Lambergsfruas  blogg

Senaste inläggen

Av Lambergsfrua - 6 november 2016 11:18

Idag är det gråmulet och den snö som föll för några dagar sedan är praktiskt taget borta igen. Inget varken Mannen i mitt Liv eller jag sörjer, eftersom vi inte gillar att halka runt på gångvägarna som smörklickar på varm potatis.

 
6:e november är Gustav Adolfsdagen och allmän flaggdag. Det är även den dag som Mannen i Mitt Liv är född. Som barn var han helt övertygad om, att flaggandet var för att fira honom.

Idag vet han bättre, men vi flaggar förstås för honom här hemma.

Önskar alla en bra dag!
Varm kram,
Lambergsfrua
  


ANNONS
Av Lambergsfrua - 30 oktober 2016 13:00

Idag för 30 år sedan förlovade sig vår kära Dotter med mannen som sedan blev vår käre Svärson. Det skedde på en rersa vi gjorde tillsammans till London. Hur det gick till har jag berättat tidigare och du kan läsa om det här 

Vi  bugar och bockar och gratulerar med blommor och blader och en hissad flagga.   

 
Vi gratulerar också käre Svärsonens mamma, som fyller hela 90 år idag! Vi hoppas och tror att hon får en fin dag tillsammans med sina barn och barnbarn med respektive.  

Önskar alla en riktgt fin söndag!
Vamr kram,
Lambergsfrua
  


ANNONS
Av Lambergsfrua - 29 oktober 2016 12:00

DAG 6 KITZBÜH(E)L - ELLMAU MED WILDER KAISER GALA-AFTON
Vädret var inte särskilt samarbetsvilligt under den här resan och inte heller den här dag då vi gav oss iväg mot Österrikes mest kända vinstersportort. Den ligger mellan apltopparna Hahnenkamm med sina 1712 m.ö.h och Kitzbühler Horn med 1996 m.ö.h


Bussen körde oss direkt till Linbanestationen vid Hahnenkamm. Den första skidliften invigdes här 1929 och var världens första kabinbana för skidåkartransport. 1935 gjorde Edward VIII, prinsen av Wales ett besök här och lockade därmed många nya besökare framför allt från Storbritannien.


En liftkorg från 1956 hänger vid dalstationen, som ett museiföremål. Liftkorgarna från 1994 med plats för 6 personer byttes till större säsongen 2010/2011. Nu kan ska 8 personer få plats i varje gondol - om alla är riktigt smala om rumpan vill säga... Nästan alla 69 nya gondoler har namn efter välkända skidåkare. Naturligtvis har Ingemar Stenmark sitt namn på en av dem.


Vi var bara ett fåtal av gruppen som gjorde turen upp till toppen. En del skrämdes nog av den branta banan, andra kanske av vädret. Till höger ser man hur molnigt och regnigt det var i början av resan och till vänster hur det såg ut de sista hundra metrarna.

 
Oj! Visst hade vi räknat med dålig sikt och regn däruppe, men absolut inte SNÖ! Vi fick också klart för
oss att det faktiskt går en bilvägg dit upp. Det hade varit spännande att köra upp dit - men kanske inte med bussen förstås...


Så här vackert är det på Hahnenkamm i klart väder. Utsikten måste vara helt vidunderlig över Kitzbühleralperna.


Nåja, vi gjorde inte den korta vandringen upp till startplatsen för Hahnenkammrennen. Vi såg den inte ens. Restaurangens stora terass var helt folktom, men vi valde ändå att sitta inomhus med varsin latte.

 
I trappan upp till restaurangen hängde några stora fotografier av tidigare storheter i slalompisterna. Fotot är förstås inte från 1954, för herrarna ser inte helt unga ut. Kanske från nån gång på 1980-talet. Det lite roligt att se hur de var klädda. Alla killarna var alltså från Kitzbühl!

Ernst Hinterseer vann OS i slalom vid vinterpelen i Squaw Valley 1960
Mattias "Hias" Leitner vann silver i slalom vid samma OS.
Christian Pravda vann silver i slalom vid vinterspelen i Oslo 1952
Fritz Huber var flerfaldig vinnare i slalom och i slutet av sin karriär tränare bl.a i Sverige.
Anderl Molterer vann silver i storslalom vid vinerpelen i Cortina 1956.
Anton "Toni" Sailer vann bland mycket annat tre guld i alpin skidåkning vid vinter-OS 1956


Efter den  drygt 10 minuter långa nerfärden kändes det rätt skönt att lämna snön och komma ner på fasta om än något regnvåta marken igen.


I rabatter och balkonglådor blommade det som om ingen snö fanns i hotande närhet. 


Utanför en hel del affärer hängde konstfullt utformade skyltar. 

 
Mannen I Mitt Liv träffade på en pratglad duva, I den lilla kyrkan till höger tittade vi in och kunde njuta av stillsam musik framförd på fiol och gitarr av två äldre gentlemän i hatt och långrock.


I den här medeltida staden bor drygt 8.000 personer - bortsett från alla turister.


Många husfasader är skönt bemålade.


Plötsligt bröts lugnet av ett par kraftiga och uttdragna trumpetstötar, nästan som om det vore ett larm av något slag. Det visade sig vara de här två herrarna som på Rådhusets trappa så förkunnande att klockan var 12 slagen.


Har man inte en vacker skylt att hänga utanför sin affär. kan man dekorera med  blomstergirlanger och små kransar.  


Det fanns ett par hästdragna vagnar för sightseeingtur i stadens bilfria gamla centrum.

Sedan var det dags att återvända till hotellet, packa ihop och äta vår sista trerätters middag, innan det bar av till Ellamus och musikfestens avslutande Galakväll.


Den här kvällen var det absolut fullsatt i tältet. Och denna kväll framträdda våra absoluta favorite.Vi hade tagit med oss dynorna från våra balkongstolar, så vi satt riktigt bekvämt.

   
Schweiziska Francine Jordi började sjunga och framträda redan som barn. Hon har vunnit Grand Prix der Volksmusik och har guldplattor med höga listplaceringar i tyskspråkiga länder. Hon har även ställt upp för Schweiz i Mellon 2002 och hamnada på 22:a plats. Operadebut gjorde hon 2007 i Bern som Papagena i Trollflöjten. Det var först då hon kände på riktigt, att hennes hobby hade blivit hennes yrke.

 
Die Zillertaler firar 45-årsjubileum 2017. De fem grabbarna spelar fraditionell folkmusik med partysound. "Sjung, dansa och var glad!" tycks vara deras motto...

   
... och visst dansades det i gångarna! Folk sjöng med, klappade takten och viftade med händerna i luften - uppmaningen från grabbarna "Hände hoch!" åtlyddes utan prut.


Som avslutning kom Hansi Hinterseer, vår stora favorit i dessa sammanhang. Han föddes 1954 i Kitzbühel,utförsåkare under 1970-talet och son till Ernst Hinterseer - som finns på fotot med "Kitzbühler Wunderteam 1954" högre upp i det här inlägget.

Hansi vann sammanlagt sex världscupsegrar 1972-1975 i slalom och storslalom.  I världscupen i storslalom i Tjeckoslovakien 1974 ställde både Hansi och Ingemar Stenmark upp. Ingemar kom trea och Hansi fyra. Vann gjorde Gustav Thöni, som han ofta gjorde då.


 
Sedan 1981 är Hansi kommentator vid Österrikiska Televisionens skidsändningar. 1994 inledde han sin framgångsrika karriär som schlagersångare, TV-medarbetare och skådespelare. Och här poserar han villigt tillsammans med Mannen I Mitt Liv.

DAG 7 ST JOHANN - HANNOVER
Avfärd efter frukost
norrut mot Tyskland och Hannover.

 
Faktiskt riktigt hyfsat väder, så vi såg bergen omkring oss.

 
Bitvis var det långa köer på Autobahn, trots att vi åkte på en söndag. Sön- och helgdagar äret runt råder det lastbilsförbud där mellan 00:00 och 22.00 . Sommartid gäller det även lördagar från 07.00-20.00 Dispens ges för kyltransporter och liknande.

Efter de sedvanliga bensträckar-, lunch och fikapauserna var vi framme vid samma hotell i Hannover som på nedresan runt 18.30 Med resan i kroppen och efter en mycket god middagsbuffé, var det inte alls svårt att somna.

DAG 8 HANNOVER - KARLSTAD
Avresa kl. 7
men alla satt på sina platser i bussen redan fem i, så vi åkte då.
Fikade på färjan till Rödby.


Gränspolisen i Rödby var mycket noggrann. 10 man kollade alla fordon som skulle passera. Vi fick visa upp våra pass för en trevlig polis, som klev ombord på vår buss.

Jag upplevde inte gränskontrollen i Sverige riktigt lika noggrann men visst, vi fick hålla upp våra pass. En grupp silverpantrar är kanske inte så benägna till människosmuggling...

Vi kom till Karlstad 22.30, där den förbeställda taxin väntade på oss. Det är alltid lika skönt att komma hem igen efter en resa och vi var ganska trötta av bussåkande både i kropp och knopp - men mycket nöjda med resan för övrigt.

Jaha ja, de' va' de' om de' de'. Hoppas att ni har haft trevligt tiillsammans med oss på vår resa. Få se när vi fladdrar ut igen.
Varm kram!
Lambergsfrua
  








 


 


Av Lambergsfrua - 27 oktober 2016 13:00

DAG 5 ELLMAU/HARTKAISERBAHN - ST. JOHANN FREDAGSMARKNAD
Nu var det dags
att återvända till Ellmau för att ta linbanan upp till Berg Kaiser för att delta i Frühschoppen. Det är en slags brunsch med mat, dryck, musik och dans. Ibland blir det nog mer dryck än mat, har en tysk vän berättat.


Eftersom dagen var så molnig med duggregn har jag fällt in en bild av Ellmau och Hartkaiserberg i solsken. Linbanekorgarna var nya från 2015 och förde oss mjukt och stötfritt upp på berget. Det märktes knappt, när korgen gled över stolparnas kugghjulen.


Så här mycket eller snarare lite såg vi från korgen på färden.


Topprestaurangen var smockfull med folk, som köade för öl, korv, ärtsoppa och kaffe.
Många dansade framför scenen, där en trio spelade glad "tyrolermusik". Enda sittplatserna fanns långt från scenen, men det var ganska trevligt ändå. Jag erbjöd mig att köa för lite varm dryck och kom tillbaks med en latte opch en Glühwein.


Så här ser topprestaurangen med fin lekplats och annat trevligt ut i klart väder.


Så här dålig sikt var det, när vi startade nerresan. Två av våra medresenärer vände ryggen åt "utsikten". 


Ganska kul ändå, tyckte Mannen I Mitt Liv. 


Tillbaka i St. Johann gick vi fram till den lilla marknaden på torget och kollade lite vad som erbjöds.


Frukt och grönt, korvar och ostar och finaste fina blommor. Jag gillade det lilla Meckitrollet i sin höstbukett. 

Efter trerättersmiddagen var det dags för ännu en kväll med Musikfest i Ellmau - men vi avstod faktiskt. Hur trevligt det än var kände vi, att både öron och ryggar behövde vila em kväll. I stället såg vi lite på TV, läste och löste korsord och samlade oss inför nästa dags stora avslutningsgala.

FORTSÄTTNING FÖLJER - KITZBÜHL/HAHNENKAMM - WILDER KAISER GALA

Av Lambergsfrua - 26 oktober 2016 16:30

DAG 4 ST JOHANN - ACHENSEE - WATTENS (SWAROVSKI) - ELLMAU

Efter frukost
körde bussen oss västerut i Inndalen. Vid Schwaz klättrade vi sedan på serpentinvägar ca 1 mil upp till "Tyrolens största bergssjö Achensee med sitt smaragdgröna vatten" på 950 m.ö.h Den är knappa milen lång och ungefär en kilometer bred och kallas ibland för fjordsjö


Målet var den lilla byn Pertisau på sjöns sydvästra sida. Här bor bara 460 personer, men sjön och bergen lockar turister både sommar och vinter.


Byn ligger vackert omgiven av höga berg. Vi var där för att göra en båttur på knappa timmen.


Vi åkte med MS Tirol byggd 1994 och totalrenoverad 2015. Den är hela 47 meter lång och knappt 10 meter bred och tar hela 600 passagerare - men så många var vi inte på vår tripp. Jag har förresten aldrig tidigare sett så stora, fina rymliga och helfräscha toaletter på en båt som här!
  
 
Det är imponerande
att den här ganska lilla sjön har haft reguljär båttrafik sedan 1887, först med ångbåt fram till 1958. Hur har man då fått dit båten?  Eller båtarna, för det finns faktiskt 6 båtar av olika storlek i rederiet! Jo, båtdelarna byggdes på varv och transporterades sedan till Achensee, där de monterades ihop till en båt och sjösattes.


Mannen I Mitt Liv och jag valde att sitta på soldäck, även om det var lite småkyligt och solen inte alls visade sig.


Vi hade sällskap därute av flera väl påpälsade passagerare. Hatten satt stadigt på damens huvud. Kanske hade hon hattnål...

 
Efter båtturen åt vi gulaschsoppa till lunch på en liten uteservering med bara ett par bord. Resten av gruppen gick till en större restaurang längre upp i backen, där maten visserligen var god, men väntan på den l-å-n-g-

 
Visst blir man glad av all den blomsterprakt som bjuds i Tyrolen.


Vi slingrade oss ner mot Schwaz i Inndalen. På 1400- och 1500-talen var det centrum för silverbrytning. Då bodde här ca 20.000 personer och staden var den största efter Wien i Österrikiska Imperiet. Idag bor här ca 13.000 personer.


Nästa punkt på dagens program var ett besök i Wattens och Swarovskis Kristallvärld.


En glittrande, gnistande värld med stora utställningshallar och exklusiv shop med lockande varor förföriskt exponerade i välputsade glasmontrar. Det här är ingången till shopen. Nä, jag köpte inget men ögonshoppade gärna.


Vi kom tillbaks till hotellet, när solen var på väg ner.
Efter trerättersmiddagen (med Knödel) var det dags för kvällens Musikfest i Ellmau.


Vi hade bokade platser till alla kvällarna, men inte samma bord varje gång.


Kvällens artister var bra och allra bäst var den schweiziska familjegruppen "Oesch's die Dritte" - farfar, son, sonhustru och deras tre barn, alltså tre generationer på scenen samtidigt. De sjöng och spelade schweizisk folkmusik så medryckande att folk hade svårt att sitta still. Många dansade i gångarna medan andra nöjde sig med att klappa takten (bland annat vi lite stela svenskar).  Dottern Melanie var sprudlande pigg med en helt fantastisk röst - och joddla kunde hon också!

Tillbaks på hotellet 23.30 - och även den här gången hittade alla i gruppen tillbaks till bussen utan problem.

FORTSÄTTNING FÖLJER -  DÅ BLIR DET FRÜHSCHOPPEN OCH FREDAGSMARKNAD I ST. JOHANN



   






Av Lambergsfrua - 24 oktober 2016 16:30

"Vet du vad", sa Mannen i Mitt Liv dagarna innan vi skulle iväg i arla morgonstunden med Gruppresors buss till Tyrolen. "Jag tycker att vi sover på hotellet mitt emot stationen natten innan avresan" 
  Bakgrunden var att vi vid ett annat tillfälle en tidig morgon inför en resa stått och trampat utanför vår port i väntan på den förbeställda taxin. Som inte kom! Som tur var, hade vi så pass god tidsmarginal, att vi lyckades få tag i en ledig taxi, som körde oss till bussen innan avgång. Den känslan av stress och oro satt kvar i kroppen och knoppen alldeles för länge för välbefinnandet. 

Sagt och gjort. På eftermiddagen innan avresan checkade vi in på anrika Hotel Drott vid stationen. Det ståtliga hörnhuset byggdes 1909, där förutom hotellet med sina 10 rum, tre fotografer, ett bageri, en bank och några exklusiva paradvåningar delade på utrymmet. Det nu nyrenoverade hotellet erbjuder idag 85 fräscha rum, som nås genom en behagligt maklig färd i Karlstads näst äldsta hiss.

     
På rummet väntade en glad överraskning! Dottern och Svärsonen hade lämnat två små vinflaskor och en ask med den allra finaste lyxhoklad, allt insvept i prasslande cellofan. Vi blev både glada och rörda över den gesten. Självklart kom de på besök lite senare och vi hade en trevlig stund tillsammans i det mysiga sällskapsrummet högst upp i hotellet. 

I rumspriset ingår även eftermiddagskaffe med hembakt och våfflor, som man gräddar själv och dessutom en fräsch middagsbuffé med både sallad, varmrätt och dessert. Lägg därtill en alltigenom trevlig personal, så är det inte svårt att trivas gott på det hotellet.
 
Jag behöver väl
inte säga, att vi la oss tidigt den kvällen med klockan klockan på ring strax före halv fem...

DAG 1 KARLSTAD - HELSINGBORG/HELSINGÖR - RÖDBY/PUTTGARTEN - HANNOVER, 103 mil
 
Vår resrutt Karlstad - Hannover.


Med våra frukostpåsar
från hotellet klev vi ombord på bussen tio i fem och sen började äventyret.


Vi åt vår frukost
i soluppgången vid bensträckarpausen i Brålanda. "Bensträckare" är ett finare namn för toa- och fikastopp. 


Under de 20 minuterna
som överresan till Helsingör tar, fick vi sitta kvar i bussen och det var skönt. 

 

Det mest upphetsande på den dagens resa var nog uppståndelsen, som jag orsakade på kajen i Rödby. Vi kom dit i god tid före ombordkörning och i väntan på den var vi flera, som passade på att besöka servicebyggnadens toaletter. När det var dags att köra ombord, trodde guiden genom ett missförstånd, att jag var kvar därborta.  Medan jag satt på min plats i allsköns ro, stressade hon iväg för att leta rätt på mig. Helt ovetande om den dramatik jag jag orsakade, sträckte jag på halsen som alla andra i bussen för att se, vem guiden skulle komma tillbaka med... 
Jodå, vi kom med den färja som planerat, trots att den ena tradaren efter den andra hade kört förbi oss i kön.

 
Tyskland bjöd på intensiv trafik och bitvis kilometerlånga köer. Efter flera bensträckare och ett lunchstopp kom vi fram till hotellet i Hannover framåt halv nio på kvällen. Direkt efter incheckningen väntade middagsbuffén. Sedan somnade vi helt ovaggade.

DAG 2 HANNOVER - ST. JOHANN IN TIROL 78 mil
Bussen styrde ut
från hotellet kl. 7.30. Vid Kreuz Rothenburg/Frankfurt/Stuttgart var det 27 km kö (info från chauffören), då tre filer blev två på grund av broreparation och för de två filerna plötsligt blev en, då en långtradare fått stopp i innerfilen Snacka om flaskhals!
Vid lunchstoppet i närheten av Bamberg åt MiML och jag resans första gulachsoppa - gott!

Det var molnigt och mörkt, så vi såg inte mycket av Alperna söder om München Bussen tankades innan vi körde in i Österrike - 500 liter diesel!

 
Vid halv åttatiden var vi framme i den lilla staden St. Johann in Tirol (det finns ett St. Johann till)


... och checkade in på mysiga Hotel Fischer i den bilfria zonen mitt inne i centrum. Fast visst kom det en och annan servicebil där också. Balkongen längst upp till vänster var vår.

Vi fick ett bra rum med utsikt mot alpkedjan Wilder Kaiser, fast den såg vi inte i mörkret. Det lilla fönstret stod öppet och elementet var kallt, så det var minst sagt fräscht därinne. Det skulle självklart ordnas, lovade en vänlig tös i receptionen.

Trerättermiddagen smakade bra och sedan somnade vi gott, trots att rummet fortfarande var kallt.

DAG 3 RUNDVANDRING I ST JOHANN - ELLAMU FÖR PREMIÄR PÅ "MUSIKHÖST I ALPERNA
 

St Johann in Tirol ligger 670 m.ö.h i hjärtat av Kitzbüheler Alpen drygt 12 mil från München, 9,5 mil öster om Innsbruck och 30 mil väster om Wien. (Bilderna är klickbara om du vill se närmare)


 
Efter en välbehövlig och uppskattad sovmorgon samlades vi i lobbyn för en guidad tur i centrum.

 
Det är en klassisk tyrolsk marknadsstad med ett medeltida centrum, där byggnaderna är utsmyckade med freskmålningar och prunkande balkonglådor. Ca 8.500 personer bor här.

Kyrkan i St Johann ligger alldeles vid Torget. 60 % av befolkningen är romersk-katoliker.


Kyrkan var rikligt dekorerad med blommor, frukt och grönsaker för en skördegudstjänst. Klicka gärna på bilden för att se allt läckert som ligger där. 

 
Framåt lunch lättade molnen och vi kunde njuta av mäktiga Wilder Kaiser, där snön fallit på topparna under natten. Vårt (och alla andras) rum började då också bli behagligt varmt sedan fjärrvärmen kopplats på...


Efter en trerätters middag på hotellet bar det iväg med bussen till Ellmau ca en kvarts resa bort för att vara med på Musikfestens öppningsgala. Vi var absolut inte den enda bussen på den stora p-platsen. Någon räknade till minst 90 bussar, så det gällde varkligen att ha noga koll på var vår buss stod. Det är både praktiskt och snyggt med en orange buss, som sticker ut bland alla neutralt lackade bussar.

På mitt lilla kollage syns Musikfestens officiella affisch, det enorma uppvärmda tältet med plats för 6.000 personer (!) och den lilla alpstaden Ellmau, som den ser ut en klar och solig höstdag. (Fotot av tältet tog jag från en linabanekorg vid ett senare tillfälle).


Vi hade bokade platser och hamnade ganska långt fram första kvällen. Flinka ungdomar tog genast upp beställning på drycker, som snabbt kom fram på borden. Flera storbildskärmar hängde i taket och gav alla en god möjlighet att se, vad som hände på scenen.

 
Musikkåren tågade in taktfast spelande iklädd traditionella kläder med Lederhosen på herrarna och Dirnlklänningar på kvinnorna. Borgmästaren (längst ner till vänster på bilden) höll invigningstal och en öltunna premiäröppnades, så borgmästaren kunde provsmaka ölet.


Jag satt för långt ifrån för att kunna fotografera scenen, som omgavs av strålkastare i olika färger. De här bilderna är tagna från en av storbildsskärmarna. Det bjöds på ett omväxlande program med traditionella tyrolerdanser med mycken humor och originella musik- och sånginslag. 

Glada till sinnet och med lätt träsmak återvände vi till hotellet och sköna sängen - men vi satt faktiskt en liten stund på balkongen med varsitt glas vin bara för nöjet att kunna göra det - även om det var lite svalt.

FORTSÄTTNING FÖLJER - DÅ BLIR DET BLAND ANNAT EN BÅTTUR PÅ ACHENSEE!   






Av Lambergsfrua - 24 september 2016 18:15

I veckan som gått har tre vassröjare gjort ett bra jobb med att rensa Tjärnen och Kanalen från oönskad vegetation. De var mycket välkomna!

 
På stränderna
ligger nu stora högar med avklippt vass och näckrosstjälkar i väntan på borttransport.

I helgen
är käre Barnbarnet uppe i Karlstad och vi fick förmånen att rå om honom hela eftermiddagen igår. Ett mycket välkommet besök. Vi har inte setts sen maj, så vi hade förstås mycket att prata om. Han berättade bland annat om sin USA-resa i somras och visade också bilder från den.


Vi bjöd på "laxbakelse" från Lillängshamnens Fiskrökeri ute på Hammarö. De är inte så stora, men smakrika och mättande.

 
När käre Barnbarnet
skulle gå hem till sina föräldrar ca 10-15 minuters promenad från oss (det tar förstås längre tid flr MiML och mig numera), tornade mörka molm upp sig i horisonten. Motvilligt tog han emot paraplyet som morfar trugade på honom. Och tur var väl det, för innan han hunnit halvvägs öppnade sig himlens portar och regnet fullkomligt vräkte ner. (Bilden är från ett annat regnigt tillfälle).
Väl hemkommen skickade han ett sms: "Tack för i eftermiddag. Skorna våta och byxorna upp till knäna".

Önskar alla en riktigt skön lördagskväll!
Varm kram,
Lambergsfrua
  


Av Lambergsfrua - 23 september 2016 18:15

Vi har hittills haft en varm och fin september, men nu lär det komma kyligare luft över oss.
För två veckor sedan var vi tillsammans med Dottern och Svärsonen på Brunskogs höstmarknad. Brunskog ligger några mil hitom Arvika och är välbesökt under hembygdsföreningens olika aktiviteter. Mest känd är nog "Gammelvala", som pågår en hel vecka i juli.


Förutom allt som brukar säljas på en marknad finns här också en gammal affär, där varorna har hög igenkäningsfaktor. Ja, inte priserna förstås. En strut karameller till exempel kostade kanske 5 öre då, när det begav sig. Idag kostar den för 25 kronor, men det förtar inte den mysiga upppevelsen.


Största anledningen för Svärsonen att åka till marknaden är, att där serveras den värmländska specialitén nävgröt med fläsk - något han gillar skarpt. Även Dottern har fastnat för den rätten trots sina sörmländska rötter.  MiML och jag avstod så gärna. Fläsket är jättegott, men nävgröten är mer intressant än god. Tycker vi.


Bland alla prylar som fanns till salu hittade jag den här tvättbrädan - något som dagens barn och ungdomar knappast känner till. Vi hade en sådan i mitt föräldrahem, men den var randig inte rutig. På den har jag gnuggat mycket så kallad småtvätt.


Det där med tvättbrädan var ju lite kul, tycker jag. I min gröna ungdom gick jag på Vackstanäs Lanthushållsskola (internat) för att lära mig mer om kokkonstens hemligheter än att kunna koka tevatten. Jag stortrivdes och fick ett både roligt och lärorikt år. Bland mycket annat bildade vi Vacksta skiffle group. Tjejen med dragspel var helt suverän på att spela och var vår ledare. Två gitarrer och tre tvättbrädor ingick i ensemblen och vi tränade regelbundet i skolans tvättstuga. Vi framträdde, när skolan fick besök av olika slag.

Se där vilka minnen ett höstmarknadsbesök kan väcka till liv.
Varm kram,
Lambergsfrua
  






Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

GÄSTBOK

______________________

Klockan är:

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Väder

Väder Karlstad

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Länkar

Senaste besökare

Följ bloggen

Följ Lambergsfruas  blogg med Blogkeen
Följ Lambergsfruas  blogg med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se