Jag bara stirrade mållös. Jag drog ut en bärbar dator ur paketet! Så hett efterlängtad, men jag är också realist och har ansett det för dyrt att köpa. Jag blev faktiskt tårögd. Mina underbara "ungar" (ja kära Svärson, jag räknar in dig där också).

Det där med ny kläder betydde att de "stylat" locket med en bild med Floridamotiv  i skinn. Vi är alla helt sålda på Florida, som vi alla besökt åtskilliga gånger och där vi faktiskt ägt en lägenhet så kallad condo.

Ett stort paket från Dotter, Svärson, Son  och Barnbarn bars fram och följande dikt lästes upp:

Detta är visserligen inget som hetsar,

men snart så rör du dig i finare kretsar.

Gammalt blir som nytt med solkyssta kläder,

även om de är av skinn och inte av läder.

Vår present finns nog redan i ditt minne,

kanske till och med på en liten liten pinne.

Bokstäver i mängder, bilder på rad,

Vi hoppas du ska bli riktigt, riktig glad.

Jag kunde inte gissa ett skvatt. Vaddå solkyssta kläder men inte av läder.

Jag uppmanades att absolut inte vända på paketet, när jag skulle öppna det - vilket inte var helt lätt.

Tro inte att det var slut med detta! Vid återkomst från räkfrosseriet hade vi lite quality time med Sonen innan vi alla gick över till Dottern med familj för att fira ännu mer :) Barnbarnet gav mig en häftig röd datamus, som förvånade mig lite. Inget fel på min datamus, men han förklarade ivrigt hur bra den här var, allra helst när han ville spela spel på min dator... Jaha??

Sonen gav mig en bok av  Sten Sture Skaldeman: "Ät dig ner i vikt - praktisk viktminskning för feta män och runda kvinnor". Han ursäktade sig med att jag inte alls var för rund *hmm* , men han har en god vän som tappat åtskilliga kilo med hjälp av den här boken. Oavsett vad man tycker är det en mycket tänkvärd och klart  intressant bok. Jag har redan börjat läsa den...

Sen festade vi på på räkor, kräftor, vitlöksbröd och en härlig västerbottenspaj med gott vin till. 

Dagen började med att MIML tände levande ljus och kom in med frukostbricka. Där låg ett par önskade presenter i glittriga paket.

Framåt lunch tog vi med Sonen på en biltur till Café LIljenäs i Värmskog. Stället är känt för sina fantastiska räksmörgåsar och det ville vi bjuda på till lunch. Stället ligger så vackert med altan ut mot sjön. Tyvärr började det regna, men som tur är finns det tak över altanen, så vi fördrog att sitta där i stället för inomhus.

Vilken fantastisk överraskning jag bjöds på igår, dan före dan! Kom hit kvart i fyra prick och ta på er oömma kläder, långbyxor, gå-skor, keps *har jag ingen* , varm jacka och lämna plånboken hemma! *sympatiskt drag* sa Svärsonen. Eftersom jag lider av ett visst kontrollbehov, försökte jag få reda på lite mer fakta. Nix!

Solen strålade från en klarblå himmel, det var många plusgrader - så långbyxorna värmde gott, när vi mötte resten av familjen på utsatt tid. De släpade på kylväska och många kassar med väl dolt innehåll. Det kunde alltså inte handla om någon långpromenad med den lasten.

Vi luffade ner till Inre hamn - alltså handlade det om någon slags båttur. Båtbussar finns i stan, men där kan man knappast äta medhavd matsäck ombord. Men den båtbuss som dök upp var totalt ointressant för familjen. Hmm?

Efter några minuter gled en STOR vacker motorbåt in till bryggan med glatt viftande vänner till Dottern och Svärsonen ombord. Grattis i förskott och välkomna ombord! Vilket var lättare sagt än gjort. Mina sjöben är inte vad de en gång har varit. Väl ombordbaxade stoppades vi in i flyvästar av varierande tjusighet och bärkraft. Jag kom osökt att tänka på Berlinersylta - ni vet en sån där köttrulle  som hålls ihop med snören ;)

Så bar det iväg på en härlig tur genom Vänerskärgården ut till Västra Långholmens stora fina båtbrygga.  Där tömdes kylväska och kassar  på sitt innehåll och diverse läckerheter dukades fram på bordet. Vi var helt ensamma därute förutom en fiskgjuse som inspekterade oss från ovan.

Vi gjorde en liten promenad på öns klippor bland blommande ljung och susande tallar. Återvände hemåt i solnedgången efter en helt underbar och  otroligt lyckad dag. Tusen tack familjen och de goda vännerna!

Förkylningen ger sig, tårna sitter där de ska och solen skiner - men rackarns vad trött man blir efter att ha hostat sig igenom ett par dagar. Ja, naturligtvis hostar jag inte en hel dag i sträck, men attackerna känns l-å-n-g-a. Nåja det går över och jag har mycket roligt att se fram mot de närmaste dagarna.

Barnbarnet var här igår. Alltid lika trevligt. En av hans kompisar kom också hit och vi åt lunch tillsammans innan ungdomarna gav sig härifrån.

Så kommer Sonen på besök i morgon för att umgås med hela familjen och sen fira min födelsedag: Vi var ju så listiga, att vi gav honom en tågbiljett hit, när han fyllde år i juli *fniss*

Nejdå, jag fyller inte jämnt. Jag vet att många tycker  det är fånigt att fira åldrandet, men det har jag aldrig haft några problem med. Jag tycker det är trevligt med uppmärksamheten och framför allt tycker jag det är roligt, när vi får tillfälle att träffas allihop. Det blir ju tyvärr inte så ofta, när man bor på olika håll i landet.

Mannen I Mitt Liv har redan "presentat" mig två vackra orkidéer lite i förskott. Trevligt initiativ som bör uppmuntras;) 

Ha det gott alla bloggarvänner -  och alla andra som tittar in här!

Solig kram!

Tack snälla ni för alla uppmuntrande kommentarer till mig! De värmde verkligen ska ni veta. Förkylningen är mycket bättre, sexiga rösten  borta. Tyvärr;) Bara en lätt beslöjning finns kvar. Låter kanske  lite intressant i alla fall ;)

Tårna börjar se normala - hur nu  en normal tå ser ut och jag kan använda mina vanliga skor igen utan att halta.

Och solen tittar fram, så sammanfattningsvis är det en riktigt bra dag idag. Ska strax gå till jobbet och sen kommer Barnbarnet hit i kväll för att sova över. Han gillar kakor och på vår Norrlandsresa tänkte vi köpa ett paket till honom att smaska på. Blev helt bestörta när vi läste innehållsförteckningen - det fanns ju nästan bara en massa tillsatser och smakämnen! Vad håller livsmedelsfabrikantern egentligen på med???

Mormor blev då plötsligt beskäftig bullmormor och deklarerade frankt, att baka småkakor är busenkelt - och lovade göra så vid hemkomsten. Ja ja...  Nu är den här mormorn inte särsklilt huslig * MIML nickar ihärdigt medhåll* och absolut ingen bullmormor *jo, till formen flinar MIML vänligt*.

Så det blev upp till bevis. Fjollig Mormor hade ju lovat. På med förklädet (jo, jag har ett sånt i gömmorna) och fram med receptboken. Kladdigt var det, men chokladsnitt blev det. Låt mig bara konstatera, att de blev mycket godare än de blev vackra *fniss*  Barnbarnet provsmakade igår och var helnöjd. Då är förstås även Mormor nöjd. Men någon Bullmormor blir jag aldrig - möjligtvis Kakmormor :)

Önskar er alla en bra dag utan alltför mycket krämpor och andra bekymmer.

Kram!

Är förkyld och känner mig hängig. Rösten låter inte som min - sexigt (?) beslöjad och hes.

Återkommer när jag är mig själv igen;)

Go'nattkramar till alla go'a bloggvänner och andra besökare!