Idag har vi sol här i Solens egen stad och det känns som att livsandarna piggnar till med en gång. Det droppar från taken när Gumman Tö är framme med kvasten och vi har ätit lunch på vår ingladade balkong utan värmefläkt för första gången i år. Det känns lite speciellt och väldigt löftesrikt. Ni ska se, att det är Våren som är på gång trots snön på marken.

Vi har släkt och vänner nere nere i Skåneland. Där blommar redan snödroppar och vintergäck, så det ska nog inte dröja länge förrän även vi kan njuta av de första vårblommorna. Som sagt, det är en löftesrik tid nu.

Jag har inget spännande att berätta mer än att livet går sin gilla gång här. Det får man vara tacksam för.
Önskar er en riktigt trevlig helg vad ni än hittar på att göra.
Varm kram,
Lambergsfrua   

Ja så är vi då inne i februari månad. Februari betyder rening och i Rom firade man med stora reningsfester och fackeltåg.

Göj å andra sidan kommer från isländskan och kan betyda tunn snö eller spårsnö - alltså snömånad. Och snö har vi fått de senaste dygnen. Det har snöat i över ett dygn nu och det har inte slutat än...

 
I morse såg några av våra fönster ut som om de vore täckta av en skir spetsduk. Som sprejade med snö på burk.

 
Det är en hel del öppet vatten i Tjärnen trots ett par minusgrader. Det ser faktiskt lite ofräscht ut i iskanterna. De vita prickarna är inte vågor utan snöflingor, som dansar utanför fönstret. 

 
Mannen i Mitt Liv har skottat fram bilen. Vi ska visserligen inte köra någonstans idag, men han gjorde det i förebyggande syfte. Vi har nämligen motorvärmare + kupévärmare ställda på kl.10.30 varje dag. Då ska bilen vara "körklar" om vi vill ut i trafiken. Motorvärmaren känner själv av, när den ska gå igång för att motorn ska vara klar till den valda tiden. Är det mildare än +10 går den inte igång, är det -20 kan den starta max 3 timmar innan avfärd. 

Det fungerar alldeles utmärkt, men det betyder också att snön på rutorna smälter. Problemet uppstår, när det snöar och är minusgrader som idag. Då fryser den smälta snön till is - och vi får ett tufft jobb att skrapa rutorna, när vi ska använda bilen. 


Jag måste bara få visa hur vackert ett ljus kan brinna ner. I slutskedet har stearinet bildat en rejäl "fot" och lika vackert mönster. som vi har fått på fönstren. 

Skön avslutning på helgen önskar jag alla.
Varm kram,

Lambergsfrua 

Det är inte klokt vad beroende man blir av att ha tillgång till internet.Det är ett elände att vara utan, när det inte är självvalt.  

Telefonen fick vi ordnng på ganska snart och go'a grannen V. fixade uppkopplingen på laptopen i helgen som gick. Vi var alltså inte inte helt isolerade från omvärlden mer än ett par dagar.   

Eftersom det visdes sig vara omöjligt att komma fram till Bredbandsbolaget för support till våra stationära datorer och de inte svarat på mail/felanmälan kontaktade vi killarna på WermlandsData - och i går eftermiddag kom en av dem hit för att hjälpa oss. Gissa om han var välkommen!

Det tog inte mer än ca en kvart så fungerade uppkopplingen perfekt, men så är ju alla killarna på WermlandsData så kunniga och proffsiga. Vänliga dessutom, så man behöver aldrig känna sig dum eller okunnig. 


 
Förra veckan såg det ut så här utanför vår port.

 
Många lät cyklarna stå kvar i sin vintserskrud och tog bussen i stället.

I förrgår hade vi i det närmaste barmark och stora delar av Tjärnen var isfri. I natt kom det snö igen och det har småsnöat hela dagen. Isen har i alla fall inte lagt sig vilket gläder både oss och änderna. Kan det möjligen vara Våren som vill göra sig påmind   

Önskar er alla en riktigt trevlig helg.
Varm kram,
Lambergsfrua   

Jag är inte sjuk, jag har inte rest bort - men VÅR INTERNETUPPKOPPLING OCH TELEFONI HAR LAGT AV!    Vi ska få ny (inkommande) router från Bredbandsbolaget, men vet ju inte när. Inga mail kan jag ta emot eller skicka heller förstås. Har bara kontantkort i mobilen. Morr.

Känner mig helt utanför samhället. Det här skriver jag hos vännen R som haer förbarmat sig över mig.

Önskar er alla en trevlig helg - med tillgång till internetuppkoppling.
Varm men frustrerad keram,

Lambergsfrua

 
Käre Sonen skriver en hel del och har också publicerats i både i bokform och som  e-böcker. Nu kommer han ut med en ny bok den 15 mars -  "Natten jag dog". Ett datum att lägga på minnet för alla som gillar att läsa och gillar att läsa lite annorlunda böcker.

Spännande tycker vi föräldrar och är självklart väldigt glada för hans skull. Och inte så lite stolta förstås.

 
Av titeln att döma förstår man, att det inte är någon söndagsskoleberättelse det handlar om. Snarare är det en skräckromatisk roman.

Det ligger mycket arbete bakom en publicering och här kan du läsa mer om den nya bokens tillkomst, om Peter Eriks andra alster och inte minst - om honom själv   

Mer finns att läsa på hans officiella Facebooksida, som du hittar här. 

Citat från hans officiella FB-sida
"När det gäller författare som förväntar sig framgång med sin första bok sade P.G Wodehouse vid ett tillfälle att: "Det är som att kasta en fjäder i Grand Canyon och lyssna efter ekot." 

 

Men då hade han inte en specialbeställd T-tröja!"

Varm kram,
Sonens mamma   

Dagen efter besöket på Hud ringde Mannen i Mitt Liv till Hud och fick efter ca 20 minuters väntan i telefonkön tala med en av sjuksköterskorna. Hon var mycket vänlig och tog sig tid att lyssna. Hon bad dessutom om ursäkt för att han fått en tid under den period, som han kommer att vara bortrest. Vilket hon kunde se i anteckningarna.

Samtalet pågick i mer än 10 minuter (vilket betydde att någon annan fick vänta i telefonkön) och nu står han som första namn på återbudslistan. "Och det blir alltid något återbud", sa sköterskan. MiML lämnade ju till exempel återbud, vilket gör att någon annan nu kan korta av sin väntetid.

Tulpanens Dag firade vi den 15 januari.

Efter några dagar med riktigt otäck halka på gångbanorna, har plusgraderna nu förbättrat situationen för oss gående och de cyklande. Isen på Tjärnen smälter undan alltmer, men största delen är fortfarande istäckt förstås. Jag föredrar att se det positiva - he he.

     
Änderna har kvicknat till och fnattar omkring i det öppna vattnet och på isaknetrna. Kanske anar de att Våren inte är alltför långt borta. I alla fall inte lika långt borta som för en vecka sedan.   

Önskar er alla en riktigt trevlig helg!
Varm kram,
Lambergsfrua 

Idag har vi varit på en liten utflykt till Centralsjukhuset.
MiML skulle prova sandalerna, som han beställt på Ortopedteknik. De blir bra och kommer med posten. Det kallar jag service.

Nästa punkt på listan var ett beök på Hörcentralen, vilket resulterade i tid för kontroll inom ca 10 dagar. Också bra service. Och en vänlig tjej i receptionen.

Sista punkt på listan var ett besök på Hud. Det blev en besvikelse. MiML var där den 2 januari och beställde tid för undersökning av ful plutt vid nyckelbenet. Han underströk då speciellt vilka datum vi är bortresta i februari.

MiMLs duktige och alltid lika vänlige läkare har betonat, att MiML ska höra av sig direkt, om något "fult" dyker upp på kroppen. Och det har det ju gjort. En plutt, som växer så sakteliga.

Förra veckan snodde jag runt här hemma och letade efter en liten förpackning små batterier och ett cerat. Jag hade lyft upp dem ur jackfickan och tydligen lagt dem på ett bra ställe - som jag naturligtvis inte hittade igen. Jag letade och letade och MiML letade,  men utan resultat. Jag har fortfarande inte hittat det där braiga stället...

Bilden har inte ett skvatt med texten att göra. Tycker bara att blommorna är vackra. 

Jag har en pilatesboll. Min pilatesboll är vackert röd. Man blir glad bara av att titta på min pilatesboll - och det har jag sysslat med den senaste tiden. Inte använd pilatesboll ska nu användas och behövde pumpas.

Pilatesbollens pump har sin givna plats i verktygsskåpet. Jag gick direkt dit för att hämta pumpen. Det fanns ingen pilatesbollspump där - men en hel del annat intressant. Som vi har letat Mannen i Mitt Liv och jag! Det finns inte så många platser för en pilatesbollspump att gömma sig på i vår lägenhet, men vi gick i alla fall bet.


Här behövs inga pilatesbollar. Bara fröbollar.

Nu har jag fått låna Dotterns pilatesbollspump mot löfte att lämna tillbaks den snart. Hon misstänker antagligen, att hennes pilatesbollspump ska försvinna till samma okända ställe som min.

Min pilatesbollen är nu pumpad och i gott skick. Då gäller det för mig att också komma i gott skick med hjälp av min pilatesboll - dock förhoppningsvis inte lika välpumpad.   

Varm kram,
Lambergsfrua