"Vet du vad", sa Mannen i Mitt Liv dagarna innan vi skulle iväg i arla morgonstunden med Gruppresors buss till Tyrolen. "Jag tycker att vi sover på hotellet mitt emot stationen natten innan avresan" 
  Bakgrunden var att vi vid ett annat tillfälle en tidig morgon inför en resa stått och trampat utanför vår port i väntan på den förbeställda taxin. Som inte kom! Som tur var, hade vi så pass god tidsmarginal, att vi lyckades få tag i en ledig taxi, som körde oss till bussen innan avgång. Den känslan av stress och oro satt kvar i kroppen och knoppen alldeles för länge för välbefinnandet. 

Sagt och gjort. På eftermiddagen innan avresan checkade vi in på anrika Hotel Drott vid stationen. Det ståtliga hörnhuset byggdes 1909, där förutom hotellet med sina 10 rum, tre fotografer, ett bageri, en bank och några exklusiva paradvåningar delade på utrymmet. Det nu nyrenoverade hotellet erbjuder idag 85 fräscha rum, som nås genom en behagligt maklig färd i Karlstads näst äldsta hiss.

     
På rummet väntade en glad överraskning! Dottern och Svärsonen hade lämnat två små vinflaskor och en ask med den allra finaste lyxhoklad, allt insvept i prasslande cellofan. Vi blev både glada och rörda över den gesten. Självklart kom de på besök lite senare och vi hade en trevlig stund tillsammans i det mysiga sällskapsrummet högst upp i hotellet. 

I rumspriset ingår även eftermiddagskaffe med hembakt och våfflor, som man gräddar själv och dessutom en fräsch middagsbuffé med både sallad, varmrätt och dessert. Lägg därtill en alltigenom trevlig personal, så är det inte svårt att trivas gott på det hotellet.
 
Jag behöver väl inte säga, att vi la oss tidigt den kvällen med klockan klockan på ring strax före halv fem...

DAG 1 KARLSTAD - HELSINGBORG/HELSINGÖR - RÖDBY/PUTTGARTEN - HANNOVER, 103 mil
 
Vår resrutt Karlstad - Hannover.


Med våra frukostpåsar från hotellet klev vi ombord på bussen tio i fem och sen började äventyret.


Vi åt vår frukost i soluppgången vid bensträckarpausen i Brålanda. "Bensträckare" är ett finare namn för toa- och fikastopp. 


Under de 20 minuterna som överresan till Helsingör tar, fick vi sitta kvar i bussen och det var skönt. 

Det mest upphetsande på den dagens resa var nog uppståndelsen, som jag orsakade på kajen i Rödby. Vi kom dit i god tid före ombordkörning och i väntan på den var vi flera, som passade på att besöka servicebyggnadens toaletter. När det var dags att köra ombord, trodde guiden genom ett missförstånd, att jag var kvar därborta.  Medan jag satt på min plats i allsköns ro, stressade hon iväg för att leta rätt på mig. Helt ovetande om den dramatik jag jag orsakade, sträckte jag på halsen som alla andra i bussen för att se, vem guiden skulle komma tillbaka med... 
Jodå, vi kom med den färja som planerat, trots att den ena tradaren efter den andra hade kört förbi oss i kön.

 
Tyskland bjöd på intensiv trafik och bitvis kilometerlånga köer. Efter flera bensträckare och ett lunchstopp kom vi fram till hotellet i Hannover framåt halv nio på kvällen. Direkt efter incheckningen väntade middagsbuffén. Sedan somnade vi helt ovaggade.

DAG 2 HANNOVER - ST. JOHANN IN TIROL 78 mil
Bussen styrde ut från hotellet kl. 7.30. Vid Kreuz Rothenburg/Frankfurt/Stuttgart var det 27 km kö (info från chauffören), då tre filer blev två på grund av broreparation och för de två filerna plötsligt blev en, då en långtradare fått stopp i innerfilen Snacka om flaskhals!
Vid lunchstoppet i närheten av Bamberg åt MiML och jag resans första gulachsoppa - gott!

Det var molnigt och mörkt, så vi såg inte mycket av Alperna söder om München Bussen tankades innan vi körde in i Österrike - 500 liter diesel!

 
Vid halv åttatiden var vi framme i den lilla staden St. Johann in Tirol (det finns ett St. Johann till)


... och checkade in på mysiga Hotel Fischer i den bilfria zonen mitt inne i centrum. Fast visst kom det en och annan servicebil där också. Balkongen längst upp till vänster var vår.

Vi fick ett bra rum med utsikt mot alpkedjan Wilder Kaiser, fast den såg vi inte i mörkret. Det lilla fönstret stod öppet och elementet var kallt, så det var minst sagt fräscht därinne. Det skulle självklart ordnas, lovade en vänlig tös i receptionen.

Trerättermiddagen smakade bra och sedan somnade vi gott, trots att rummet fortfarande var kallt.

DAG 3 RUNDVANDRING I ST JOHANN - ELLAMU FÖR PREMIÄR PÅ "MUSIKHÖST I ALPERNA
 

St Johann in Tirol ligger 670 m.ö.h i hjärtat av Kitzbüheler Alpen drygt 12 mil från München, 9,5 mil öster om Innsbruck och 30 mil väster om Wien. (Bilderna är klickbara om du vill se närmare)

 
Efter en välbehövlig och uppskattad sovmorgon samlades vi i lobbyn för en guidad tur i centrum.

 
Det är en klassisk tyrolsk marknadsstad med ett medeltida centrum, där byggnaderna är utsmyckade med freskmålningar och prunkande balkonglådor. Ca 8.500 personer bor här.

Kyrkan i St Johann ligger alldeles vid Torget. 60 % av befolkningen är romersk-katoliker.


Kyrkan var rikligt dekorerad med blommor, frukt och grönsaker för en skördegudstjänst. Klicka gärna på bilden för att se allt läckert som ligger där. 

 
Framåt lunch lättade molnen och vi kunde njuta av mäktiga Wilder Kaiser, där snön fallit på topparna under natten. Vårt (och alla andras) rum började då också bli behagligt varmt sedan fjärrvärmen kopplats på...


Efter en trerätters middag på hotellet bar det iväg med bussen till Ellmau ca en kvarts resa bort för att vara med på Musikfestens öppningsgala. Vi var absolut inte den enda bussen på den stora p-platsen. Någon räknade till minst 90 bussar, så det gällde varkligen att ha noga koll på var vår buss stod. Det är både praktiskt och snyggt med en orange buss, som sticker ut bland alla neutralt lackade bussar.

På mitt lilla kollage syns Musikfestens officiella affisch, det enorma uppvärmda tältet med plats för 6.000 personer (!) och den lilla alpstaden Ellmau, som den ser ut en klar och solig höstdag. (Fotot av tältet tog jag från en linabanekorg vid ett senare tillfälle).


Vi hade bokade platser och hamnade ganska långt fram första kvällen. Flinka ungdomar tog genast upp beställning på drycker, som snabbt kom fram på borden. Flera storbildskärmar hängde i taket och gav alla en god möjlighet att se, vad som hände på scenen.

 
Musikkåren tågade in taktfast spelande iklädd traditionella kläder med Lederhosen på herrarna och Dirnlklänningar på kvinnorna. Borgmästaren (längst ner till vänster på bilden) höll invigningstal och en öltunna premiäröppnades, så borgmästaren kunde provsmaka ölet.


Jag satt för långt ifrån för att kunna fotografera scenen, som omgavs av strålkastare i olika färger. De här bilderna är tagna från en av storbildsskärmarna. Det bjöds på ett omväxlande program med traditionella tyrolerdanser med mycken humor och originella musik- och sånginslag. 

Glada till sinnet och med lätt träsmak återvände vi till hotellet och sköna sängen - men vi satt faktiskt en liten stund på balkongen med varsitt glas vin bara för nöjet att kunna göra det - även om det var lite svalt.

FORTSÄTTNING FÖLJER - DÅ BLIR DET BLAND ANNAT EN BÅTTUR PÅ ACHENSEE!   

I veckan som gått har tre vassröjare gjort ett bra jobb med att rensa Tjärnen och Kanalen från oönskad vegetation. De var mycket välkomna!

 
På stränderna ligger nu stora högar med avklippt vass och näckrosstjälkar i väntan på borttransport.

I helgen är käre Barnbarnet uppe i Karlstad och vi fick förmånen att rå om honom hela eftermiddagen igår. Ett mycket välkommet besök. Vi har inte setts sen maj, så vi hade förstås mycket att prata om. Han berättade bland annat om sin USA-resa i somras och visade också bilder från den.


Vi bjöd på "laxbakelse" från Lillängshamnens Fiskrökeri ute på Hammarö. De är inte så stora, men smakrika och mättande.

 
När käre Barnbarnet skulle gå hem till sina föräldrar ca 10-15 minuters promenad från oss (det tar förstås längre tid flr MiML och mig numera), tornade mörka molm upp sig i horisonten. Motvilligt tog han emot paraplyet som morfar trugade på honom. Och tur var väl det, för innan han hunnit halvvägs öppnade sig himlens portar och regnet fullkomligt vräkte ner. (Bilden är från ett annat regnigt tillfälle).
Väl hemkommen skickade han ett sms: "Tack för i eftermiddag. Skorna våta och byxorna upp till knäna".

Önskar alla en riktigt skön lördagskväll!
Varm kram,
Lambergsfrua
  

Vi har hittills haft en varm och fin september, men nu lär det komma kyligare luft över oss.
För två veckor sedan var vi tillsammans med Dottern och Svärsonen på Brunskogs höstmarknad. Brunskog ligger några mil hitom Arvika och är välbesökt under hembygdsföreningens olika aktiviteter. Mest känd är nog "Gammelvala", som pågår en hel vecka i juli.


Förutom allt som brukar säljas på en marknad finns här också en gammal affär, där varorna har hög igenkäningsfaktor. Ja, inte priserna förstås. En strut karameller till exempel kostade kanske 5 öre då, när det begav sig. Idag kostar den för 25 kronor, men det förtar inte den mysiga upppevelsen.


Största anledningen för Svärsonen att åka till marknaden är, att där serveras den värmländska specialitén nävgröt med fläsk - något han gillar skarpt. Även Dottern har fastnat för den rätten trots sina sörmländska rötter.  MiML och jag avstod så gärna. Fläsket är jättegott, men nävgröten är mer intressant än god. Tycker vi.


Bland alla prylar som fanns till salu hittade jag den här tvättbrädan - något som dagens barn och ungdomar knappast känner till. Vi hade en sådan i mitt föräldrahem, men den var randig inte rutig. På den har jag gnuggat mycket så kallad småtvätt.


Det där med tvättbrädan var ju lite kul, tycker jag. I min gröna ungdom gick jag på Vackstanäs Lanthushållsskola (internat) för att lära mig mer om kokkonstens hemligheter än att kunna koka tevatten. Jag stortrivdes och fick ett både roligt och lärorikt år. Bland mycket annat bildade vi Vacksta skiffle group. Tjejen med dragspel var helt suverän på att spela och var vår ledare. Två gitarrer och tre tvättbrädor ingick i ensemblen och vi tränade regelbundet i skolans tvättstuga. Vi framträdde, när skolan fick besök av olika slag.

Se där vilka minnen ett höstmarknadsbesök kan väcka till liv.
Varm kram,
Lambergsfrua
  

RÖNNE - SVANEKE - NEXÖ - LILLE GADEGÅRD - AAKIRKEBY - EKKODALEN-RYTTERKNAEGTEN - FRU PETERSENS CAFÉ

 
När vi drog undan gardinen från fönstret på morgonen, fick vi se en fritidsfiskare vittja sina nät. Vi kunde inte avgöra hur stor fångsten blev, men något fick han absolut, för det tog tid för honom därute.

Ännu en dag med sol och framåt dagen temperaturer ända upp till +29.
Efter frukost körde bussen oss tvärs över ön till den lilla staden Svaneke där lördagsmarknaden pågick.

 
Staden grundades redan 1555 och är en av Danmarks minsta köpstäder med mysig atmosfär.

 
Vi besökte ett glaspusteri - visst är det ett skönt ord för glasblåseri. Foto: Nysätersbuss

Vägg i vägg ligger Johan Bülows Lakrids där man kan köpa lakrits i alla former. Förr tillverkades lakritsen här, men eftersom affärerna blomstrade, har hela tillverkning med kontor och distribution flyttat till Köpenhamn. Självklart köpte vi en burk saltlakrits som är min favorit. Mannen i Mitt Liv klarar sig utmärkt bra utan den delikatessen...


På gågatan utanför glaspusteriet finns den här numrerade spelplanen uppmålad - till ett hönsskitarlotteri! Två gånger i veckan samlas förhoppningsfulla spelare med sina lotter. En höna släpps loss  på spelplanen och det nummer hon skiter på vinner potten! Tyvärr var vi inte kvar så länge, att vi kunde se skådespelet.


Här skulle jag gärna bo på sommaren. Våren kommer lite senare till ön än på fastlandet på grund av det kalla havet. Sommaren är oftast solig och skön och hösten lång. Bitvis påminner klimatet om Medelhavsklimat och man odlar t.ex både vin och fikon. Vintern kan vara helt snöfri eller bjuda på mängder av snö. Vissa år är snöläget så besvärligt, att inte ens snöplog tar sig fram.


Marknad var det ja! Den var inte särskilt stor där på torget men välbesökt.

 
På torget satt en liten trio gubbs och underhöll...


... och bakom dem låg deras hund och sov helt lugnt. Den måste ha varit döv för att inte reagera på det ljudet så tätt inpå. 


Det här är nog den minsta kaffevagn jag har sett. Här såldes alla typer av kaffe och han hade en hel del kunder.

Plötsligt backade en bil med hästkärra på släp upp alldels bakom kaffevagnen och febril verksamhet uppstod. Med fascinerande hastighet packades kaffeapparater, muggar och stor vattendunken ihop och slängdes in på passagerarsätet, luckan smälldes igen och kaffevagnen kördes snabbt in i hästkärran - och så försvann ekipaget! Jag blev så paff, att jag inte ens kom mig för att fotografera! Troligen var det så där bråttom för att bilen med hästkärran inte fick parkera där - eller så hade man helt enkelt inte tillstånd att stå där med kaffevagnen. 


Alldeles utanför Svaneke finns det här originella - vattentornet! Det byggdes 1952 efter en tävling som efter vissa protetser vanns av dansken Jan Utzon - han som bland annat ritade Operahuset i Sidney. Då tyckte många, att det var rejält fult och en skam för staden - i dag anses det vara en kulturskatt.


Dags att besöka vinbonden Jesper på Lille Gadegård, dels för en rundvandring och dels för "mormorslunch".


Stora fält med vinrankor. 


Här växer druvorna sig stora och mognar fint i det milda klimatet. Foto: Nysätersbuss 


Jesper är dessutom vanlig bonde och föder upp bland annat skogsgrisar. Foto: Nysätersbuss


Mormorslunchen bestod av salt sill, söt sill (inlagd sill), ägghalvor,  stek av skogsgris, färsbiffar av skogsgris med inlagda rödbetor, rödkål, leverpastej och ättiksgurka - och så potatis förstås, allt från gården och hemlagat.


Till detta serverades egentillverkad snaps och tre sorters vin - ett glas av varje. Foto: Nysätersbuss

Almindingen är ett stort skogsområde på ön. Den planterades i början av 1800-talet och är Danmarks femte största skog på cirka 50 km^2. Innan dess var det dåligt med skog på ön.



Där på öns högsta punkt Rytterknaegten 162 meter ö.h står Kongaminnet, som byggdes av granit till minne av kung Fredrik VII:s besök på ön. Allt eftersom åren gick växte skogen sig högre och utsikten försämrades. Tornet byggdes då på med en stålkontruktion för att säkra, att den milsvida utsikten inte försvinner i grönskan.


Vid Ekkodalen kan man göra en tur med häst och vagn, men det var inget vi hade med på programmet. Däremot var det en glädje att titta på de fina hästarna.


Ekkodalen är en 12 km lång sprickdal, som är ca 70 meter bred och där de lodräta klipporna når upp till 20 meters höjd. Ekoeffekten har avtagit med åren, då Skogsvårsdstyrelsen inte tillåter avverkning av träd och sly, som dämpar ekoeffekten.


Så var det dags för eftermiddagskaffe på Fru Petersens café och Kagehus. Huset byggdes som skola 1908.


Lusthuset är fyllt med olika växter i krukor och lådor, så där finns ingen plats att sitta och avnjuta Fru Petersens godsaker.

   
Vid entrén vilar en mysig nalle i sin välanvända dockvagn.


Stora salen med sina vackra fönster och äldre möbler kändes genuin och trivsam. Undrar hur många små bornholmska barn, som har lärt sig läsandes och matematikens konst här inne.


På kagebordet fanns ca 50 olika bakverk, stora tårtor, smakrika kakor och maffiga bullar - även om det ser lite avbetat ut på fotot. Det var i alla fall så gott.  Foto: Nysätersbuss


Här sitter vår grupp och mumsar i sig. Tänk om dåtidens elever kunnat se hur deras lärosal befolkas av kaffesugna gäster nu si så där en 100 år senare.


Efter kvällens middag med hummersoppa och griskind med tillbehör skyndade vi tillbaka till vår balkong.


Allt för att inte missa solnedgången.


Det måste vara något alldeles speciellt att få njuta av solnedgången ute på havet i en tyst segelbåt.

 
Följande dag var det dags att vända kosan hemåt igen. Morgonen bjöd på olika nyanser av blått över havet.

Soliga sensommarkramar!
Lambergsfrua
  






 

 
 
Hotell Griffen i Rönne är ett spahotell vid havet med pool både utomhus och inomhus. Frukosten intogs på terassen längs bort i bild, om man inte föredrog att sitta inne i matsalen, förstås. 

RÖNNE - HASLE - TEGELKÅS - VANG - HAMMERSHUS - HAMMERSJÖ - SANDVIG - TEJN - GUDHJEM - ÖSTERLARS - KRAEMMERHUSET

Den här dagen utforskade vi öns norra del. Vår trevlige danske guide Jörgen hade mycket att berätta på en helt förståelig svenska om än med dansk brytning.
 

Första målet på dagens rundtur var Hasle rökeri, som har anor sedan 1916 - alltså 100 år gammalt. Det är det enda kvarvarande, som röker fisken i stor öppen ugn över natten.

Förr var fisket huvudnäring på ön och är fortfarande stort. Lite kuriosa: alla fiskburgare som säljs på Mac Donalds tillverkas på Rönne! 1990-talets fiskekvotering drabbade fiskenäringen hårt med en hel del konkurser som följd. Många fiskare hade stora båtar med lån, som de inte kunde betala, när kvoterna krymptes. Idag är turismen och jordbruket med svinuppfödning de stora inkomstkällorna.

Utanför rökeriet låg en stor hög med alträ och alspån, som används till rökningen.


På ställningar inne i rökeriet hängde den gyllengula alldeles nyrökta sillen (böcklingen) - och vi fick varsin att äta tillsammans med flingsalt. Man röker även lax och räkor här.


Vi fortsatte längs västkusten förbi små fiskelägen, där ibland de gamla sjöbodarna fått ge vika för lyxiga fritidshus i miljonklassen. Fritidshus kallas "flexhus".

Fram till 2015 fick permanenthus inte säljas som flexhus. Man ville förhindra att samhällena avfolkades vintertid. Nu finns större möjlighet till dispenser från den lagen.


Bornholm består till 2/3 av granit. För ca 150 år sedan började man bryta graniten. Strax söder om fiskeläget Vang låg stenbrottet Ringebakkerne, som i folkmun kallades "Klondyke". Det blev arbetsplats för många stenhuggare. Till en början forslades granitblocken ner till utskeppningshamnen i fiskeläget Vang på spårbundna vagnar dragna av hästar . Brytningen upphörde 1973 och på kajen finns exempel de modeller av granitblock, som skeppades ut härifrån.


Kusten stenig, men det fanns badbryggor lite här och var. Ett dopp i havet lockar tydligen alltid. 


Ön är skogrik och här är vi på väg genom bokskogen upp till Hammershus borgruin.


Borgen byggdes på 1100-talet och beboddes av Lunds ärkebiskopar, som då ägde ön.


Hammersjön är öns enda bergssjö och har ett djup på 11 meter. Alltså tillräckligt djup för ett och annat dyk... 

  ...som vi fick skåda!                                            Foto: Nysätersbuss
                                                  


                              
I Sandvig åt vi lunch på den originella restaurangen Café Vaerftet , som tidigare har varit en varvsbyggnad. Länken går till hemsidans bildgalleri.


Jag tror inte, att jag någonsin har sett så många prylar samlade på ett och samma ställe! Det var knappt att man kunde koncentrera sig på att äta. Någon i vår grupp hade fått veta, att restaurangen stänger en hel dag varannan månad för att damma alla saker...


Vi fick matiga och goda smörrebröd, den ena med fläskstek och rödkål och den andra med räkor och rökt lax. 


Gudhjem på ostkusten med drygt 700 invånare är en riktig liten idyll och turistmagnet av stora mått. Det var här man var först på ön med att röka sill och det finns flera rökerier, som erbjuder sina delikatesser. Populärt är "Sol över Gudjhem", som är rökt sill på grovt bröd med rödlök och en äggula.


Vi strosade runt lite i hamnen. Härifrån går båt över till Christiansö som ligger 2 mil nordost om Bornholm. Båtförbindelse har funnits ända sedan 1684, då en fästning byggdes därute.

   
Vi lämnade Gudhjem på öns enda serpentinväg (!) och åkte söderut till Östarlars och den största av öns fyra rundkyrkor. Den byggdes omkring 1150 dels som kyrka och dels som försvarsborg och skydd för befolkningen vid anfall av rövare och pirater - och de var väldigt aktiva på den tiden.

 
Kraemmerhuset ute på landet inte så längt från Rönne erbjuder konsthantverk i en vacker byggnad med ett förflutet som folkhögskola byggd 1886. Det ligger inbäddat i en fantastisk trädgård, där man kan strosa runt och njuta eller slå sig ner och bara filosofera - eller "fintänka", som vår danske guide sa. Företaget drivs av keramikern Anina Kofod med assistans av mamman.


Inne i butiken fanns så mycket vackert att titta på - och köpa om man kände för att ta med sig något hem.


För den som gillar att jobba med quiltning (lappteknik) fanns en uppsjö av mönstrade tyger i läckra färger.


Lite här och var i trädgården fanns keramik- och glasdekorationer.

 
Det var faktiskt ganska effektfullt i verkligheten.


Trädgården ligger i flera nivåer med bland annat en damm, där röda näckrosor flöt  (misslyckades tyvärr med det fotot). En vacker vit bro leder över bäcken.


Mannen i Mitt Liv blev trött i fötterna av traskandet och slog sig ner på en bänk, medan jag tog en extra titt in i butiken.   


Hotellmiddagen bjöd på fläskstek med potatis, sås och lättkokta haricots verts med flingsalt.Dagen avslutades med att njuta av solnedgången från balkongen.

FORTSÄTTNING FÖLJER!!

Bornholm - Solens ö
Ja, man kan med fog kalla den Solens ö, denna danska ö i Östersjön ca 4 mil sydost om Skåne och ca 17 mil från Köpenhamn. Här regnar det bara ca 350 mm/år. Den här soliga ön var faktiskt svensk mellan åren 1658 till 1660.

 
                                                  Foto från mitt besök 1958
LITE BAKGRUNDSFAKTA
Under Andra världskriget ockuperades ön liksom övriga Danmark av tyskarna. Vid freden i maj 1945 vägrade den tyske kommendanten på ön att kapitulera till ryssarna. Visserligen låg Bornholm inom ryssarnas intresseområde, men han ville överlämna sig till de engelska styrkorna. Alltså väntade han på engelsmännens ankomst - som tydligen dröjde. Då valde ryssarna att bomba de bornholmska städerna Rönne och Nexö. Som tur var, hade de flesta invånarna hunnit evakueras innan dess. Den tyske kommenadanten fick slutligen ge sig och först i april 1946 lämnade de sista ryska soldaterna Bornholm, som äntligen blev fri.

    
Vid återuppbyggnaden av Rönne och Nexö skänkte Sverige monteringsfärdiga trähus med fast inredning. "Vi Gustav, vid Guds Nåde, Sverige, Götes och Wendes Konung göre veterligt att Vi, med hänsyn till behovet att bereda bostäder åt utbombade personer å Bornholm, den 15 juni 1945 beslutat att till danska staten överlämna 250 monteringsfärdiga trähus, med därtill hörande yttre ledningar ävensom erforderlig fast inredning, vartdera avsett för en familj…” undertecknade kungen. Det blev allt som allt 300 trähus.

"Trähus! De håller aldrig", sa man på ön. "Hus ska byggas av sten". Men farhågorna kom på skam och husen står än idag - och är dessutom mycket attraktiva på bostadsmarknaden. (Jag har tyvärr inge bild av dem, men det finns här.

RESAN

 
Vi lämnade Karlstad kl. 8 med Nysätersbuss och efter stopp på lämpliga ställen kom vi fram till Ystad vid 16-tiden. Där fick vi egen tid för att utforska den vackra stadskärnan från medeltiden innan båten skulle gå 18.30


Många trappstensgavlar och vackra Mariakyrkan. 


Små trånga gator med prunkande blommor vid entréerna.

 
Vi tog ett glas vin på restaurang Zaras uteservering.


Tillbaka på kajen fick vi besked om, att båten var försenad från Rönne på grund av att rampen hade hakat upp sig. Vi fördrev tiden med att titta på Polenfärjorna och njuta av solnedgången.

 
Vid 21-tiden hade vår reseledning tröttnat på alla besked från rederiet om uppskjuten avgång. Middagen med vin ombord fladdrade bort i horisonten och vi kördes till den enda restaurangen, som var öppen och kunde ta emot en busslast hungriga resenärer - Burger King! Aldrig har väl en whopper smakat så bra!


Slutligen skickades en reservbåt från Rönne, som vi kunde borda halv tolv på natten. Överresan tar bara 1 timme 20 minuter, helt OK.


Vid halv två kunde vi krypa ner i våra sköna sängar - och gissa om vi sov gott!   

OCH DET HÄR VAR BARA BÖRJAN - FORTSÄTTNING FÖLJER!

 
Idag vill jag ge en stor grattiskram till alla er, som heter Margareta. I första hand tänker jag då på min barndomsvän (sedan vi var fem år gamla), men även alla andra Margaretor i vän- och bekanstskapskretsen. Hoppas ni får en fin dag med solsken och lite go'fika i trevligt sällskap.
Lambergsfrua
  

Vi är inne i Fruntimmersveckan, som ju anses vara en riktigt regnig period. Än har vi i alla fall inte haft några bekymmer med det och SMHI spår fint och vackert väder "en stund", som det stod i vår lokaltidning i morse. I det här fallet handlar en stund om ca 3 dagar...


Clematisen och andra blommor tycks trivas i det här vädret.


Det är full fart på båtlivet i vår tjärn. Stora båtar och mindre båtar. Det här är en av de vackrare tycker jag - på väg ut till Vänern.

 
Har man inte båt, kan man ju ta sig fram till fots eller till hjuls. Den här killen måtte ha riktigt bra balans. Det enda han håller i är en karta! 

Önskar er alla en fin dag!
Kram
Lambergsfrua