

När vi var nästan klara dök Veronicas tre kollegor upp för att kidnappa henne till en försenad 25-årsfest! Fast de frågade först gruppen om det var OK - och det unnade vi henne självklart.

Sen återstod bara en natts sömn för oss, innan vi skulle lämna Dubrovnik för att flyga hem igen.