Idag den 31 oktober är det Halloween. I år sammanfaller den med Alla Helgons Dag vilket upprör många känslor. För många är Halloween bara ett kommersiellt jippo från USA. Det finns en viss sanning i det, men också en annan sanning. Om du verkligen vill veta mer om Halloweenfirandet långt tillbaka i tiden, kan du läsa här.  Intressant tycker jag.  Jag gillar att ta reda på så mycket fakta som möjligt om olika företeelser,  innan jag bildar mig en uppfattning - och nu menar jag rent  allmänt, inte bara om Halloween.

Oavsett vad vi tycker,  tror jag att Halloweenfirandet är här för att stanna och så länge det hålls inom rimliga gränser, tycker jag det är OK. Att slänga tomater eller ägg på dem,  som inte ger godis är helt oacceptabelt. Det ska vara lite lekfullt, inte elakt.

Jag får väl tillstå, att jag har haft väldigt roligt, när jag varit med att planera och genomföra lagom läskiga Hallowenfester hemma hos Barnbarnet under flera år. I år kände han sig för "gammal" för en egen fest, så  i kväll är han (och den ömma Modern) i stället hemma hos en yngre kompis och hjälper till med läskigheterna. Barnets ömme Fader är innerligt tacksam att slippa efter alla år och nöjer sig med bastu och en öl i hemmets lugna vrå *fniss*. Misstänker dock att han är inbjuden på en Bloody Mary sen alla barn gått hem

Redo för en spökhistoria läst i dämpat ljus från

ficklampa. De där naglarna satt väldigt löst ;)

Som välkomstdrink på festen kunde man välja mellan Scotch Whisky och Champagne Coctail.  Ni behöver inte ens fundera på vad killarna valde Medan vi stod där och minglade  gled kiltklädd personal/skådespelare omkring bland gästerna för att förmå männen, att ta på sig en kilt "för att komma i rätt stämning".  Ni behöver inte heller här fundera på vad våra killar tyckte om det , trots att ganska många andra killar faktiskt tyckte det var en kul grej och ställde upp. Under tiden fylldes whiskyglasen på och efter moget övervägande * fniss, fniss*  och mycket peppande ändrade våra killar inställning. "What the heck" utbrast Mannen i Mitt Liv - och blivande Svärsonen hakade på.

Innan den fantastiska femrätters middagen (med vin därtill)  och den stora showen fick alla kiltklädda killar gå upp på scenen - och förevisa sina lurviga ben till publiken stora jubel. Kiltarna behölls på hela kvällen och jag tycker nog att våra killar är rätt så fina i sina kjolar...

Obserevera det stadiga greppet båda killarna har om sina glas ;)

Under det där Londonbesöket hader vi ett fullspäckat schema och gjorde massor av roliga saker. Mannen i Mitt Liv är en hejare att planera och lämnar inte så värst mycket åt slumpen - eller gjorde inte på den tiden i alla fall.   En kväll var vi på skotsk afton på The Caledonian i Mayfair.

Redan i entrén togs vi emot stilenligt av en kiltklädd gosse som misshandlade en säckpipa. Eller nej, han spelade absolut inte fel eller så, men jag tycker säckpipa låter,  som att dra en katt i svansen.

Här står Dottern och jag och strålar i kapp blåsaren - vem kan tro att jag inte gillade, det jag hörde *fniss*

Missa inte mina turkosa strumpor till turkos blus och Dotterns höga

klackar till smala långbyxor - snofsigt värre;)