I lördags morse åkte vi buss med Majo Resetjänst till Göteborg. Lustigt namn tyckte jag första gången jag såg det i en reseannons. Inget konstigt alls egentligen. Företaget har fått sitt namn från de första bokstäverna i ägaren Mats Johanssons namn.

Vädret var inte det bästa, men det är ju den tiden på året. I lobbyn på Gothia Towers väntade Sonen. Vi åt lunchbuffé tillsammans på en kinarestaurang, som vi besökt tidigare och gillar.

Sedan blev vi bjudna på bio - Bondfilmen Skyfall på filmstaden Bergakungen. Jag har egentligen inte mycket till övers varken för deckare eller actionfilmer, så jag hade inga förväntningar alls. Jag visste att filmen börjar med ca 20 minuters riktigt tuffa actionscener, så jag nollställde mig. Till min stora förvåning blev jag engagerad och kände hur det kittlade i magen, t.ex när motorcykeljakten gick uppe på hustaken. Jo det är sant! Mc-åkande Bond jagade mc-åkande skurken Ola Rapace uppe på hustaken! Hur nu det var gjort. Sedan var det inte bara action, det var en blandning med lugnare avsnitt däremellan

Filmen är fantastiskt snygg och välgjord, helt klart mycket sevärd. Och detta alltså sagt av en som inte gillar den här genren av film - men jag är ju inte sämre än att jag kan ändra mig.

Från rummet hade vi utsikt över Liseberg, som var vackert upplyst runt entrén, Rondo och Lisebergsteatern. Tyvärr missade vi julbelysningen den här gången.  Den startar nu till helgen och då lyser glittrar och glimmar både Liseberg och hela innerstan.

Göteborgshjulet därinne på Liseberg är upplyst och ändrar färg med jämna mellanrum. Jag gillar bäst när hela hjulet och "ekrarna" glittrar.  

Det är alltid roligt att inventera hotellrummens barskåp och det gjorde vi här också. Nej, vi köpte inget där, men den här påsen fick oss att dra på munnen. Här har någon reklamare nästan slagit knut på sig själv - norrskensnötter minsann.

På kvällen såg vi buskisen "Campa i klaveret" på Lisebergstatern med skådepelare från Vallarnas friluftsteater i Falkenberg med bl.a Siv Carlsson, Jojje Jönsson och Claes Månsson. En glad och lättsam underhållning, där man sprang i husvagsdörrar i stället för i vanliga dörrar.

Många skratt blev det förstås och den här gången var det jag som hamnade bredvid en glad herre, som uppskattade skämten med att låta som en skriande åsna. Två unga tjejer framför oss knuffade på varandra och skarttade gott - åt honom. Ibland vände han sig mot mig och viskade "visst är dom BRA! Visst är det ROLIGT!" Jag nickade bara tull svar.

 
Bussen skulle åka tillbaks först kl.15 för att vara tillbaks i Karlstad runt halv åtta och det passade inte oss. Vi tog förmiddagståget i stället. Utanför Gamla Posten på Drottningtorget sitter tre gubbar på sina pelare och blickar ut över torget och Centralen. Konstverket skiftar färg och jag vet inte om jag tycker det är fint eller inte. Lite kul är det nog i alla fall.

Eftersom man nu arbetar för högtryck med att färdigställa dubbelspåret mellan Göteborg och Trollhättan var det ersättningsbuss där den här helgen. Fyra bussar avgick från John Ericssonsplatsen och vi fick åka med en mycket bekväm buss från Marks.

Spårarbetena har hållit på i tre somrar och man kommer att stänga ännu en helg innan invigningen den 7-9 december.

Samtidigt ska man inviga den ombyggda E45:an - men jag tvivlar på att är klar till dess. Nästan hela sträckan känns som ett enda stort vägbygge.

Vi återvände hem otroligt nöjda med vår trevliga Göteborgshelg.

Önskar er nu en skön kväll!

Varmkram,

Lambergsfrua