Idag vill jag ge rosor till två bloggarvänner som varit till stor hjälp för mig. Första rosen ger jag till Ruth som så generöst delar med sig av tips och råd om nya bloggen och dessutom erbjuder massor av fina bilder, som vi kan använda fritt.

Tack och stor kram!

På 50-talet var det populärt bland oss flickor att ha poseialbum, där klasskamraterna skrev små enkla verser och ritade något till eller klistrade in ett fint bokmärke. Så särskilt poetiskt var det väl inte, men väldigt trevlig ändå. Jag har kvar mitt, men tittar sällan i det. Kanske jag skulle ta och scanna in några sidor.

Där finns bl.a de här kloka orden, mer verklighet än poesi ;)

Som katten leker med råttan,

så leker livet med flickor små.

Se till att ur den leken,

du klarar dig bra ändå.

Jag kom att tänka på den versen idag, när MIML och jag fick se en katt som hade fångat en skogsmus och lekte med den. Jag lyckades fånga dem båda med kameran i ett helt stilla ögonblick. Något annat var inte att tänka på, för i nästa ekund stack både mus och katt iväg - och jag hoppas innerligt att den lilla skogsmusen med sina bruna glasknappsögon klarade livhanken. Fast jag har tyvärr mina tvivel...

Önskar er alla en riktigt skön kväll

Kramar!

Den lilla skogsmusen sitter alldeles framför kattens tassar.

Så här fint är det vid kanalen. Förr var det här en vik av Vänern, men när Yttre Hamnen byggdes ut blev det lite trångt in till vår lilla sjö (ja, ja tjärn om ni så¨vill). Man muddrade då upp en kanal för småbåtstrafiken. Längs hela kanalen finss småbåtsbryggor och en mängd härliga gamla båthus - em kulturskatt.

Önskar er alla godnatt!

Kramar!

Vill bara visa er hur det ser ut vid vår lilla - hm tjärn. Sjö, tycker jag. Vi bor i ett av husen längre bort.

Det har varit ännu en helt fantastisk sensommardag idag med sol och upp till +18. Man blir naraså glad och tacksam

Dagen har varit fylld med diverse småpyssel utan att vi för den skjull har gjort några stordåd eller särskilt märkvärdiga saker. I solnedgången fick vi ett kort och kärt besök av Dotter och Svärson - men jag ska inte trötta er med ännu ett solnedgångsfoto. Det sparar jag i min solnedgånsmapp

NU en fråga till alla er som bloggat en längre tid än jag. Hur gör ni med äldre inlägg och foton? Jag ser ju att en del har sparat, medan andra inte har så mycket på lager. Jag är på väg att behöva "köpa" 100 foton till, men känner ett visst motstånd. Varför ska jag ha så många gamla kvar - eller resonerar jag fel? Är det roligt att ha dem kvar som en slags dagbok? Men å andra sidan skriver jag ju dagbok och har fotona sparade i datorn ändå. Skulle vara intressant att höra hur ni resonerar kring det här.

Önskar er alla en riktigt god natts sömn och en fin onsdag!

Soliga hälsningar loch varma kramar

Jag kan bara inte motstå frestelsen att dela med mig av kvällens fantastiska skådespel. Visst är naturen helt underbar och otroligt generös mot oss

Ha en skön kväll!

Kramar,

Första halvan av september har varit varm och skön hos oss och det vädret tycks fortsätta ett tag till. Ingen nattfrost ännu, så de där härliga höstfärgerna får vi inte se än. I väntan på dem får vi njuta av de grant lysande rönnbären.

När jag drog persiennen i morse *nåja, vid niotiden kanske är förmiddag* fick jag se de här två kanotisterna ge sig ut mot Vänern. Den blåa kanoten ser vi nästan varje morgon, när den ger sig ut på vad vi tror är en motionstur. De senaste dagarna har den vita kanoten gjort sällskap. Verkar vara en trevlig träningsform - även om jag numera skulle ha svårt att ta mig både i och ur en så rangligt flytetyg

Sol, drygt 16 och en frisk nordan - så ser dagen ut från Karlstads horisont.  Mannen I Mitt Liv och jag stavade oss runt i omgivningarna före lunch och valde en rutt med minsta möjliga motvind ;)  Eftermiddagen har gått behagligt avslappat tempo.

Önskar alla en fortsatt skön sensommarsöndag - och en bra start på veckan som kommer!

Kramar!