Under årens lopp har käre Mannen i mitt Liv och jag rest kors och tvärs över vårt klot. Många vackra platser har vi sett, många trevliga människor har vi mött och mycket spännande och roligt har vi upplevt. Ändå är det bara ett fåtal platser, som vi har återvänt till flera gånger. Vi har alltid drivits av en önskan att se och upptäcka nya platser.

Vi har förstås fått några favoriter, som vi gärna återvänder till. En av dem är den lilla grekiska ön Tilos. som ligger ungefär halvvägs mellan Rhodos och Kos. Det är också en av Dotterns och Svärsonens absoluta favoriter, där de har fått många vänner under sina tiotal besök.

  Redan i februari föreslog de, att vi skulle följa med på deras höstresa till Tilos - och vi nappade förstås, trots att Mannen i Mitt Liv numera mest tar sig fram här i livet med rollator - "Rulle" kallad. Tack vare all hjälp från Dottern och Svärsonen och posivit bemötande överallt - och då menar jag överallt -  blev det en härlig upplevelse.

Tilos har bara några hundra invånare och nästan alla är hårt engagerade för att hjälpa de flyktingar, som har kommit till ön och försöker hjälpa dem på alla sätt, bl.a genom att låta dem arbeta på hotell eller i någon av de få affärerna. 

När de frågade föreståndaren på "Tilos Hospitality Centre for Vulnerable Refugee Families" vad som behövdes mest just nu, var det bland annat skolmateral såsom ryggsäckar, pennor och skrivblock var stort men även sanitetsartiklarartiklar och dessutom husgeråd till ett par nyanlända flyktingfamiljer.

Dottern och Svärsonen gjorde ett upprop på FB och fick på kort tid in fantastiska nästan 12.000 kronor från vänner och bekanta, som litade på dem. Dessutom hade de bestämt sig för att ge Dotterns bonus på 8.000:- till centret.  5.000 gav de direkt till läkar- och tandläkarhjälp i somras men 3.000 fanns kvar att handla för. Så totala budgeten var 15.000

 
De köpte 

25 ryggsäckar i olika färger, former och format
20 ytterligt välfyllda pennskrin (linjal, tuschpennor, pennor mm)
20 anteckningsböcker
50 stora förpackningar babyservetter
3 kompletta förpackningar gitarrsträngar (!) En musiker med (trasig) gitarr fanns bland flyktingarna!

Och mycket annat smått och gott.
Viktbegränsningar gjorde att det blev en del pengar över att användas för vidare inköp på Rhodos.

 
Det innebar mycket bagage på resan. Första etappen var Skavsta-Rhodos, där vi övernattade inför båtresan till Tilos.


 
På Rhodos fylldes två IKEA-kassar och lite till med blöjor och husgeråd. Bildvinkeln ljuger lite, vagnen är jättestor och det var de stora IKEA-kassarna som gällde.

Båten gick på eftermiddagen så vi hade gott om tid att svalka oss både vid och i poolen. Omställningen från +7 på avresemorgonen till över +30 på Rhodos var lite häftig, i alla fall för oss seniorer.


I väntan på våra två taxibilarna svalkade vi oss även inombords.
 
    

Ja det behövdes faktiskt två taxibilar för att ta allt bagage och oss själva till båten. De körde i "kolonn" med Svärsonen och Mannen i Mitt Liv först.

 
Så kastade vi loss!

När vi skulle ombord på båten och när besättningen fick syn på Rulle tilldelades vi raskt två män från personalen, stiligt klädda i svarta långbyxor, skjortor och gul- och vitrandiga västar. En gick före Mannen i Mitt LIv med Rulle, sedan kom vi tre i processionen bakom honom och sist gick den andre "Västmannen". Hissen öppnades med ett passerkort och så gled vi direkt upp till (den luftkonditionrade) aktersalongen. Där försvann "Västmännen" snabbt och diskret till sina ordinarie sysslor - men återvände, när vi skulle av.

 
Båten gick via Symi, (se kartan i början) där Dottern och jag gick ut en sväng på däck för att titta på alla vackra hus och folklivet på bryggan.

 
Vi kom fram till Levadia på Tilos framåt kvällen efter cirka 3 timmars båtresa. 


Dottern och Svärsonen hade bokat lägenhet på Blue Sky alldeles vid hamnen - huset rakt fram med de blåa balkongerna. Där har vi också bott tidigare, men sovrum på andra våningen var inte optimalt för Mannen i Mitt Liv. så vi fick tänka om.

 
Istället valde vi med Svärsonens hjälp det fräscha lägenhetshotellet ElliBay (den vita gaveln på bilden) ett stenkast från hamnen.

 
Mycket Rulle-vänligt med stenlagda gångar. Det gula är egentligen inte trappor utan sittplatser, om man skulle känna för att vila skånkarna med utsikt över bukten.

 
Fast åsynen av den här trappan utan räcken upp till vår stora terass och lägenhet blev nästan för mycket för MiML - men han klarade det också med lite assistans - och mycket god vilja.

 

 
Från terassen såg vi vår båt fortsätta sin resa - till Aten tror jag.


Vi fyra strålade sedan samman vid torget och Georgios bar för en välkomstdrink.


Det blev ett kärt återseende med Georgio och hans nyblivna fru - och så blev det ouzo och vin förstås. 

 
Middagen åt vi på Oasis vid Strandpromenaden, där vi blev hjärtligt välkomnade av familjen.

 
På alla Tilosrestauranger brer man ut likadana skyddande papperdukar med Tiloskartan över de vanliga.

 
Vi åt Oasis supergoda specialpizza med extra mycket av allt.

 
Sedan somnade vi ovaggade i våra sköna sängar bakom skyddande myggnät.

FORTSÄTTNING FÖLJER!



  

Jag gillar augusti! Visserligen är det tråkigt att det är den sista sommarmånaden - i alla fall i min värld. Visst kan september vara skön, men sommar är det inte ändå.

    
Kanske gillar jag augusti allra mest, för att jag fyller år då. Ja, faktiskt just idag.  

 
Min pappa fyllde år bara ett par dagar efter mig och någon av lördagarna närmast våra födelsedagar, var det kräftkalas hemma hos oss på sommarstället. Det var fest! Självklart regnade det aldrig. Bordet dukades fint och kulörta papperslyktor hängdes upp på en lina spänd mellan två träd. Tur att det var en grusgång under, för det hände ibland att en eller annan lykta tog eld och föll ner på marken, när stearinljuset kom för nära pappret...

 
Idag ska jag inte fira med varken kräftor eller andra skaldjur. Däremot blir det lite annat gott att äta ikväll tillsammans med familjen och en god vän.

Önskar alla en riktigt bra dag!
Kram,
Lambergsfrua
  

Försommaren försvann i en blink, vi har redan passerat sommarsolståndet och snart även midsommarhelgen. Det är egentligen nu sommaren börjar, känns det som. 

 
Jag måste bara få visa stans coolaste vespa. Den ser lite kaxig ut där på p-rutan bredvid bilen. Jag är övertygad om att även ägaren är en cool och kaxig person. Jag skulle gissa att ägaren är en ung kvinna, men alldeles säker kan man inte vara.

 
Midsommardagen firades tillsammans kära Dottern och bäste Svärsonen som hade med sig en jättebukett egenplockade vilda sommarblommor till Mannen i Mitt Liv och mig. Visst blir man glad!

Varm kram,
Lambergsfrua  
  

I vår familj har vi egentligen inte firat varken Mors eller Fars Dag sedan barnen blev vuxna. Inga presnter, men gärna ett besök, ett telefonsamtal eller en hälsning på annat sätt.  

I år var det bara käre Mannen i Mitt Liv och jag ensamma här hemma. Sonen och Barnbarnet  var kvar i Göteborg och Dottern var på jobbkonferens på Västkusten. Dagen blev riktigt bra ändå tack vare telefon- och Facebook-kontakter. 


Mannen i Mitt Liv och jag firade lite exra med en läcker och pinfärsk smörgåstårta från vår favoritlunch-restaurang Grön, som ligger mycket nära oss. Den har vanligtvos stängt på helgerna men beställda smörgåstårtor kunde hämtas idag mellan 11.30 och 12.00. 

Enligt SMHI har vi inte sommar riktigt ännu, eftersom dygnstemperaturen inte överstiger +10, bara nästan. Man kan i alla fall påstå, att vi har försommar. Naturen är slösande generös med blommor och grönska, så det är bara att njuta - och kanske klia sig i ögonen och nysa lite grann...

 
Kastanjen utanför vårt sovrumsfönster "har tänt sina vita ljus". Så lyriskt uttryckte sig min konfirmationspräst just den här dag för många många år sedan.

 
Idag besökte vi Lillängshamnen i vår grannkommun Hammarö för att stavtrava vid Vänern i solskenet en stund. Där har man byggt en fin spång på klipporna, så man kan komma riktigt nära.


På flera platser har man dessutom byggt  små "verandor" med bänkar, där man kan sitta och se ut över  skärgården i vårt stora innanhav. 

 
Mannen i Mitt Liv kände för att slå sig ner en stund.

I Fiskrökeriet köpte vi med oss varsin laxpita att ha till lunch. Det är ju faktiskt helgdagsafton idag.
Önskar alla en riktigt trevlig helg!
Varm kram,
Lambergsfrua
  

Så är då påsken över för den här gången, Den har varit trevlig, trots det mycket ombytliga vädret - men så ska det ju vara i april. Det blev inte så mycket utaktiviteter som vi kanske hade hoppats. Å andra sidan behövde man inte ha så dåligt samvete för att stanna inomhus...

 
Skärtorsdagens eftermiddag tillbringade Dottern och jag på stan, shoppade lite och fikade sedan på mysiga Mollys Café, som fortfarande har bordsservering i stilfull miljö. Cappuuccino med fransk chokladkaka och vispgrädde för Dottern och Latte med ljummen äppelpaj och vanlijkräm för mig.

Kvällen var lite kylslagen. Eftersom jag hade glömt att polera kvasten, avstod jag från färden till Blåkulla i år. Tur var väl det, för under natten snöade det! Det hade nog blivit i kallaste laget där på Blåkulla trots en värmande påskeld.

 
På långfredagen vaknade vi till ett riktig vinterlandskap med minusgrader. De fyra båtarna därborta vid bryggorna syntes knappast i snöyran. Snön låg kvar hela dagen, så snöröjarna fick en hel del att göra för att göra gator och vägar farbara. Trots deras jobb var det inte alls lockande att ge sig ut i trafiken.

 
Vår vän R. skulle ha åkt till Göteborg över helgen men insåg snabbt, att det var bäst att stanna hemma. Han hade inte förberett för något påskfirandet hemma, så vi bjöd in honom att dela vår påsklunch tillsammans med våra små möss. Det var ju helt oplanerat och blev mycket lyckat.
  
Käre Barnbarnet kom på påskaftonslunch och vi hade en riktigt trivsam eftermiddag tillsammans med prat om ditten och datten, innan han återvände till föräldrahemmet.


På påskdagen töade det mesta av snön bort och vårblommorna i gräsmattan såg ut att ha klarat sig riktigt bra från snöchocken. Dottern och Svärsonen kom på besök för att överlämna en doggie bag eller snarare en goodie bag med godsaker, som blev kvar efter deras brunch.

Annandag påsk var snön borta igen - utom på vissa skugga platser mot norr, men dit valde vi att inte titta - ha ha. Vi tänkte ta en prommis, men vände faktiskt hem igen efter en kort stund. Det blåste en bitande kall nordan och var klart oskönt.

Ha det gott!
Varm kram,
Lambergsfrua
  

Även om jag inte skriver så ofta, känner jag ändå för att byta header efter årstiderna. Nu är det ju snart påsk och då vill jag se små ulliga gulliga kycklingar - i alla fall på bild.

Scillan blommar för fullt i gräsmattor, dit de flytt från närliggande rabatter. Jag är så förtjust i just den här blåa färgen. 


När vi flyttade hit för 15 år sedan petade jag ner några lökar blåstjärnor i gräset utanför vår port. Trots riktigt dålig jord där, kommer de troget tillbaka varje år - om än något färre för varje år som går...

Önskar alla en riktigt trevlig helg med skön vårsol
Varm kram,
Lambergsfrua 
  

Hett efterlängtad som vanligt och lite nyckfull så här i början -  som vanligt. Nu kan man faktiskt stå ut med ett och annat lamt försök av Kung Bore att klamra sig kvar vid makten lite till. Vi vet ju att unga Fröken Vår ändå kommer att avgå med segern till slut.


I en trädgård nära oss har ett liten blåsippsfamilj stuckit upp huvudena bland de bruna fjolårslöven. När vi gick förbi häromdagen, kom hon som äger trädgården fram till oss med en liten minibukett bestående av en blåsippa, en snödroppe och en minkvist med små ljusvioletta blommor, som hon räckte över med ett leende. En värmande och uppskattad gest i alla sin enkelhet.

Önskar er alla en fin fortsättning på denna lördag - den sista innan vi flyttar fram klockan till sommartid!
Kram,
Lambergsfrua