Trampa - vadå???

I går fick vi se en pappa komma bärandes på en liten cykel med stödhjul. Den lilla förhoppningsfulle ägaren kom traskandes efter i full cykelmundering.

Cykeln ställdes ner och telningen klättrade upp på sadeln. Sen var det stopp. Motorik och koordination var helt klart inte färdigutvecklade för en så avancerad övning som att trampa på em cykel.

Barnet klev av cykeln och pappan tog ett snack med honom. Här är det möte på hög eller snarare låg nivå.

Upp igen, men det vill sig inte alls. Pappa börjar nu se besvärad ut.

Ungen kämpar på sin cykel, men utan att röra fötterna det minsta. Han förstår helt enkelt inte själva tramptekniken.

Pappan börjar se ut som en del hundägare, när hunden gör det den ska och husse/matte ser ut som de inte har en susning om, att det finns en nödig hund i andra änden av kopplet.   

Frustrerad unge på sin cykel och besvärad pappa, som nog helst skulle vilja vara någon annanstans.

Lillgrabben är mer företagsam än pappa. Han kliver av cykeln, ställer sig framför och börjar dra den framåt cykelvägen, medan han går baklänges. Det slutade med att Pappan lyfte upp cykeln och tog barnet i andra handen och travade iväg.

När jag sitter här och tittar på bilderna börjar jag tvivla på, att det verkligen är lillgrabbens pappa, som är med. Det kanske är en storebror eller annan släkting - men säker kan man inte vara. Nutidens föräldrar ser allt fasligt unga ut, tycker jag.    

Några vårfoton från Lamberget   Underbart blommande forsythia. Mängden blommor är helt fantastisk.

För några år sedan hade vi en nästan lika pampig forsythia hos oss, men en storm välte omkull hela härligheten. Busken klipptes ner och man försökte lägga tillbaks rotvältan utan större hopp om, att busken skulle klara sig. Men titta här! Det finns livskraft i växten och nu kan vi glädjas åt några spretiga grenar med lysande blommor.  Vi tror på en framtid för vår forsythia.   

Kvällsfiske vid nästan spegelblank tjärn.

Några pilar vid Tjärnens norra ände speglar sig i vattnet.

Önskar er alla en riktigt trevlig fredagskväll.

Soliga kramar,

Lambergsfrua 

 

Maria

6 maj 2011 18:53

Underbar fotosekvens på den cyklande, eller vad man nu ska kalla det,grabben!
Men du, var är länken till Pelles finalchans? Behöver ju lite röstningshjälp, ju.

Lambergsfrua

6 maj 2011 19:02

Oj, det glömde jag ju. Jag har röstat själv och så var det bra med det. Jag får leta fram länken och lägga in.
Kramar,
Ma

 

Anita

6 maj 2011 19:01

Tack för att du delar med dig av en liten händelse som blev så väl dokumenterad i din blogg. Spännande !!! Jag tjuvkikade inte på kommande bilder så det var riktigt spännande att få se hur det gick till slut. Det är nog en storebror ... Eller ??? Ja, det fåt vi nog inte veta ... Eller blir det en triologi?? *skrattar*
Härligt fina vårbilder och visst tar sig forsythian sig ... Det hade jag kunnat tala om för dig när ni satte rotkvältan tillbaka. Det kommer att bli jättefin.
Tack än en gång för mysigt inlägg vännen !!!
Stor kram från mig till er båda där på balkongen !!!

http://minplats.bloggplatsen.se

Lambergsfrua

6 maj 2011 19:50

Tack för alla rosor du strör, min vän!Ja, det var ju en bagatell, men vi blev helt fascinerade av lillkillen och hans vuxna kompanjon - nej, jag tror inte att det var pappan. Så tafatt tror jag inte någon pappa är - eller kanske ;)
Jag visste inte att forsythian är så livskraftig, men jag är jätteglad för det.
Balkongandet sparar vi till efter Talang, som vi följer trots att "alla" tycker det är ett uselt program. VI har kul, när vi ser det =D
Ska göra ett kort inlägg om en tävling som Pelle är med i. Han vill förstås ha röster ;)
Önskar dig och Livskamraten en mysig fredagskväll!
Soliga kramar till er båda från oss båda.
Lambergsfrua

 

Ruth

6 maj 2011 22:22

Intressant men lillgrabbeb som försökte sig på den svåra konsten att trampa, det är inte enkelt att få ihop det hela, en härlig fotosekvens.
Så fint Forsythian blommar hos er, det är vackert nu, undrar så hur det ser ut hemma i Lerum, på måndag får vi svar på det.
Kram

http://bernamis.bloggplatsen.se

Lambergsfrua

6 maj 2011 23:08

Jag tyckte nästan synd om lillkillen. Han ville så innerligt gärna och satt där med fötterna på tramporna utan att komma framåt. Den vuxna (pappan? storebror?) kunde ju ha visat handgripligt, hur det går till.
Så det ä dags för färd söderut nu. Jag tror våren har kommit bra myclet längre i Lerum än i Klaråsen - men båda platserna har sin tjusning.
Varma kramar!

 

yvonne

7 maj 2011 08:46

Hm...jag tycker inte man bör låta såna där små cykla själva. Stödhjul är lömska...bättre med trehjulingar, men såna kanske inte finns längre? Och så skönt att det äntligen blivit lite grönare och blommigare ute,nu hoppas jag på mer värme också! :)

http://www.yvonneeblogg.blogspot.com

Lambergsfrua

7 maj 2011 12:03

Håller helt med dig. Knatten var alldeles för liten för en cykel. Jag tror inte han var mer än runt två år, med tanke på hur han rörde sig.
Jodå, trehjulingar finns.´Jag har sett flera föräldrar, som låter sina barn träna här på GC-vägen runt Tjärnen. Behövs stödhjul är barnet för ungt - alltså är stödhjul en uppfinning mer för föräldrarna än för barnen.
Visst är det underbart med allt som grönskar och blommar - och kvittrar =D
Värmen kommer på måndag sägs det och jag väljer att tro på det ;)
Kram,

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Januari brukar kallas  årets "längsta" månad. Den är mörk och många suger på ramarna efter julens julklappsutsvävningar. Vi har inte de problemen, men jag tyckte nog att årets januari var alldeles ovanligt mörk med sina korta dagar och långa nätte...

  Morgnarna blir allt kyligare, kvällarna kommer allt snabbare och nätterna blir allt mörkare. Det verkar faktiskt som att hösten står och stampar i farstun. Men fortfarande har vi sensommar, så än behöver han (för det är väl en han?) inte göra sig ...

  Våren kom sent men nu har vi plötsligt passerat sommatsolståndet! Hur kunde det gå så snabbt??   Och det är ju nu sommaren börjar egentligen. Vi har många fina sommardagar och ljusa kvällar att se fram mot och njuta av.Allt gott önskar jag er fram...

 Vintern försvann och våren var efterlängtad men ack så tveksam. Det betydde att vi fick njuta lite längre av den, innan den plötsligt övergick till sommar. Här syns en flod av krokus i Museiparken.Maj och juni blommar mest heter det i ramsan och de...

  Vi Vi fick riktig vinter här i februari med ca 30 cm snö, som låg kvar ett tag. Snöröjarna jobbade dygnet runt, men hade ändå svårt att hinna röja allt,  innan mer snö föll. Följden blev halkolyckor och bland annat inställda tåg och bussar. Det bl...